Alkoholproblem eller problem med alkohol?

Mail kommer...

[Hej! Jag har nyss hittat till din blogg via fd DVIJDVS.
Jag har en fråga till dej som är kunnig.
Jag jobbar på krogen och har gjort så i många år. Som bekant så är det mycket fest och fylla i min bransch och jag har festat många gånger och mycket varje gång.
Förr var det dock mycket mer, idag går jag ut och dricker ungefär en gång i månaden, ibland inte ens så ofta.

Men..
Varje gång blir jag rent ut sagt skitfull. Jag säger och gör saker jag ALDRIG skulle i nyktert tillstånd, istället för minnesluckor skulle jag vilja säga att jag har kom-ihågluckor då största delen av kvällen är beckmörk.
Ångesten dagen efter ska jag inte ens försöka att förklara.
Varför jag ändå går ut och dricker ibland vet jag inte. Kanske för att jag fortfarande tror att jag har kul. I och för sej har jag väldigt kul dom gångerna jag lyckas dricka med måtta. Dom är få.
Jag känner inget sug efter alkohol, och kan utan svårigheter låta bli att dricka på månader.
Skulle du på något sätt kalla mej för alkoholist?
Jag vill bara fråga för att jag ju faktiskt känner igen mej i många saker när jag ser IQs reklamer och nu när jag läser här i din blogg.]

Nemo svarar:


Skulle jag kalla dig alkoholist? Mja... och spelar det någon roll? Kanske.
För egen del hade det stor betydelse att någon stirrade mig i ögonen och sa: "Du är alkoholist". Att detta var en alkoholläkare med stor auktoritet inom sitt område spelade så klart roll. En annan faktor var att jag vid tillfället hade supit mig sönder och samman under ett kaosrus som varat i 5-6 dygn. Jag var klart "plockbar" och redo för att ta in den infon då.

Det är ändå kanske viktigare vad du vill kalla dig själv. Min erfarenhet är att endast den som själv kallar sig för alkoholist har förmåga och grundförutsättning för att förändra sitt dryckesmönster.


Jag brukar säga; det spelar inte så stor roll hur ofta och hur mycket du dricker - utan vad alkoholen gör med dig NÄR du dricker.

Det du beskriver verkar vara lite av rysk roulette. När du väl börjar dricka, så kan du inte med säkerhet veta vad som skall hända, vilka konsekvenser kvällen/natten skall föra med sig.

Även om detta bara händer någon gång i månaden eller mer sällan, vad gör det för skillnad om det händer varje vecka eller två gånger i veckan?


Alkoholism är en belägenhet som handlar om att ha en fysisk allergi, en mental besatthet och en andlig åkomma. Tre delar alltså.

Jag hade klient på min mottagning som är lite som du... han kunde gå nykter i flera månader... plötsligt - han visste inte riktigt hur - så satt han på krogen och drack pilsner. "Bara denna - och en till" var hans mantra. Efter två dagar var han körd, bränd och utsketen... klar för ett bakrus som varade i tre dagar. Han är 40 år.

I denne man finns ett "inre tryck" någon form av skuld och skam som inte lät sig ta andra uttryck än genom ventilen, andningshålet, alkoruset.

Hur det är med dig, det vet jag inte - du skriver att du numera går ut en gång per månad - ibland inte ens så ofta.


Föreslår att - om du är villig att förändra dig -


1. Slutar att gå ut och slutar dricka alkohol

2. Går ut som förut, men inte smakar... inte ens en cider

3. Är dessa två alternativen så tråkiga så du hellre går i sjön.... se punkt 4

4. Kontakta en alkoholterapeut på orten där du bor. Jag har några tips i Stockholmsområdet, eller - om du vill klara dig billigare undan - gå på AA

"Jag känner inte att jag har problem med alkoholen mer än just i det tillfället då jag dricker."

Känner du igen dig i det uttrycket - så finns det all anledning att granska punkterna här ovan.

Med de erfarenheter och kunskaper jag har i frågan vill jag understryka; be om hjälp. De problem du beskriver löser sig sällan av sig själv - utan med hjälp och stöd av andra. Be om hjälp - för du är en värdefull människa.


Vänligen

Nemo