måndag, december 31, 2007

Extreme sports

Jag har alltid varit en mes när det gäller att utsätta mig för faror. Typ dykning, bergsklättring och roadracing....det kan ju gå illa.

Löpning och simning...lagom fjompigt för mig. Jag har haft så mycket annat skit för mig under livet så det räcker till en del i alla fall - utan att jag frivilligt behöver slira runt i extremsportenas land.

Idag fick jag dock erfara att det kan gå hett till, även inom töntsporten löpning. Och jag passerade som deltagare i anslutning till själva händelsen

Kolla här; eller här i SvD samt i Aftonbladet - Dir. Fettvaccum håller på att kvävas av nyårsilska vid ratten på sin stora SUV. En BMW X5. Och kör över en flaggvakt.... det är fan inte stabilt.

Om nu funktionärerna råkar illa ut...hur kan det då inte gå för deltagare i stadslopp?

I övrigt tillönskar Nemo ALLA läsare ett synnerligen Gott Slut... see ya zömorrow...



Andra bloggar om: , , , , ,

Värsta röjet!

Mavis Staples... oj, oj, oj.... återkommer här med en nyårsraket att hoppa till. "Should be played at maximum volume"....som det stod på Grand Funks "We're an American Band" en gång i tiden...







Andra bloggar om: , ,

söndag, december 30, 2007

Jobba mindre - utsläppsrätter på arbete

Drömde om konstiga saker inatt. Efter att ha läst om Isabella Lövin och hennes bok "Tyst hav" om utfiskning av torsk i GP:s Två Dagar så trynade jag sakta in och försjönk långsamt bort mot Neverland. Det började med att jag gled runt i en stor låda fisk..naken, sedan simmade jag längs Hinsholmskilen och intog en stor grosshandlarvilla för mina ändamål. Jag skulle skriva mitt mest tänkvärda blogginlägg. Så här blev det när jag vaknade i morse....

Det är dyrt att jobba . När så många skall vara duktiga och prestera, vara viktiga, oersättliga och finnas överallt hela tiden. När den som har mest prylar när han dör vinner så blir det fler resor med egen bil och taxi, mer stress, ökad vidbrändhet och många långresor till Thailand eller till Varbergs kurort där vi skall återhämta oss själva och fylla på energi för att orka jaga runt med Luther, Jante och vilopuls 90...vidare i ekorrhjulet.

Vi bör istället jobba mindre. Jag har gått och kliat mig i naveln nu under fyra månader utan att ha någon "riktig" sysselsättning. Att leva i nuet på det viset - att inte ha sin försörjning tryggad är inget att sträva efter. Vi söker väl alla en sorts mening i tillvaron.
Jag har å andra sidan - under mina radhusår - haft slips och skjorta från Eton, en mullig Volvo och pilotväska. Då snittade jag 50-60 timmar arbete i veckan. Något som ingen borde behöva uppleva - inte ens dom som säger... "Jag älskar mitt jobb".

Betyder 20 timmars övertid per vecka att jag älskar mitt jobb - eller att jag inte har tid att älska?

Är vår jakt på uppskattning från kostymklädda chefer och andra som heter Gunnar så viktiga att vi inte vill umgås med våra barn, inte ta oss tid med föräldrar, vänner eller oss själva?

Är priset så högt att vi på vår så kallade fritid endast förmår tillgodogöra oss Rhapsody in Rock, Idol eller möjligtvis På Spåret? Och om vi till nöds kan svara på frågan - Vart är vi på väg? så kommer vi ändå inte knäcka lustigheter som "Jättekallsup" (Åmål - ja, jag vet...den är görkass).

Just barnen och den tid vi lägger på dem - förutsatt att vi orkar med oss själva - är den största investering vi kan göra för oss själva. Det ansvar som det för med sig att vara förälder är stort. Även om Krisitna Lugns reflektion i Mötet 071229 var drastisk; "I samma ögonblick som jag sätter barn till världen så har jag också dömt det till döden".

Sant, men obehagligt synsätt. samtidigt förpliktar det. Det ären av mina grundvärderingar; att alla gör så gott de kan - utifrån den givna situationen. Som förälder är jag övertygad att jag kan bättre om jag orkar vara mer med mina barn istället för att jobba skiten ur mig.

Utsläppsrätter på arbete - är det lösningen?

Vänstern och ullvästarna i mp har i många år, tillsammans med (s)-kvinnorna slagits för 6 timmars arbetsdag. Det ar inte gått att genomföra. Alltför stort motstånd. Både politiskt och företagsekonomiskt.

Jag överlåter åt kloka räknenissar att jobba på min idé (men inte för mycket...) - men jag tänkte mig så här i korthet;

Låt säga att du jobbar på ett företag med 50 anställda. Företagets arbetstidsmått räknas i antalet anställda gånger 40 timmar. Det blir 94 000 timmar att jobba under ett år då jag räknat av semester. Kan jag som företagare visa att jag ligger under detta kan jag sälja arbetstid till andra.

De företag på andra sidan - de som går över taket - kan köpa arbetstid (och nu kommer det fina i kråksången) sådan köpt arbetstid kan bara läggas ut på nyanställda eller vikarier. Den befintliga arbetsstyrkan skall inte jobba mer än 40 timmar.

Kritiker kommer att mena "Nemo, du tänker med röven... den kompetens vi behöver går inte att nyanställa" eller "Flumpropp, nu har du vart på baravara en gång för mycket".

Jaha, paragdimskiften baxar man inte över på en kafferast, men jag tror att framtiden kommer att kräva ett sånt här synsätt av oss. Allt börjar med en tanke.... det här var min. Vad tycker du?

Vill samtidigt passa på att hissa en kolumn i DN idag... och den vadderade vägen in i vuxenlivet...det är INTE så jag menar att vägen till bättre umgånge med barnen skapas... ;-)


Andra bloggar om: , , , , , , ,

lördag, december 29, 2007

Spam som julklappar

"Wassup musselmannen
Our toooooppp offffeeeerrrrsss for you on phaaarrrmmmmancyyy"

Inte tar penisförlängningsindustin ledigt. Och ingen mellandagsrea har dom heller.... F#¤%ers!

Årets julklapp

stod Bert för. Genom ett hastigt mottaget paket från Till ditt hem på Södra Vägen lät han förstå att detta var något som borde finnas i varje hem. I proudly present - mobilladdar-hållar-kitet;



Andra bloggar om: , , ,

fredag, december 28, 2007

Stackars Anders...

Det blir svårt när Norsk TV kommer på besök... och så ser han sig besvärat omkring...ungefär som; "Var är nödbromsen?"





Andra bloggar om: , , , ,

torsdag, december 27, 2007

I språnget...

...mellan Kalaha, Alfapet o Yatzy med döttrarna OCH en monumental, frustande tvätthög tänkte jag sätta mig ned och skriva om August och Ekland som jag så på TV igår... det hade Petra Revenue redan gjort på ett sätt som jag lika gärna kunde länka till - för det var ungefär de reflektionerna jag hade kring det.

Jo, förresten. Hobert fick foten för att han bl a "saknade humor". Jag kan inte förstå vad humor skulle ha med första delen att göra i alla fall... den var inte rolig alls. Eller så är jag stentråkig...

Däremot - så går det en sexdelars brittisk deckare på SVT 2 nu. Död och försvunnen. Elaka poliser, trasiga människor, pedofiler, komplexa ledarfigurer och annat som tilldrar sig i en gråmulen vardag. Två delar sedda - fyra kvar.

Nu ikväll krockar det med Labyrint...TV 4:s storsatsning som ballade ur. Jag har klängt mig fast för att se vad som skall hända... du som inte sett - eller kopplade ner i höjd med avsnitt 3... Bingo! Det har varit en ganska tafflig produktion med stora trovärdighetsproblem.

Det som stört mig mest är "kontoret" på nattklubben "Blue" där alla sitter och röker - men ingen verkar ha någon uppgift. En annan detalj från detta kontor är att attributören verkar ha trott att serien skall utspelas på 60-talet I en klubb för 2000-talet. Som en följd av detta sitter jag bara och väntar på att Christer Fant skall komma inglidande med raketost i näven...


Andra bloggar om: , , , ,

888:e inlägget


Från ingressen till programmet mötet mellan Olle Carlsson och Stefan Sundström

Se det på SVT Play och förundras...

Citatet av Kierkegaard har jag hört i annan mer "rakt på-tappning";

Religion är för dom som inte vill till helvetet
Andlighet är för de som varit där, men inte vill tillbaka



Andra bloggar om: , , ,

onsdag, december 26, 2007

Lista

En jul utan listor skapar ingen riktig jul, men ack... så dystert. Att se den här bilden är inge kul. Eller kan det vara så att de som numera köper skivor är de som Mikebike kallar "praktiska människor"?




tisdag, december 25, 2007

Led Beatles?

I spåren efter nytändningen med Plant & Page hittar jag detta... rätt bra gjort. God fortsättning allihopa!





Andra bloggar om: , ,

måndag, december 24, 2007

Big News?


En jul utan fet ångest? No, no...

Fånigt Kul - God JUL!!!



Nemo - här i sällskap med döttrarna dansar in julen....
vill önska alla läsare en GOD JUL med mycket värme, närhet och stillhet

Det finns annars andra sätt att fira julen på... Timellfrossa i ljusbygge t ex. På www.tackylighttour.com har dom inte fattat det här med "less is more"



Andra bloggar om: , , ,

söndag, december 23, 2007

A day in a life...

Fick en uppmaning om att skriva om "hur har din dag varit"... och då återgår jag 24 tim bakåt (även om jag torgför devisen - "Lev i nuet, så mycket du kan")

23 dec - som det blev

Efter 8 1/2 tim ostörd sömn - där endast en dröm med påtagliga inslag från Sagan om Ringen poppade upp - kisade jag i det fadda dagsljuset kring 08:30 och konstaterade; "nu har det vänt" Mörkret viker... vi går mot ljusare tider. Redan om två veckor är dagen 20 minuter längre. Sedvanligt greppade jag efter "Dagliga Reflektioner" och tog in följande, här nedan något omarbetat

GIVANDETS BELÖNING.

Detta är verkligen det slags givande som inte kräver något i gengäld. Han väntar sig inte att en lidande medmänniska skall ge honom någon erkänsla eller ens tycka om honom. Och så upptäcker han att han genom den fantastiska paradoxen i detta slags givande har vunnit en egen belöning - antingen medmänniskan har
fått något eller ej.

Genom erfarenheter av att försöka hjälpa andra människor till insikt kring sitt beroende kom jag att förstå vilken belöning jag får om jag ger utan att kräva något i gengäld. Först väntade jag mig att den skulle bestå i att andra tillfrisknade, men jag upptäckte att det inte skedde. När jag sedan fick ödmjukhet nog att acceptera att alla försök inte lyckades, blev jag öppen för att ta emot det osjälviska givandets belöning.



Satt som en smäck...även om jag senare märkte att jag tog tt blad fel i boken och läste det som gällde 20 december...men det passade bra idag också, så här strax innan jul.

Mina underbara döttrar gjorde entré lagom till 10...så där mosigt nymornade som bara jullovslediga tonåringar kan vara och slevade i sig en rekordfrukost med gröt, müsli, yoghurt, Brämhultsjuice och rågsurdegsbröd från fransmannen i Majorna.

Vi hann med nåt parti Yatzy också innan det var dags för tjejerna att åka till farmor o farfar. Det gick bra ända tills de kom fram. Farfar stod och väntade på en buss... och flickorna åkte tåg.

Här kan jag sticka in att jag lever i en familjekrets vars förmåga ..eller intresse för ny teknik... är lika het som Pontus Platin. I sambnad med familjemiddagar avhandlas ofta hur bra det var förr... när man hade en telefon som stod på ett bord och hade sladd, när TV hade två kanaler och Hyland regerade - eller när kameran var sån att man tog 5 rullar, lämnade in...väntade och sedan fick tillbaka 20-30 kort av 137 som var något att klistra in i ett album. Eller då LP-skivor var något man köpte och fingrade på...

Jo...farfar har mobil... men den den ligger mest i ett hörn och skrotar - avstängd - för att inte dra batteri. Detta fick konsekvenser så att äldsta dottern ringde basecamp (villan med farmor) och rapporterade in att farfar var borta. Kommunikationen var då obefintlig och röksignaler är det ingen som förstår... så farfar tog eget beslut och återvände till baslägret och fick nya direktiv och ryckte ut mot JVSTN istället. Så var det projektet i hamn - om än någon dryg halvtimme försenat...

Samtidigt...i en annan del av världen.... steg jag på löpbandet och drev mig själv till nya stordåd. Efter 45 minuter envetet joggande i 10-11 km/h var jag t o m redo för hantlar och maskiner. Peuuu...

Hem genom ett hysteriskt Gbg City där alla skyndade förbi och av och till... ja...ingenting. En hel eftermiddag till total overksamhet - en sån lyx.

S kom på kvällen - räkfrossa, julklappar. Jag fick en riktig keps...gööörfräck! Inte en sån där gubbig från Ströms... nä, nä, nä...inga sånna grejer. En smula att ha ofta...svart... i ullfilt och finsk från Hattmodisten i Haga... dessutom Sagan om Ringen boxen del 1 - Jag har nu alla tre filmerna i extendedutgåvor. Helge Fossmo och jag har inte mycket gemensamt... men vi gillar Sagan om Ringen.

S fick boken Kafka på stranden, samt den här;


En av årets bästa... om du frågar mig

Både skivan och boken föll i smaken...smakade gjorde även julklapp nr 3... men den håller vi för oss själva. (hur var det nu med bloggen - "personlig - inte privat")

Vi hade tänkt att se Elf "En film för barnsliga vuxna" och det passar mig utmärkt... men det blev inte så - vi lyssnade på Mavis och julsånger och bara insöp helgen - i närhet.

Andra bloggar om: , , , ,

Saker vi har åsikter om

Vi har åsikter om det mesta. Vädret, TV:s kvalité...eller brist på. Politikers tillkortakommanden och satsningen på ungdomar som vill elitidrotta.

Vissa saker tycker vi ingenting om...eller...vi bryr oss inte så mycket. Som t ex att EU tillåter torskfiske fast det inte finns nån torsk att fiska upp enligt vetenskapen. Vi bryr oss inte heller så värst om hur andra sköter sina jobb. Sjuksyrror, svetsare, försäkringstjänstemän, rektyrerare...osv.

Men... när det kommer till LÄRARE...det kan ha att göra med att vi själva...alla... har någon sorts erfarenhet av skolgång, lärare och korridorer. Och så har många av oss barn som vi vill allt gott. Klart vi bryr oss...

Jag gjorde en lättscanning av Bloggtoppen för att se vad som drar läsare. Inte oväntat är sex, sport och mode samt vad som händer runt Stureplan det som drar till sig mest fokus.

Kolla det här istället underhållning på en tveksam nivå...typ som att åka spöktåget; det både roar och skrämmer mig

UUAA radio - om att inte veta varken ut eller in

Intelligensians blockering - mycket som vill ut - men det har svårt att nå fram

Svensson från vänster - förmodligen det argaste som finns. Hur orkar han vara så upprörd...hela tiden?

Dessa tre ovanstående bloggar innehåller och uttrycker saker som jag inte förmår ta till mig. Förmodligen upplevs min egen blogg på samma vis av flera. De som ännu dricker, trots att de borde inrikta sig på ett bättre mående med färre konsekvenser, de som förespråkar att alla skall behandlas lika, de som tror att problemen i samhället löser sig med en annan regering osv...


Andra bloggar om: , , ,

lördag, december 22, 2007

Bardomsångest #4 - Hobbex och skämtartiklarna...(editerat)

I DDR-Sveriges 60-tal fanns inget Internet. Det fanns hemmafruar, klass II B, Piff, Puch Florida och Dinitrol.... och så fanns Hobbexkatalogen. Det var den tidens dröm - lika häftigt som en resekatalog från Ving idag.

Jag hade sålt tidningar och spetsat in mig på några skojartiklar som jag ville ha; falska jordnötter (som smakade rävsurt), en trepack stinkbomber, en chockvibrator (att gömmas i handflatan för att överraska oangenämt på den man hälsar) samt... X-ray röntgenglasögon.


Klippt från "Hem o Hyra"

Nu skulle mina prepubertala glosögon få span på tant Ullas lökar... och mina visioner kring detta skenade iväg som det endast kan göra på en mycket lättlurad och fantasifull 9-åring.

Mycket morskt ringde jag upp Hobbex ordertelefon och fick tala med en högdraget pruppig farbror i Borås. Det gick någon vecka...sen fick jag gå till Posten (som då fanns nästan överallt) och lösa ut ett litet paket för c:a 30 kr.

Febrigt slet jag fram mina X-raygoggles...nu jävlar!

Bevikelsen var hejdlös... dessa glasögon bestod av pappskivor med rödvita ringar (så man fick ögon som ormen Kaa) och med en liten bit nätaktigt tyg i mitten av varje "glas". Detta nät funkade så att om man tog sin hand och höll upp mot ljuset, så bildades det suddiga konturer runt handen och rent visuellt kunde man anta att det var skelettet som syntes... på nåt vis. Genom sitt iögonfallande (sic!) utseende var det dessutom helt lönlöst att ens ha på dem...i hopp om att kolla tuttar och så... ALLA såg vad som var på gång.

I reklamen var kvalitetssäkringen "En artikel som i USA blivit enormt populär"...det funkar INTE idag.


Inte mycket till bricker att glajja i...

Dom sura jordnötterna var såpass goda - så dom tröståt jag upp. Stinkbomberna och chockvibratorn hade jag en del kul hyss med... men tant Ullas boobisar...dom fick jag aldrig se.


Andra bloggar om: , , , ,

"Some kind of wise guy?"

Arnold förbereder julen.... en favvo i repris

fredag, december 21, 2007

Tyskland - ett land för genomresa...

Det är bara fööör tyskt! Så här får det inte gå till... varför gör ingen något? Pumphagel, asfaltskokare och tryckluftsborr...anyone... det skall vara trevligt på jul. Det här är Glocalnet from below hell..






Och en som inte fattat nåt...

Andra bloggar om: , , ,

Drugs don't work

Aftonbladet tar upp kändisars väg till ett nyktert liv - och lyfter fram Nämndemansgården som arbetsmodell. De är synnnerligen effektiva. Jag vet... "learning by doing", liksom. C:a 70% av de som går in i behandling har en stabil nykterhet 4 år efter utskrivning. Ingen annan vårdmodell kan visa lika goda resultat


Kryddar med britpop där Verve har ett budskap som sitter som en smäck...om du frågar mig.



Andra bloggar om: , , ,

Bardomsångest #3 - Snatteri på Mandolinen

"Du skall icke stjäla" Så rent, ett så rakt budskap... det hade nog inte gått in hos mig riktigt då, när jag var 9 år. För att sätta lite tryck i vardagen hade några cykelburna vänner och jag börjat trigga varandra att snatta lite på på den lokala Vivo-affären. Mandolinens livs - som för bara 2 år sedan gjöt sotdöden till följd av Torps alltmer glufsande på Uddevallabornas kapital. En 40-årig epok gick i graven.

Nå... till 1968. Den som kom ut med mest godis från affären var modig, tuff, kylig och populär. Klart jag ville in i den bananklasen. Mitt först kap var ett litet paket djupfryst dill. Ingen större succé. Därefter gick det bättre. Lite mintstång i kalsongen, några tuggummin i bakfickan och så köpte vi alltid nåt.. för ordningens skull - en smart cover-up.

Det här pågick kanske under några veckor...minns inte så noga. Men jag minns mycket väl hur det slutade.

Så här... en planerad raid pågick. Jag stod inne bland godishyllorna och förberedde ett tillgrepp
men fick en plötslig ingivelse över att känna efter min cykelnyckel.


Trapped, innocent and yet filled with guilt and shame

Där fanns ingen nyckel i fickan... jag grävde och grävde... och fick grepp om två Bugg som jag ärligt köpt tidigare på dagen. Samtidigt hörde jag en myndig kvinnostämma från kassan; "Stoppade du något i fickan?"

Det var Siv Smärgel som hade sett hur jag grävde... stammande fick jag fram.... "näää...letar bara efter nyckeln"... och då hittade jag den och höll upp en liten Basta i nypan. Det bet inte - jag tvingades länsa allt och fick upp två dammiga Bugg .... ridå.

Jag förmådde inte tjafsa om att jag faktiskt köpt just dom Buggen... åhhh...grymma värld.

Tyngd av gossångest betalade jag och drog mig ur. Min karriär som tjuv var därmed kort, förbi och snattarivern i mig försvann. Kanske lika bra det...


Andra bloggar om: , , ,

torsdag, december 20, 2007

Fjollor, avhopp och bittra offer

Lite varstans, i bl a SvD, kan man läsa om charmören Jan Malmsjö och hans hätska utfall mot Mickey P. Just den här holmgången är tydligen på en sådan nivå att den inte vistas i Aftonsnattret, Se & Häpna eller Explodessens lättviktiga nonsensspalter och där trängs med uppseendeväckande gods som;
"Carola hånas av Picasso", "Bonde-Fredrik talar ut efter svendomsbråket" eller "Ekwall sedd med hårpiska i hotellobby".

Nä,nä, nä....inga såna grejer. Här talar vi två män, den ene - en veritabel silverrygg från Dramaten - med rätt att näpsa, bli förbannad och dra lans.... (det är väl för bövelen carte blanche på beteende när man läser "Rrrrring...klocka ring" på Skandsen varje år) och den andre - en nutida James Dean med svår fabless för vin, kvinnor och sång. Snabba bilar, grillad tjur till frukost och ett skålpund sarkasmer lämnade utmed sin väg...

Hursom... i ABC-nytt ballar Janne ur och skvätter svavel, tuggar bittermandel och kommer upp i samma ilskenivå som Matadoren i Tjuren Ferdinand på Julafton.

Detta "bråk" får ALLA medier att gå bananas...eller är det kanske för att det skedde i SVT en "seriös" mediekanal och att det är skådisar från en nationalscen som är antagonister... eller btw Mickey kanske inte bryr sig... det gör han i så fall rätt i.

Han kanske sitter och luktar på blommorna under en korkek. Hursohelst... han tar sats och går till Stadsteatern för att vänta på Godot....



Andra bloggar om: , , , , ,

Hemingway...

...han söp duktigt... sköt sig själv till slut då alkoholismen förtärde honom.
En gång slog han vad om att han kunde skriva en novell med bara sex ord;
For sale. Baby shoes. Never worn.

Han vann vadet...

Det är så överjävulskt tragiskt och samtidigt sinnrikt.

Läs mer om Papa här;





Andra bloggar om: , , ,

Inland Empire

Oh...my! Det här var Roy Andersson on acid, speed och alla substanser samtidigt.

Det kommer ta ett tag innan jag kan ge en recension av David Lynch senaste film. 180 minuter obestämbarhet - helt OK etikett...tills vidare


Good housekeeping... or moosekeeping...or maybe mousekeeping


Andra bloggar om: , , ,

onsdag, december 19, 2007

Bardomsångest #2 - Zappas morfars bil

Jag gick i lekskola 3 timmar varje dag. Den låg bara en knapp kilometer hemifrån... ingen längre sträcka och helt ofarlig då detta var på 60-talet och då var ingenting farligt. Bilbälten...ehhh? Barnstolar...vaba? En geting i kupén? Radar!!! Pschhh...

Det hände då och då att en morfar kom och hämtade sitt barnbarn. Han hette Torbjörn och var mörk. Kom småningom att kallas Zappa. Nu pratar jag alltså om barnbarnet...min lekkompis - inte morfarn'. Han bodde i en tvåfamiljsvilla helt nära det radhus jag växte upp i.

Morfar var rektor på en skola i stan. Han var hiskelig och vresig. Åtminstone upplevde jag honom så. Alla vuxna var förresten vresiga och sura. Det var så där jag bodde på 60-talet. Tant Barbro var snäll... men annars.

En dag dristade jag mig till att anförtro Zappa de luktsensationer som jag förnam varje gång jag åkte med i morfarns blå Vauxhall med oxblodsfärgade lädersäten - det luktade skit i bilen. Jag tyckte det påminde om Grums. Sulfatfabrik. I efterhand så inser jag att det kanske handlade om pomada och läderpolish...vad vet jag.

Jag vill inte åka med där nån mer gång, sa jag till Zappa. Det luktar skit i den bilen. End of story.

Det gick någon vecka... en eon för en linlugg på sex år. En dag regnade det. Plötsligt var bilen lockande och jag frågade om jag fick följa med. Visst.. det gick bra.


The sun never shine on me....

Jag hade inte mer än hunnit in i bilen och trängt igenom fislukten förrän den hemske morfarn hävde sig över ryggstödet och spände ögonen i mig och sa; Jaså... så du tycker det luktar skit i min bil? Ut... ut härifrån....du får gå hem och skämmas!

Oh...man! Jag var fullständigt detroniserad och spak. Tydligen hade Zappa skvallrat för sin morfar. Jag minns inte om jag vevade till honom efteråt. Högst troligt - jag var bindgalen och slog alla som var svagare tills jag fyllde åtta.

Andra bloggar om: , , , ,

tisdag, december 18, 2007

Julnötter

Det pågår en jultävling på Ysollas blogg och jag är med, såklart.

Dagsformen på topp. Med endast ett litet I-landsproblem på agendan;

Musmattor... var finns de fyndiga och bra? Letar o letar... det verkar som om reklam- och fotobranschen tagit över. I affärerna där datorer säljs är det bara trams... tråkigt, enfärgat och dött.

På Wettergrens - där jag loooovat att aldrig mera handla - hittade jag en variant som fick mig att nicka gillande. Som en plastficka där du stoppar in eget motiv. Genialt!

På designtorget hittade jag en musmatta - i ordets rätta bemärkelse - en bild på ett hårigt kvinnoskrev - men det var inte den jag i första hand ville ge min 12-åriga dotter.

Det får nog bli Wettergrens ändå....

Andra bloggar om: , , ,

Go Gubbe...

Apropå det här med kåt på livet... (se längre ner i bloggen)


Ingvar tänker till...eller?

måndag, december 17, 2007

Kött, riktigt kött - skrämmande

Emma Hamberg har skrivit en krönika om rädsla. Läs den!



Det är märkligt hur det svenska paniksyndromet smyger sig på... domedagsprofeterna kan vädra morgonluft.

Stingpinne på pensionärer
Saftblandadre på barnvagnar
Hjälm för gående

Listan fortsättter - hur länge som helst.

Dessutom - boken I trygghetsnarkomanernas land: Sverige och det nationella paniksyndromet
beskrivs tillståndet så här;

"Vårt överdrivna behov av trygghet och kontroll av alla möjliga och omöjliga faror gör oss i praktiken bara allt räddare och snart helt livsoförmögna. Psykiatrikern David Eberhard menar att det har gått så långt att själva staten drabbats av panikångest och ger mängder av tankeväckande och provocerande argument för sin teori. Vi förbjuder allt som kan tänkas vara farligt men blir som följd alltmer rädda och oförmögna att hantera krissituationer.

Precis som panikpatienten ser faror i allt som faktiskt kan vara farligt men sällan är det, har landet Sverige ett överdrivet behov av trygghet och kontroll när vi snarare behöver arbete, husrum och kärlek.

Paniksyndromet på individnivå leder ofta till total handlingsförlamning, och Eberhard menar att man faktiskt kan se de svenska myndigheternas bristande handlingskraft vid tsunamikatastrofen som ett uttryck för det nationella paniksyndromet. Han driver och prövar sin tes och drar fram mängder av exempel, alltifrån säkerhetsbälten och cykelhjälmar till curlingföräldrar och förbud mot djungelolja."


Andra bloggar om: , , , ,

lördag, december 15, 2007

Bardomsångest #1 - Bambinon och bajset...

I några inlägg kommer jag att försöka bearbeta och återge några händelser i barndomen som satt spår... i detta fall bromsspår....ja, ursäkta mig - men min anala fas är tydligen inte hanterad ännu...

När jag var 4...möjligen 5 år bodde jag och mina föräldrar i ett grått radhus på en gård utan asfalt.

Jag hade lämnat trehjulingsstadiet och pöste omkring i da Hood på en Bambinocykel. Vid den här tiden i livet var jag ganska utagerande. Jag nöp flickorna, retade granntanterna och hällde urkmoja i den gemensamma tvättstugans centrifug.

En dag gjorde jag en liten utflykt på min blåa Bambinocykel. Drygt 200 meter bort från gården kom jag.. Där höll man på att bygga en stor affär. Vivo. När jag blev något äldre kom jag att snatta tuggummi där... och åkte fast.

Nu var jag bara 4...eller 5 och djupt oskuldsfull.

Då kom Göran Pettersson och Tommy Karlsson. Dom var 2 år äldre och det betyder mycket i den åldern. Jag tyckte dom såg ut som jättar.

Vad gör du här? frågade dom. Underförstått; dig skall vi ta och piska upp.

Min ljusa och taniga solstickekropp darrade och jag ville helst att Göran och Tommy skulle sugas upp av långa dammsugarslangar i ett UFO.


UFO plockar upp stygga Tommy och Göran

Så här nånting... men det blev inget med det. Istället kände jag att jag behövde bajsa. Ivrigt försökte jag ta mig därifrån med min Bambinocykel. Tommy och Göran höll fast mig. Desperationen ökade, trycket i slutmuskeln ökade... till slut kom jag loss men det var en bit att trampa. Plötsligt...eller sakta med säkert blev det mjukt och svampigt på Bambinosadeln. Jag hade skitit ner mig. På riktigt. (Det jämnar ut sig - sa han som sket på cykelsadeln...)

No big deal... men jag skämdes och med en 4-åringstjuriga envishet gick jag loss på toaletten hemma och försökte - så gott det nu gick att trolla bort den här händelsen.

Vår barnflicka Inger förstod väl både på ljud och lukt att här fanns inte bara ugglor i fisens mosse utan också en stor portion gossångest inlåst på toaletten.

Allt ordnade sig till det bästa...men jag tror inte att Göran och Tommy fick på moppo. Inte då och därför i alla fall.


Sån här hade jag... fast blå


Andra bloggar om: , ,

fredag, december 14, 2007

Var snäll mot djuren nu....

Eehhhh.....

Jag hade en domän som låg och skrotade... varför inte använda den till något vackert?

Att bokmärka om t ex?

Kolla in

www.slowmode.se

Same, same ...but different

Gammelmanssamtal

Jag känner mig äldre efter ett telefonsamtal med en jämnårig vän. Det var en föraning av såna samtal som Astrid Lindgren hade med sina väninnor; "Döden, döden, döden", sa dom alltid då dom började prata i telefon - så var det ämnet avhandlat och klart.

Mannen som ringde och var deft i sinnet.

  • Han hade vart på vårdcentralen och konstaterat att kolesterolvärdet nu var uppe i samma värde som temperaturen en tidig vårdag... runt 7 (4,5 är en sorts övre normalgräns)
  • Han hade fetmat och mätte plus 100 runt midjan
  • Han hade ingen ork att påbörja sin träning
  • Han behövde progressiva glasögon.
  • Han hade börja köra bil till jobbet - något som aldrig hände förut
  • Glädjen över 2 bilar, stort hus och ett nyrenoverat kök lös inte igenom. Han var inte längre sina saker. Egot var något stukat. Dags för honom att möta sig själv, eller sin egen lägre natur?
Jag föreslog ett antal åtgärder - de föll inte omedelbart i god jord. Jag hoppas att den här mannens rädslor brottas ner av en smärta som tar honom till ett bättre varande...


"Du är den ficklampa som lyser upp min själ"

Han talar så sweet till mig numera, den här mannen. Från att tidigare i livet haft en ormtunga, så är det nu mjuka softa ord som droppar ur hans mun...Citatet här under Black Adder-bilden kom en dag då jag sänt ett mail. Jag blev lika gråtmild som när jag såg Fredrik i "Bonde söker fru" få ett bryt över sitt damsällskaps feedback.



40 är din ungdoms ålderdom...50 är din ålderdoms ungdom, skaldade Uffe Lundell för några år sen'.

Ja, det är kanske så, livet hinner ifatt och då är det dags att agera. Själv blir jag rädd för en ålderdom som innebär att jag förlorar kåtheten på livet, sitter och ångrar saker jag inte gjorde och börjar gräva ner mig i en sorts bitterhet. Måtte jag få behålla min ständiga nyfikenhet på livet och dess möjligheter...

Kakelmannen...

är i min våning... han säger att kanske hela badrummet måste helrenoveras. Det kan bli en smutsig jul

torsdag, december 13, 2007

Därför Darfur...

Vart går dina julklpappspengar i år?
Hit... eller dit?

Här - en video som du kanske helst inte vill se. Se den just därför... Sprid den vidare om du tycker att den är viktig. Alldeles för få människor har sett den.




Och nu - om du såg den har du gjort ett val? 600 kr räcker till 508 påsar socker/saltlösning. Något som kan vara skillnaden mellan liv och död.

onsdag, december 12, 2007

Genesis - Live over Europe

Genesis har gubbat runt i Europa i sommar, utan att komma till Sverige. Det är 30 år sedan "I know what I like" gavs ut live senast... då hoppar Phil Collins runt och spelar tamburin på sig själv. Det orkar han inte idag... men det är bra...även.


share your files at box.net

tisdag, december 11, 2007

Ja, jag ser ut som en apa!

Bland annat därför har jag en sån här Bodygroomer... Löadjö? Ja...men nu är det ju så med mig att den här bloggen är mer personlig än privat (åtminstone strävar jag i den riktningen) - och jag har inte för avsikt att i detalj gå in på användningsområdet. Kan bara konstatera att jag efter 1 1/2 års användande är mycket nöjd. Välinvesterade 500:-


Rubbing some nuts for Xmas?

Någonstans läste jag också att ett föremål som kommer in i din mun upplevs som 100 gånger större än sin faktiska storlek. Det är därför hår i maten blir en sån drastisk upplevelse... det är därför en grillad med bröd kan vara som att köra nyllet rakt ner i en korvgryta....det är därför det blir en sån total upplevelse då man.... nej, jag stoppar där.

Andra bloggar om: , , ,

måndag, december 10, 2007

Ebony & Ivory

1982 var ett bra år för mig på många sätt. Det finns att läsa om på annan plats här i bloggen. Nåväl... allt var inte bra - men mycket. T ex att jag var ungkarl, speleman med en citykvart i Uppsala och med ett fett traktamente som bara väntade på att förvandlas till utsvävningar, sena kvällar, defibrerade tillstånd och ivrigt jagande.

Mitt i den här tillvaron kom Paul McCartney med ett album som var betitlad Tug of War. Då - så var SR fortfarande en enväldig radiomakare där producenter ohöljt fick lyfta fram vissa artister. Kommer ihåg att den här skivan - som inte är så särskilt märkvärdig - jämfört med mycket annat som kom samma år, gavs ett entimmesprogram. Rune Hallberg med den skorrande Staffan Olander vid sin sida analyserade spår för spår. Det här var i slutet av våren. Några månader tidigare hade singeln kommit - men det vart nåt skit i alla fall. Skivbolagen var inte överens - så när videon skulle göras fick inte Stevie vara med.

Jag rekommenderar verkligen den här versionen - även om det är liite svajig. Det som gör den lätthäftig är främst följande:
1. Handklapp
2. Freestyle (detta var precis i sin linda. En Walkman kostade då - mätt i dagens penningvärde - omkring 3.400:-
3. Det är en motbild till Prison Break - "Death row rocks" liksom


söndag, december 09, 2007

Undantaget - så övergrym...på alla sätt

Under några veckor har jag gått loss på den här pocketboken. 570 sidor och liten text... men det gör inget. I somras läste jag Stieg Larssons två sista böcker... det var så spännande - jag läste...läste.. och läste.

Den här Jungersen..han är lite mer subtil. Jag behöver tänka efter mellan kapitlen, försöka förstå ondskan. Vem är ond? Vem är god? Är någon god, och har ädla syften?

Att boken utspelas på en arbetsplats där det skrivs och forskas om folkmord - och där de som arbetar där mycket väl vet att ondska kan födas ur till synes fullt "opsykopatiska" människor - det gör det hela ännu mer kusligt. Texten här nedan beskriver väl bokens upplägg. En bottenplatta med fyra hörnstenar; Thriller, Pusseldeckare, Psykologiskt drama och Filosofiska kullerbyttor - ruggigt snyggt paketerat.


För mycket mos i huvvet...

Så här kände jag mig då jag kom till de 20 sista sidorna - allt snurrades två varv och kollrade bort mig....

Bokus skriver;
Undantaget är en samtidsroman som utspelar sig i Köpenhamn. Den skildrar yngre, välutbildade människor med lyckade karriärer och gott socialt liv. Det ska emellertid inte till många sidor in i romanen förrän man upptäcker att det finns allvarliga brister i den till synes perfekta fasaden. Bokens fyra kvinnliga huvudpersoner arbetar alla på Danskt centrum för information om folkmord. De två akademikerna på institutionen, Iben och Malene, är nära vänner. Dessutom finns på institutionen bibliotekarien Anne-Lise och sekreteraren Camilla. Romanens kapitel har skiftesvis någon av dessa kvinnor som huvudperson.
Ett viktigt tema i romanen är arbetsplatsmobbning. Bit för bit uppdagas det för läsaren vad som sker och man får inblick i en maktkamp präglad av intriger, baktaleri och mobbning. Iben mottar en dag ett anonymt hotbrev och i den redan betungande atmosfären på kontoret är detta hot en god grogrund för att alla ska börja misstänka varandra, främst drabbad blir dock Anne-Lise. Dessa dödshot fortsätter och sätter igång en kedja av grymheter på kontoret, och handlingen tar fart. Fram växer två möjliga hypoteser, antingen kommer breven från någon krigsförbrytare - exempelvis Mirko Zigic - som de publicerat artiklar om på nätet eller så kommer hoten inifrån kontoret, från Anne-Lise, som Iben och Malene tror lider av en personlighetsstörning.




Institutionens arbetsuppgift består i att spåra krigsförbrytare och de skriver även artiklar om ondskan och dess väsen, och några av dessa artiklar finns med i romanen som faktaavsnitt. Det är Christian Jungersens geniala poäng att diskutera den "stora ondskan" samtidigt som den "lilla ondskan" hela tiden fortgår på arbetsplatsen.
Romanens spänningskurva är konstant stigande för att nå sin topp i de sista avsnitten. Detta är en thriller som också bär med sig stora psykologiska och filosofiska frågor. Som läsare blir man väl underhållen samtidigt som man får något att begrunda. Skulle vi, som det stora flertalet, göra allt för att rädda oss själva eller skulle vi vara "undantaget"?

Nemo ger Undantaget
feta firrar





Andra bloggar om: , , ,

Att vara... eller bli en vara

I ett anfall av nyliberalism och en sorts hemlig, perverterad beundran för Lars Leijonborg puttade jag in en 100-lapp i medlemsavgift för Folkpartiet. Detta är snart tre år sedan. Sedan dess har jag inte betalat något. Jag har tvärtom begärt att få gå ur. Detta skedde i samband med den s k spionskandlaen då "high representatives" för partiet tvådde sina händer och sedan avgick, föll som julgranar sent i november...


Hej!

Jag har vi två tidigare tillfällen, mycket tydligt deklarerat att jag inte avser vara medlem i Folkpartiet. Detta skedde senast för c:a ett år sedan. Tid efter annan har jag fått mail, tidningar och t o m telefonsamtal till följd mitt "medlemskap".

Jag har vid minst tre tidigare tillfällen bett om att INTE få fler utskick, mail eller någon annan kontakt från Folkpartiet.

Likväl fortsätter detta... nu senast en begäran från lokala avdelningen i Gbg om att betala medlemsavgift för... 2007...ett år som mig veterligt snart passerat.

Hur svårt kan det vara att hålla ordning på sina medlemmar/ icke medlemmar?

Med något frustrerad hälsning och hopp om bättring, samt en God Jul

Nemo

Inte heller denna gång räknar jag med att få svar... men det piggar upp att vara lite "vän av ordning" eller "Grumpy old man" då o då

lördag, december 08, 2007

Europa? Hungrig? Jag?

De här tre minuterna innehåller många fördomar, viss förnedring och kunskapsluckor... men det är å andra sidan adventstider...so wtf?




Andra bloggar om: , , ,

Äger jag? Vem bryr sig?

Såg att DI gjort en undersökning. Status. Har jag det själv? Bryr jag mig? Ja, förmodligen...annars skulle jag blogga o nåt annat.

Så här ser listorna ut (och jag har fetat det jag lever upp till. Högt som lågt - och då är jag min egen domare.)

HÖGST STATUS I SVERIGE
1. Vara allmänbildad.
2. Vara duktig på sitt arbete.
3. Ha en egen ihoparbetad förmögenhet.
4. Kunna många språk.
5. Vara en engagerad och duktig förälder.
6. Lägga tid och pengar på att hjälpa behövande människor.
7. Ha ett långt och stabilt äktenskap.
8. Kunna bestämma över sin egen arbetstid.
9. Ha examen från universitet.
10.Ha möjlighet att vara ledig en längre sammanhängande period.
11. Ha en helt egen stil.
12. Vara underhållande och rolig.
13. Ha examen från högskola/college.
14. Ha en examen från ett internationellt välrenommerat universitet, exempel vis Harvard eller Oxford.
15. Äga ett företag.
16.Vara en duktig talare.
17. Ha många vänner.
18. Verka självsäker och framåt. (kanske en förutsättning för det här blogginlägget?)
19. Kunna mycket om politik och samhällsfrågor.
20.Vara duktig på att laga och reparera. ( Det här var jag tvungen att minska ner för jag är så jämmerusel...)

LÄGST STATUS I SVERIGE
1. Ha barnflicka/städhjälp och betala svart.
2. Äga en äkta pälskappa/rock.
3. Förbättra sitt utseende med medicinska hjälpmedel.
4. Gå i kyrkan varje söndag.
5. Ha en 15 år yngre man.
6. Ha en 15 år yngre fru.
7. Äga en Iphone.
8. Att gå i terapi.
9. Engagera sig i kyrkans verksamhet.
10.Vara singel med intensivt kärleksliv.
11. Ha en fullbokad almanacka.
12. Umgås med chefen utanför jobbet.
13. Ha en välbesökt blogg.
14.Känna en ledamot i Svenska Akademien.
15. Ha en egen häst.
16. Vara en god ryttare.
17. Känna statsministern.
18. Ha gått i privatskola.
19.Vara en duktig golfspelare.
20.Känna familjen Wallenberg

För män... i både Ryssland, USA o Sverige var nr 1; " Att ha en mycket snygg fru"

Vad är det som pågår?




Andra bloggar om: , , , , ,

fredag, december 07, 2007

Guess who's back?

Efter en vecka i Värmland (What happened in Dömle, stays in Dömle) så är det med vårt förtrolighetskoncept. I Vegas däremot (följ länken ovan) är det andra hjälpmedel som gäller..

Nu är det dags att kliva upp i bloggmanegen igen... med hjälp av en vit rappare....

söndag, december 02, 2007

Grisens överman

Varje dag den här veckan har jag sneglat på Grisen då jag gått förbi skyltfönstret där den ligger och gonar sig.

Idag - då jag lullade runt ner i kvarteren kring "The Longstreets" så hamnade jag i ett fruset ögonblick. Jag tog tag i S och sa; "Såååg du det där...såååg jag rätt...???"


S - som inte ser nånting när hon är ute - en polismans mardröm då det gäller att ta ett vittnesmål - tittade obekymrat på mig; "Vilket då?"

"OK, vi backar tillbaka". Så skedde och jag fick en sån där AMFpension-känsla. "Tänk om du kunde hälsa på dig själv i framtiden..."

Där - i hörnet av Andra Långgatan och Nordhemsgatan står han.... en lagom fet man i sina bästa år. Speglar sig och har sin tvåhövdade getabock i koppel. Nice.


"Det blir säkert bra det här... "

Andra bloggar om: , , , ,

Nemo bloggar igen om några dagar... tid för ingrottning.

Alkismorsor

Britta Berggren har haft mycket att reda ut i sitt liv. I DN berättar hon om sin resa i alkoholismen. Den har blivit till en bok - "Snälla Mamma sluta dricka"


Hillevi Wahls blogg finns mycket att läsa om alkoholism och jag skräms av det anslag och den skuldbeläggning som tillfrisknande alkoholister utsätts för. Hillevi Wahl skriver i Accent IOGT-NTO:s tidning: "...hon var i tjugoårsåldern och bodde hos sin mamma och kom hem en sen natt. Hon var så full att hon ramlade nerför trapporna och spydde ner sig och hamnade på sjukhus för att nyktra till. Redan där borde en normal människa ha stannat upp och insett att något hade gått alldeles för långt."

Det är just det som är problemet. En alkoholist ÄR inte en normal människa.

Hillevi avrundar med att "Britta säger att hon har varit nykter i ett drygt år nu. Men hon lever kvar i sitt alkistänkande: ”Jag är ett offer. Det är synd om mig.” Hela tiden hittar hon nya ursäkter. Och prackar på sina barn mer skuld."

Ett års nykterhet - och du är frisk... nä, så fort går det inte... det är en lång process med två steg fram och ett steg tillbaka. Alkoholister botas inte - de tillfrisknar - men aldrig helt. Att komma loss ur föreställningen att du är världens mitt och att världsalltet roterar runt dig - det tar tid - och det är dessutom lätt att halka tillbaka i gamla mönster

Det är en tredelad sjukdom med ingredienserna: fysisk allergi, mental besatthet och andlighetsbrist. Ja, jag har skrivit en del om ämnet tidigare. Sök på "alkoholism"

Med lika liten relevans som alkoholisten gör sig till offer - bör vuxna barn göra det, enligt mitt sätt att se det. För - vems syften gagnar det? Det som är och har varit - det är. Lev och låt leva. Eftersom alkoholismen är en familjesjuksom mår den bättre av att lyftas fram i ljuset. Då kanske vi på sikt slipper de där "hemliga klubbarna" för barn som Al-ateen, Bona Via, ACOA m m som fokuserar på barn, små som vuxna, vars föräldrar är alkoholister - aktiva i sin sjukdom - eller tillfrisknande - med eller utan återfall.

Hillevis bok kom med posten i förra vecka. Den ligger på vänt. Ser fram mot att läsa den.

Andra bloggar om: , , , , ,

lördag, december 01, 2007

Vision #5 - Burleskgnomes

Tydligen redan påkommet...men lite för soft för mig. Det här tänket fick jag för snart 20 år sen och ville ha en julbock med svart läder och nitar istället för röda band. Solglasögon och blå fjädrar mellan hornen. En halmbock med attityd.

Så blev det hype med trädgårdstomtar. Lite godmodigt debila i sitt uttryck, fett välmående står de i grannens trädgård och bara utstrålar nån sorts påklistrad självgodhet.

På ett vis har redan Grisen satt ribban för osmaklighet...men den saknar mänsligt anslag i all sin feta oskuldsfullhet..eller om det är en flinande brunst den visar upp..

Dags för attityd. Jag vill ha Persbrandthybrider som gnomer. Eller Flinck. Bert Karlsson - nej, han är för bra för att vara sann.

Tänk en porslinstomte som ger dig fingret, står och pissar lite ogenerat eller stoppar ner handen innanför byxlinningen och ser så där hemlighetsfullt lycklig ut.

Det närmaste jag kom var en gnom som gör "röven upp". Den kvalar in i en matinéföreställning..




Andra bloggar om: , , , ,

fredag, november 30, 2007

Peter Garrett - en minister som rockar

Australien är bara att gratta. Med Peter Garrett som miljöminister kan det hända saker...se bara på den här smärtsamma balladen om nationens tillstånd. Tänk Andreas Carlgren göra samma sak...nä, just det. Bristen på politikermassan som ett tvärsnitt av befolkningen är fett total. Sen kan Anders Borg ha både ring och hästsvans. Han rockar inte ändå... han kvalar inte ens in på svensktoppen.




För att ytterligare understryka vilken hejare till minister han kan bli kommer här brottarhiten Beds are Burning - textad

Vision #4- StaySvale

Företaget StayFriends har specialiserat sig på att tussa ihop gamla klasskompisar som fortfarande går utan rullator, packa ihop dem på nån kvarterssylta och sen låta det väl tillsupna gänget gå loss i nåt Folkets Hus "på böggda".

Min glidande idé bygger på ensamheten, behovet av trygghet och kontakt. I hyreshus, villaföreningar och andra enheter som på något sätt geografiskt definierar människor är vilsenheten stor över hur samverkan och känsla av gemenskap skapas .

Jag tar mig själv som exempel... bor i en trappuppgång ("svale" säger vi i Gööööteborrg) med 15 lägenhetsdörrar. Har så gjort i nära 8 år. Jag har hyfsad koll på hälften av grannarna - och nästan ingen har bytts ut under denna tid. Vi kommunicerar med små artiga nickningar, lite menande tankar om vädret och att tvättstugan borde få en ansiktslyftning ("varför gör ingen nåt"). Då en konflikt seglar upp till följd av högljudda fester, ludd i torktumlaren eller dåligt sorterade sopor övergår de milda hissfraserna till lappskrivning med fuckoff-begrepp i stigande styrka. Dessa lappar är alltid anonyma.

Så här kan vi inte ha det...

StaySvale kartlägger din trappuppgång, bjuder in till fest och arrangerar alltihop. Catering, uppstyrsel, sånghäften, sprit, hattar och fiskdamm. Den i trappuppgången som är lokalt språkrör (ordningsman) går gratis.

På samma sätt ordnar StaySvale genom sitt dotterbolag StaySafe liknande koncept för villa- o radhusföreningar där medlemmarna kan ha svårare att hitta en neutral yta att vistas på. Utomhus är besvärligt då det bara gör sig under ett par månader... och då helst en dag som det inte regnar. StaySafe tar och ordnar tillfälligt tak över verkligheten på Villagatan med partytältpaviljonger eller carportsmoduler i lättmonterat material.

Nappa på den här idén och du kommer att skratta dig harmynt hela vägen till banken...


Andra bloggar om: , , , ,

torsdag, november 29, 2007

Bad Idea - nr 40

Någon borde få rejält med smisk på skinkan... oresonligt och hårt.

Vem skall straffas?
Butiksinnehavaren
Tillverkaren
Grisen
Den som uppfann julpyntet
pollcode.com free polls


I ett skyltfönster nära Landala torg...

Andra bloggar om: , , , ,

Lumbergh ringde...

Alla filmnördar har sett Office Space. Och igår - då jag som vanligt satt och ömkade mig över mina stiffa muskler kort efter en holmgång med hantlar, helvetesmaskiner och snoddar drog mobilen igång Lorrysignaturen så det blev riktig feststämning i omklädningsrummet.

Det var Bill Lumbergh i andra änden på lurn'.

-Ja, tjenare, Bill Lumbergh här.. jag är rekryterande chef på Kontoret.

Redan här började mitt gistna hjärta pumpa upp en försvarlig mängd adrenalin. Rekryterande chefer ringer bara av TVÅ skäl;

1. De vill ha min kropp...eller mina tjänster.
2. De vill träffas för ytterligare samtal.

En sak vet jag - rekryterande chefer RINGER inte och säger - "Sorry, jobbet gick till en Birger Trähatt istället för dig.. ". Då får istället du ett brev som säger; Vi tackar bla...bla...bla... visat... intresse...bla...bla... till annan sökande...bla.blal...sparar handlingar...bla....bla...för kommande....blal...blall..balladihoo

Hur kul är det?

Nu var ha i örat på mig och gick fett loss; Vi skulle vilja anställa dig...kan du börja om en månad?

"Vänta lite sa jag... la mobilen och hoppade upp på klinkergolvet och drog en kirgisisk stepp och ett Yeesss!!! gick tillbaka och sa; Ursäkta mig, jag blev så jävla glad!. Det är lugnt sa Lumberg och fortsatte; Jag har fått fina referenser på dig och jag tror att du kommer passa in bra här och göra ett bra jobb. Det var som om det rann honung ur min SonyEricsson...

Jo... sa Lumbergh...då skall jag ge dig en lön också - vad hade du tänkt dig? (slipad fan... inte "hur mycket"... utan vad hade du tänkt dig...).

Jag återgav mitt anspråk från anställningsintervjun. Då tar Lumbergh i från fortknölarna och höjer det med ett papp... Oh my God...

Så...efter samtalet satt jag där och konstaterade nyktert att jag kan påbörja mitt första fasta jobb sedan november 2003. Det är inte utan att jag känner mig upprymd och tillfreds.

Sedan duschade jag, klädde på mig och hjulade ut från SATS, köpte en clownperuk på BR och började spontankrama alla vid Kopparmärra. Sen kom polisen...


Andra bloggar om: , , , , , ,

Vision #3- MentalSATS

Var tredje man upplever att han inte har någon nära vän. För kvinnor är det var åttonde - och det är på väg neråt. Vårt behov av samtal och inre utveckling tycks öka hela tiden.

Vi tenderar samtidigt rygga för det som är ont. Det som gör ont. Det som känns. Det som är farligt.. (vad nu det är?)

Samtidigt lever gränserna kvar för vad som är friskt - och vad som är sjukt. (Friskvård - Sjukvård) (Coaching - Terapi) ( S.A.T.S - Viktväktarna) Osv...

Då jag bland företrädare för gym o fitness tagit upp tankar på att "gå inåt" - "se möjligheten till helhet" möts jag ofta av.... "Det är inget för oss... vi vänder oss till en annan målgrupp". Losers..tycker jag, men förstår samtidigt rädslan.

Min vision/trendspaning och outside the box-idé tar gymanläggningen bortom spinningcyklar och hantlar. Förvisso börjar yogaklasser komma in - med det verkar som om det finns en sorts andlig smärtgräns att gå bortom det.

Mitt koncept är ett MetaltGYM. Med morgonklasser som gör Dynamic Meditiation. Lunch- och eftermiddagklasser som gör Kundalini Meditation osv. På kväll och eftermiddag kan du även delta i Chakrameditationer. Klicka gärna på länkarna och kolla in filmsekvenserna över hur det går till. Chakrameditationer kan också göras betydligt mer aktiva - då du andas genom dina chakran enligt ett speciellt mönster. Klicka här för att lyssna på ett smakprov. En Dynamic Meditation före frukost slukar lätt 5-600 kcal och gör dig inte bara svettig - utan också mentalt rensad. Du kan fortsätta med frigörande andning och annat som rensar kroppen från smärta och outklarade känslor.

På ett MentaltGYM har PT:n ersatts av en människa som bygger dina andliga muskler utifrån dina speciella behov.

Ett Mentalt GYM har även diskussionsklasser, guidade meditationer som vädjar till din inre röst, din sårbarhet och övningar som inbjuder till att släppa taget och bara låta saker vara som de är...

Den fysiska delen då? Jo - det är här det blir intressant - jag tänker mig en mix - olika avdelningar för olika behov - så tänk ett SATS eller World Class som utökas med en avdelning till, eller blandas ihop... här finns oanade möjligheter för den som vågar, har rätt marknadsföring och kliver utom sin egen föreställningsvärld om hur saker och ting skall vara...

Into action? Ja... det var just det att få pengar i näven, arslet ur vagnen och börja projektet. Mycket snack och lite verkstad - men i sånt här behövs draghjälp och kraftig entreprenörsanda - något som är en brist hos mig, såvida jag inte har synergier som uppstår då människor börjar brinna tillsammans. "En sketen pinne gör ingen brasa"

Jag har inget riktigt bra namn på det här... hjälp!


Andra bloggar om: , , ,

onsdag, november 28, 2007

Vision #2.5- Frisörsalong Ollonet spec. ed.

Kan inte hålla mig... efter en tung powerwalk igår(det händer mycket under förflyttning) samt ett långt föredrag av VD:n på Västsvenska Handelskammaren, så klack det till...

Skapa behov - ha rätt attityd, var budskapet. Är det något behov som jag själv saknar? Jodå... Attityd? Tveksamt... vad som är "rätt" attityd beror på sammanhanget, tiden, helheten, målgruppen osv

Varje gång jag är på H&M eller Kicks så slås jag av att nästan hela sortimentet faller bort för mig. OK... tantparfym och Gilette Venus... jag är med... det är inte tänkt att jag skall gå loss på det. Fel målgrupp. Däremot - alla schampoos, inpackningar, slingjox och balsam. Utan hår - inga såna grejer...

Vi är en växande (sic!) skara män som ser ut som rakade ollon. Det skrivs t o m böcker om det.
Jag känner mig frusen - och utanför. S säger; "Åh, nu har jag fått tid på Salong Finesse..så jag kommer tillbaka om fyra timmar och 900:- fattigare"

Då sitter jag kvar och river mig i svålen... tänker... "Vill också ha ett ställe att gå till. Ahh...bara slinka in och sätta sig på Ollonet och få skallen putsad, välrakad. Nackhår och andra utväxter i och kring skallens håligheter behagligt plockade och avlägsnade..."



Att finna en nisch för män med lite eller inget hår på huvvet - där - något att ta fasta på om du vill skära guld med rakkniv... du behöver inte ens vara frisör - det är ju inte det som är dealen. Rätt attityd och lagom lätt på handen... bara din fantasi sätter gränser...jag lovar att vara en av de första kunderna. På en sådan salong tar du givetvis ett helhetsgrepp om ansiktsvård och polerar upp KMÖ-frisyren till biljardbollsglans.

Målgruppen är således; män som känner sig utanför, motarbetade och skamsna över att behöva förnedra sin hovsamt blyga hårväxt i salonger där de med hår, mycket hår sitter och gonar sig och tas om hand av människor som i första hand börjar greppa efter en sax då jobbet startas upp... På Ollonet används i första hand en Headblade.


BMP-frilla

Förresten... Salong Ollonet - lite väl spetsigt? Skalle-Pers, O'Hair, La Luna, .... ser fram mot fler förslag.

Andra bloggar om: , , , ,

tisdag, november 27, 2007

Priceless!




Andra bloggar om: , , ,

Nördrop!

Allt började med att jag läste Schulmanbloggar... Såg då att de båda bröderna hade "Hylands Hörna" som ringsignal. Piggt!

"Kan självspöket" i mig väcktes och jag började leta. Till slut gav jag upp - rätt på huvvet istället. Sände ett mail;

Snälla Calle Shulman!

Hylands hörna-signaturen i mobilen... hur piggt är inte det?

Vill oxå ha...

En mp3-fil?

Kan bytas mot introt till "Lorry" eller nåt annat jox

Que?

Nemo

Svar från Calle;

Tja!

Det är för jävligt. Jag har just bytt mobil, och har inte kvar melodin på datorn.

C.

När jag var inne på nätet hittade jag ett stängt forum där någon skrivit:

Låten heter egentligen Zero-zero och är skriven av Carl-Henrik Norin ur filmen "En nolla för mycket" från 1962.

Han fick svar;


Alltså, jag gjorde en sökning på dc och carl-henrik norins ork -zero zero.mp3
TTH
DLCI7RJR7UFSRTTSKPXZQL7W7JKJOQ7HCHPO3ZA

Det här sista säger mig ingenting....

En mp.3 fil med zero-zero eller introt skulle göra min dag... nu vilar jag min väska i den här frågan.