söndag, maj 31, 2009

Andra Lång - en andra gång

Fyndade igår. Riktigt Apfyndade. En grymmecool raffacoat som finns att köpa på Nelly.com

Va? Modeblogg? No, no... bara ett lätt anfall av fyndköpsyra



Härlig lång kappa med stora knappar framtill och krage.
Jackan har knappdetal på vänster axel samt rem i ringning.
Två dragkedjefickor på vänster bröst samt två dolda i sidan.
Jackan har sprunn baktill samt dubbelknäppning i ärmslut.
Tillverkad av 80% bomull, 20% nylon.


Men.. det var streetfest på Andra Lång och vissa butiker hade SALE. Så jag gnetnjöt då jag fick den här för 1 100:-.

Längs och på gatan var det annars fest, grillar, pilsner, levande musik - mest reagge. Från ett lägenhetsfönster hördes - högt som fan - nåt som liknade Various Artists – Essential Rave
Alternativmänskefaktorn var hög. Mycket hög. Alla var glada. Han i affärn' ville bjussa på en burköl för att jag handlade kappan OCH ett sommarlinné/klänning till S.




Innan S och jag groovade på gatan hade vi varit vid havet. På Smithska udden var klipporna varma och havet fritt från maneter. Säkert 15 grader i vattnet. Mycket fräscht. Repris idag.

En solbränd hud kräver grekisk mat. Här blev vi på nåt vis förflyttade till Grekland. Speciellt den äldre mannen som serverade oss hade ett mycket grekiskt utseende och till och med grekisk gubbklädsel (grå skjorta, mörkblå gabardinbyxor).

Det var sen...sen som vi kom till Andra Långgatan och hade goda timmar.

Måste bara - i detta ovanliga blogginlägg (alltså... jag är inte van vid att skriva såna här konstiga "först gjorde vi det, så köpte jag det, och sen gick vi det-inlägg") - visa ett exempel på kossorna dom har på Salt Cookshop i Haga.



Ungefär så här. Men... även om dom är roliga att se på, så förstår jag inte hur, var och varför jag skulle ta in dom i mitt egna hem. Minimalismen skulle få sig en allvarlig knäck.

Det här inlägget var mycket besvärligt att tillverka. Kommer dröja lång tid innan något liknande publiceras.

lördag, maj 30, 2009

Andra Lång - en annan gång?

Idag ordnas fest och marknad på Andra Långgatan skriver GP.

Jättebra. Men... en gång om året? I en tidigare bloggpost har jag beskrivit S fäbless för att göra om allt. Ordna caféer. Göra om stadsrummet osv.



Låt vara att gatan har en ruffig charm med sina smala och lappade trottoarer. Att porrbutiksfrekvensen är högre här än i resten av Göteborg. Men att gatan inte blivit gårdsgata för flera år sen är bara konstigt.

Det hade varit en naturlig fortsättning på stråket Vasagatan - Haga Nygata...som idag bara löses upp i Järntorgsgyttret och fiser ihop bland Stenaterminaler, parkeringsytor och mögiga trafiklösningar utmed älvstranden.

Hoppas den dagen kommer då politkerna har mer fokus på nytta och kultur är gröna kaniner och fula hjul.

I avvaktan på det kankse en Portobello Road-liknande touch vore något? Varje lördag-söndag: Gatumarknad. Bilar bort - mänskor in. Klart vi skall ha det så från april - oktober...eller?

fredag, maj 29, 2009

Vardagslyx - the result

I förrgår startade Grubblaren o jag en #vardagslyxtag på Twitter. Målet var att få 100 poster på det. Del blev det...nästan


1. jerkernilsson74 Dags för andra Gin&Russian, är det bladigt eller blåsigt har inne? #vardagslyx

2. ArreliuS #vardagslyx att asfalterade vägar är asfalterade

3. knusselboskan Betala räkningarna och ändå ha en rätt bra slant kvar efter det. #vardagslyx

4. m00ns @Tindra66 #olyx när man ser samma #vardagslyx muralglas för 20 När man kollar ut från fängelse cellen =o)

5. tindra66 #vardagslyx att hitta en erik höglund muralglas för en 20 på loppis

6. tindra66 #vardagslyx att slippa myggbett i Norrland

7. miaisageek Härligt att kunna sätta sig på balkongen vid hemkomst. Med latte och dator. #vardagslyx Fast nu börjar det bli lite kallt om tårna.

8. musselmannen Träffa en konsult som säger: Nej, det kostar inget. #vardagslyx

9. tindra66 #vardagslyx att se ett par snygga o välputsade skor på herren o vackra pumps m vacker klack på kvinnan.

10. Gudsvrede Nu gott folk drar vi hem och går loss på slattarna. Det börjar ju ändå dra ihop sig mot sommar. #vardagslyx

11. abbespappa Att inte vara på väg någonstans. #vardagslyx

12. musselmannen Att bli bjuden på hallonsaft och kanelbullar av en tant med blommig klänning i en syrénberså #vardagslyx

13. jerkernilsson74 Jag retirerar, lyfter på hatten och säger tack för idag! #vardagslyx

14. Gubbsoda När man har lite hosta och av läkaren får ett recept på EN LITER cocillana-etyfin, som kan hålla en i fin form i närmare ett år. #vardagslyx

15. musselmannen @VickiQvarnstrom Jo, men att bli "skönlurad " av mänskor som är proffsigt skentrevliga är också en form av #vardagslyx

16. musselmannen Att cykla från (obs från) jobbet och passera 5 trafikljus med grön våg hela vägen #vardagslyx

17. VickiQvarnstrom #vardagslyx http://bit.ly/LU7dU

18. VickiQvarnstrom Marsvinen byter på sin bur själva, fantastisk #vardagslyx .


19. VickiQvarnstrom När man stannar upp och funderar men allt flyter på och man får hacka i sig att man inte har nåt att oroa sig för, det är #vardagslyx !

20. tindra66 #vardagslyx att hitta en pistageglass med mörk chockladöverdrag i Sunne

21. tindra66 #vardagslyx att hitta en pistageglass med mörk chockladöverdrag i Sunne

22. tindra66 @musselmannen skrattar åt nutella.Tyckte det lät som en bra ide Att lapa nutella verkar OK. Kan se annonsen och reklamspoten #vardagslyx

23. tindra66 RT @musselmannen Att mötas av mänska på ett varuhus/klädkedja som gillar sitt jobb och faktiskt vill sälja något #vardagslyx

24. musselmannen Att mötas av mänska på ett varuhus/klädkedja som gillar sitt jobb och faktiskt vill sälja något #vardagslyx

25. tindra66 #vardagslyx att hitta en bra video eller en bra låt via en vän eller genom egen research

26. musselmannen @Gubbsoda Isch.. det är frosseri. Som att beställa en pizza med extra allt och dubbelöverbakad - s k "UFO med allt ni har" #vardagslyx ?

27. Gubbsoda @notonmyshift Hm, du glömde skriva #vardagslyx på den.

28. musselmannen Att möla 4 hg lösgodis efter ett stabilt löpträningspass på dryga timmen och inse att det är ett nollsummespel #vardagslyx

29. jerkernilsson74 Längtar redan till kvällen, då blir det bowling och gött käk med Mangan och Jossan! LilleLördag it is! #vardagslyx

30. waxoff Att hämta nytt varmt kaffe istället för att dricka upp slatten med kallt. #vardagslyx

31. hoggis En hel VÄGG med inramade korsstygnsbroderier med kristna budskap. http://bit.ly/mjgPL #vardagslyx

32. Grubblaren Att dröja kvar med blicken på underklädesaffischerna. #vardagslyx

33. notonmyshift De ringde från dagis, dottern har vattkoppor. Det om NÅT är väl #vardagslyx?

34. theandreaslund Ligger i sängen och cyklar med benen i luften istället för att städa lägenheten. #vardagslyx

35. hoggis Att för ett ögonblick tänka sig själv stå vid en skogstjärn med en vit näckros i handen. #vardagslyx

36. Grubblaren Att titta i dörrögat o köra ut pungen genom brevlådan när reklamutdelaren kommer. #vardagslyx

37. Grubblaren Att låta tungan penetrera den löskokta äggvitan för att frenetiskt o djuriskt utforska och leka i hålrummet efter gulan. #vardagslyx

38. m00ns #vardagslyx Ha en egen bro att bo under #olyx Andra bor under din bro också

39. Gubbsoda En tandpetare efter inmundigandet av en kokt majskolv. #vardagslyx

40. notonmyshift Ställa ut sopor på balkongen istället för att gå ut i trappen och pizza för hemkörning när man bor ett stenkast från pizzerian. #vardagslyx

41. notonmyshift Brieost och ett långt samtal till heta linjen. #vardagslyx

42. Gubbsoda Att sitta och slötwittra utan mål och mening istället för att jobba. #vardagslyx a

43. Gubbsoda Att ta ett par tre snabba cigg på fastandet mage så att man blir yr och nästan kräks och tappar den enorma matlusten som river. #vardagslyx

44. Gubbsoda Det knorrar i min mage riktigt ordentligt av hunger. Men plånboken, han knorrar inte. Han är rätt nöjd med situationen. #vardagslyx.

45. Gubbsoda Att bara dricka skitkaffe till frukost gör underverk med andedräkten. Folk skyr mig som pesten nu, vilket ju är otroligt skönt. #vardagslyx

46. Grubblaren Att hata grannens katt. #vardagslyx

47. Grubblaren Gurkskivor på ögonen. #vardagslyx

48. musselmannen Smörja in sig med tistelolja, bona parketten och göra backspins - naken. #vardagslyx

49. Grubblaren Fönstershoppa, fasadsola. #vardagslyx

50. knusselboskan Köpa svensk fläskfilé i stället för dansk fast det är mycket dyrare. #vardagslyx b

51. notonmyshift Rena underkläder och en dunk HB. #vardagslyx

52. knusselboskan Komma ner till ett färdigdukat frukostbord och ha egenrostad müsli till filen. #vardagslyx

53. musselmannen Ett rejält posse gör slut på dumheterna... #vardagslyx http://bit.ly/U0SKj

54. musselmannen @DVIJDVS Avinstallerar alla mailprogram och kör ENDAST webbaserat #vardagslyx

55. dick_harrisson På väg hem, för att jag känner för det, inte för att jag måste. #vardagslyx

56. Grubblaren Ojdå det är mulet o blåser. Ska spela synth hela dagen. #vardagslyx

57. Grubblaren Surfa in på Agent Provocateur. #vardagslyx

58. musselmannen En TV4-helg utan Rapesodomy in Rock, Stefan & Krister-humor eller Beck/Wallander/van Veeteren-film #vardagslyx

59. tindra66 #vardagslyx att det finns lediga tider på biblioteket så jag kan twittra och lära mig nytt

60. musselmannen Blårandig skjorta med vit krage och röd sidenslips när man tvättar bilen #vardagslyx

61. dick_harrisson På vagnen till stan för att göra lite #vardagslyx o en cappucino nånstans och det är nästan tomt på 4:an! Dubbel #vardagslyx

62. dick_harrisson Att köpa det man absolut inte har råd med. #vardagslyx

63. musselmannen En kollega kommer tassande och ger nackmassage #vardagslyx

64. Grubblaren Att åka tunnelbana utan att en enda tonårsstjej pratar totalt nonsens i mobilen. #vardagslyx

65. tindra66 #vardagslyx Att hitta en skrynklig 100lapp i fickan. När man är pank o en vecka kvar te allmosa

66. musselmannen Att åka spårvagn 7-8 hållplatser utan att känna missmod #vardagslyx

67. Grubblaren Minneslapparna i bankomaten är slut så man slipper se sitt saldo. #vardagslyx

68. Grubblaren Att få ett eget 4-säte på tunnelbanan. #vardagslyx about 13 hours ago from web

69. Grubblaren Idag är vardagslyxdagen. Haschtagga allt som är vardagslyx . #vardagslyx

70. musselmannen Förmiddagsfika - och ingen pratar recept, virkmönster, golvslipning, webergrillar eller lindy hopp-tävlingar #vardagslyx

71. tindra66 @musselmannen Att dricka ett välbalanserat glas svartvinbärssaft #vardagslyx

72. musselmannen Få ett leende av en random mänska på stan #vardagslyx

73. christinaolsson Kommer senare till jobbet för att kaffet framför tv´n var så gott. #vardagslyx

74. musselmannen Finner inte ett enda tomt after eight fodral i kartongen #vardagslyx about

75. musselmannen För yrvakna: Haschtagga era idéer om vardagslyx till #vardagslyx. Exempel: Väljer vänsterfilen - och vinner på det.

76. GirlsOfFlorida #vardagslyx. Ok...att någon annan har lagat middagen tills man kommer hem efter jobbet (helst med mozzarella)

77. ChrisWesslen Ingen fotboll igår - inget internet och ingen digitalTV. #vardagslyx ?

78. dick_harrisson efter varit rökfri ett år plötsligt känna att man INTE är röksugen #vardagslyx

79. jerkernilsson74 @KKiesbye Köp presenten på Bolaget och Vips! #vardagslyx #present

80. basic70 Sitter hemma i kortbyxor och jobbar, medan jag gör slut på den hembakta sachertårtan och dricker fruktigt grönt te. #vardagslyx är bra

81. musselmannen Tar idag tacksamt emot tveksamma förslag kring begreppet "vardagslyx". Haschischtagga på #vardagslyx. Bästa bidrag slipper diska

Lägg dessutom till Fiffis förnämliga bloggpost med följande tre vardagslyxtips:

82. Använda sig av trevliga barnleksaker.

När jag hade tvättmaskin i lägenheten hällde jag upp tvättmedelspulvret i en färgglad plasthink och ställde uppepå maskinen och la sedan en liten plastfisk i hinken, en sån som man gör sandfigurer av på stranden. Med fisken portionerade jag i pulvret i maskinen och det gav hela fullkomligt astråkiga tvätteriprylen en mycket mer o-vuxen approach och jag kände att nejfan jag dör faktiskt inte av att tvätta, inte idag heller.

83. Nutella på ballen.

Köpa hembakt mörkt bröd. Ta ner Nutellaburken från skåpet. Hälla upp ett stort glas mjölk. Sätta på infravärmen på balkongen. Bära ut joxet på balkongen. Sätta mig tillrätta i en stol, tända ett ljus, bre på Nutella på mackan, lite till, lite till, jadå, liiiite till. Ta en tugga och känna nötkrämen trycka sig igenom mina små gluggar mellan tänderna, känna vårkvällen blåsa in på balkongen men bli bortmotad vid räcket av den artificiella värmen. Ljuset fladdrar, alla sover.

84. Bara titta på det gottaste.

Ibland när jag vill titta på film finns det inte tid eller så är dagens tid förbrukad och solen börjar gå upp, fåglarna kvittra och det är fyra timmar kvar tills färgbutiken slår upp sina dörrar. Då tittar jag bara på det gottaste.

Tjoff, spola fram till sista köksscenen i Broarna i Madison County. Se en gammal Clintan/Robert Kincaid säga "This kind of certainty comes but once in a lifetime", fälla några tårar, spola fram till slutet när Meryl Streep/Francescas båda män dött, hon sitter ensam och fårig och läser igenom breven från Robert och jag tänker på döden, på livet, på att aldrig vara feg och på att göra det bästa möjliga av alla situationer. Sen stänger jag av. I känslan av att jag sett en hel film.


Samt dessa kommentarer på första inlägget om Vardagslyx:

85. Att höra en normalt för obskyr favoritlåt för att spelas, spelas på radio! (Hampus)

86. När mina grannar inte har högljutt sex är vardagslyx. (Grubblaren)

torsdag, maj 28, 2009

Vän av ordning

Inget får mig så uppspelt som när jag likt matadoren i Tjuren Ferdinand får visa hur duktig och tapper jag är med min cape och mitt svärd.

För några dagar sedan låg jag och läste den här boken, bloggat om det tidigare, och upptäckte då något som jag inte stillatigande och overksam kunde låta passera. Jag skrev detta mailet till författaren;

Hej Kalle!

Det är med oförställd förtjusning jag läser om de mänskor det varit synd om.

Inte sedan jag i ett bakfyllefnittrigt rus i Grekland 1982 skrattade åt Rickard Fuchs (jo..så var det) har en bok bjudit mig så många okontrollerade skratt.

Men... jag har även en böjelse för att "rätt skall vara rätt". Därför stör mig en passage på sid 90. Röstånga jämförs med banjoland i filmen "Den sista färden". Det är OK.

Vad som däremot inte är OK är att du anger att Burt Reynolds blir ofrivilligt påskinkad av några mountainpeople som förmodligen har gjort sin genbank till en intimt familjär angelägenhet.

Nädu... den som blir penetrerad i dajmkrysset är Ned Beatty. I sin filmdebut 35 år gammal, så får han alltså direktiv av regissör John Boorman...

- Joserru, kul att du vill vara med och filma... i din debutscen skall du nu bli påsatt av några dreglande bergsmänskor med truckerattityd och du skall låta som en liten gris... vad sägs?

Kanske Ned Beatty skulle haft ett eget kapitel - onekligen en mänska det varit synd om

Vänligen

Nemo
http://12steg.blogspot.com

Svaret kom ganska om gående där Kalle tackade och lovade att om det blev aktuellt med en upplaga 2, så skulle en ändring (alltså...ändring) införas.

Nu funderar jag på vad jag skall göra härnäst. Kanske skaffa mig ett liv....





Reblog this post [with Zemanta]

onsdag, maj 27, 2009

Äntligen!

Det är nästan så att den rosa träningsoverallen åker fram och att det blir spontanjuck i valda kvarter runt Göteborg. (Se vidare Gert Fylking)

Det känns som om jag spottat på en sten i evigheter och nu...nu är den blöt.

GP börjar twingla upp sig... och detta är såå bra. Inte en dag försent.

Och vad passar då inte bättre än att twinglylänka till just den artikel som berättar om det?

Tack GP

2009 - the year we make contact?



Tror inte det, va?
Skulle kanske funka om ordet "intelligent" ströks ur annonstexten.

Sen undrar jag över det där "max 32 år" står för...är det de två barnen som ser ut som max 32 år? Är det i så fall tillsammans, eller var för sig?

Kan det vara så att kvinnan på 46 år ser ut som sin lillebror Max. Han är 32 år...eller?

Sedan tycker jag det är suveränt att hon vill ha en man med bra boende och jätte. Hade det inte varit smidigare med dvärg?

tisdag, maj 26, 2009

Vardagslyx




På Twitter har Grubblaren och jag en idé om att göra en 100-lista av s k "vardagslyx".

Det behöver inte vara skumbad med värmeljus. Någon kan tycka att då hunden INTE skitit på mattanär det avbräck som sätter guldkant på vardagen.

Snälla besökare - lägg gärna in tips eller egna funderingar kring begreppet vardagslyx, både seriösa och satiriska, bitska och ohämmade bidrag tas tacksamt emot.

Lite hjälp på traven:

Trippelvikt toapapper
Bara äta gegget i Balerina kexet och slänga resterna som bara skriker TRANSFETT
Köpa en fjärrkontroll till TV:n som är röststyrd
Nyinflyttade grannar som övar på att gå tyst på tå - alltid
Komma till kassa 2 på Coop - och den är bemannad - och ingen kö

Leva ett liv eller förvalta ett tillstånd?

Mymlan - som jag länkade till i samband med bokpostningen häromdagen är också bloggmogul och härförare av Aftonbladets Bloggvärldsblogg. Hon tycker att vi borde blogga om ålder/åldrande - ett kärt ämne. Let's go.

Relationen till biologisk ålder är oundviklig. Speciellt i spannet 10-20 år. Då är det så mycket som är förknippat med faktisk ålder. Myndighet, rösträtt, möjlighet att jobba sena kvällar, köra moppe, ligga osv.
Sen är det slut.

Åldrandet och förhållandet till sin egen ålder handlar sedan mest om vad du själv bestämmer dig för. Dina värderingar, din mentala öppenhet och nyfikenhet på livet. De som snabbt målar in sig i trygga hörnet tenderar till att stanna i sin utveckling redan före 30 och ägnar en stor del av livet åt att förvalta och sköta om den sfär av föremål, vänner, hus och arbete som de har. Samma jobb, samma campingplats, samma vänner.

Är det dåliga mänskor? Jag ogillar att döma andra – det är något jag jobbar på att komma ifrån, men jag finner dem inte särskilt spännande eller intressanta att umgås med. Efter ett kort tag så börjar det gå på tomgång. Det händer inget i deras liv som får mig att stimuleras till en utvecklande relation.

Det är ängsligt. Det är förvaltande, nya utemöbler eller kanske en all-inclusive-resa till….Turkiet (” –Då slipper man ju såna där obehagliga extrautgifter och möjligheten att något oväntat inträffar – det vore ju förfärligt – nä, det skall vara som det är/har varit/kommer att bli i evighet - amen…”)

I andra ändan av detta, alltså motsatsen till förvaltningsskede tidigt i livet, är gruppen mänskor som aldrig vill bli vuxna. De som biter sig fast i ett ständigt pågående om att det hela tiden måste hända något. Livet skall pågå som ett jämt flöde av kickar – men rent fysiskt är det viktigt att se ut som och verka vara max 25 år. Där alla medel är tillåtna. Ett sorts stillastående i flödet av upplevelser. Som ett entreprenörskap där själva affärsidén gått i baklås genom att bita sig fast vid en vägran om utveckling.

Inget av dessa sätt att leva eller att förhålla sig till åldern är fel eller dåligt. Vem är jag att döma det? Men, risken är, tror jag, att ängslan och förvaltandet av tingen eller jakten på kickar och en önskan om att tämja sitt fysiska åldrande är att man riskerar att tappa bort sig.

Acceptans, villighet, nyfikenhet, älskbarhet – goda ord i min bild kring livet

Lösningen – det goda livet finns färdigpaketerat i en teori av Erik Homburger Eriksson. Han beskriver livet i olika utvecklingsfaser. Enligt teorin bestäms individens fortsatta psykosociala utveckling beroende på HUR man hanterar dessa konflikter. De blir avgörande för livsresan.

Ungefärlig ålder / Huvudsaklig konflikt:

1. (0 – 1,5 år) Tillit vs misstro.
2. (1,5 – 3 år) Självständighet vs tvivel på egen förmåga.
3. (3 – 5 år) Initiativ vs skuldkänslor.
4. (6 – 12 år) Flitighet vs känslor av underlägsenhet.
5. (13 – 18 år) Identitet vs splittring.
6. (19 – 30 år) Närhet vs isolering.
7. (30 – 50 år) Produktivitet vs stillastående.
8. (50 – 99 år) "Jagets integration" vs förtvivlan.
Det här - i fas 8 - förtvivlan över "Livet - var det detta?" Där hoppas jag att aldrig hamna. Att sitta lätt skröplig och bittra över livets orättvisor, eller varför det blev som det blev.

I ett tillägg till boken "den fullbordade livscykeln" la Eriksons hustru, Joan Erikson, till en nionde fas, som baseras på Lars Tornstams teori som beskriver en positiv åldrandeutveckling. Denna förenar aktivt liv med avsevärda förändringar i sättet att uppfatta jaget, relationerna till andra människor och livet som helhet.


Bilden hänsynslöst stulen från Kalle Linds blogg

Man lär på olika sätt känna sig själv bättre. Man blir till exempel också mer sparsmakad i valet av sitt umgänge, samtidigt som den goda kontemplativa ensamheten blir viktigare. Man får också en ökad förståelse för ”livets mysterier” och en känsla av sammanhang och mening med livet. Livstillfredsställelsen ökar. För somliga är detta en utveckling som startar redan i tidig vuxenålder och kulminerar vid hög ålder.

Det här är en teori som smakar väl i mitt intellekt. Även... kan inte släppa det - Schyfferts resonemang om vuxenhet är ljuv musik att lyssna/se på.

Spotified - v 922 Love and Theft

Cover of ""Love and Theft" (Lim...Cover of "Love and Theft" (Limited Edition)

Bob Dylan – Love And Theft
gavs ut 2001. Ett år som för alltid kommer att markera ett tungt vägskäl. Egentligen har jag djupat såpass mycket i en del av det året redan, så det finns inte så mycket mer att tillföra kring det sista halvåret. Däremot var sommaren 2001 omväxlande mörk och ljus. Det gick mycket i vågor då. Manodepressivt tillstånd, framkallat genom påfallande högt alkoholintag är en beskrivning som jag lätt köper.

I ett av uppåtskoven satt jag och laddade ner musik på Internetz. Jag hade lärt mig Bearshare och trollade fram CD-skivor med Roxio CD-creator. Detta var pre-mp3:spelare. Bara så du vet...

Ett av de album som jag fiffade till var Med eget omslag enligt en mall som följde med i CD-creatorprogrammet. Skittufft då, görfult nu.... men det gör inte så mycket. DÅ hade jag skoj och min skaparglädje visste inga gränser - tänk. Att kunna göra EGNA skivor. Så jag satte ihop egna kit. Blandband hette det ju förr - nu hade jag plötsligt egen "Absolute Sommar" och massa annat läckert att värma stereon med. På CD.



Eller som här - ett annat Bob-album. Ja, ja... åter till Love and Theft. Ett rakt igenom glimrande alster. Har dock lite svårt för spår 6 - Floater. Det är gnissligt och jag har kommit på mig med att instinktivt trycka mitt feta gossfinger på ffwd-knappen eller redigera spellistan i Spotify för att undgå skiten. Jävla Bob. Men annars gillar jag dig. Massor.


Reblog this post [with Zemanta]

måndag, maj 25, 2009

Nord - c/o Rea




Det är märkligt att en man som mäter "reslig dvärg" i strumplästen, har likadan frisyr som Cosmo Kramer och som dessutom stulit Paris Hiltons solglasögon väcker ängslan och oro, istället för spefulla skratt. TIll och med Carl Bildt är bekymrad... då är det illa


Lite som en clown med petrokemisk lukt, Den onda dockan eller nåt..

Som vanligt visar Majornas egen Blogg-Jedi varför han ständigt ligger på topp...

Reblog this post [with Zemanta]

Randa mig!



..men gärna en dubbel espresso först

söndag, maj 24, 2009

Bok-Nemo.

Hos den alltid lika läsvärda Mymlan läste jag om böcker. Och blev sugen på att angripa samma frågor.

1. Tre viktiga läsupplevelser under din uppväxt?
Tant Mittiprick - en sorts föregångare till Supernannys. Jag älskade den - för barnen i den boken var värre än jag.
Utvandrarna. Jag var mäkta stolt över att plöja en vuxenbok 12 år gammal. Jag slet med den, men kommer ihåg mycket av den - nästan samtidigt kom filmen.
Först o Störst (Guinness Rekordbok) var unik då den första svenska upplagan kom. Den fick jag och där tror jag mitt grundläggande intresse för att lägga fåniga fakta på minnet. Än idag minns jag att en kyrkvaktmästare på Karelska näset hyste en binnikemask på 339 meter.

2. Tre viktiga serieupplevelser under din uppväxt?

Kalle Anka, speciellt dom äldre. Kalle Ankas frågesport där han räknar upp hur många hinkar vatten som rinner genom Kalmarsund varje dag och väljer en trehjuling som vinst istället för pengar och sedan cyklar ut från scenen med repliken "Titta, jag kör utan huvud" är makalöst bra.

Tintin - frossade i Tintin många år. Läste om och på den vägen är det... Anfäkta & Anamma!

Knasen - mest för att en kompis hade massor av dom.

3. Romaner som överrumplat berättartekniskt på senare tid?
Den besynnerliga händelsen med Hunden om Natten av Mark Haddon.
Den berättas i jagform av en pojke som har Aspbergers eller någon form av autism. Mycket skumt.

Sedan är Patient 67 av Dennis Lehane helt otroligt i sina snirkliga vändningar.

4. Musik eller inte när du läser?
Kan funka om det är nåt "lättläst" - men helst inte

5. Vilken bok blir ytligt bekanta överraskade över att du läst och gillat?
Många brukar grymta ogillande då jag nämner Sture Dahlström - men han kan jag ju bara inte låta bli att älska. Gökmannen och Den store Blondino skall läsas. Intensivt

6. Finns det någon adaption från bok/serie till film som du ser fram emot?
Patient 67 - se ovan. Kommer i höst under namnet "Shutter Island" med Scorsese som regissör. Kan det bli dåligt? Knappast.

7. Vilken bok blir ytligt bekanta överraskade över att du läst och ogillat?
Da Vinci-koden. Den sög fett och var dåligt skriven. Blodfattig liksom. Jag gav upp efter 150 sidor. Trök. Kajsa Ingemarssons "Den ryske vännen" är också sånt som jag fått skit för att jag läst och sågat jäms med skoskaften.

8. Vilken författare hade du velat ge en stor kram, tagit en öl med, och vem hade du velat ge en omgång stryk?
Jag skulle vilja krama om Ray Kluun för modet att skriva om sin frus cancer och det svineri han ägnade sig åt under tiden innan och efter hennes död.
Nu dricker ju varken PO Enqvist eller jag pilsner - men jag ser honom gärna över en kaffe och ber om goda råd kring skrivande och författarskap..
Nä, jag slåss inte och författare skall inte ha bonk för det dom skriver. Möjligtvis för andra grejjer som dom hittar på. Vet att jag vart lack på Lundell några gånger, men en fet näspropp? Nä fan.

Är det någon som vill kroka på? Är rysligt intresserad av vad du som läser detta har för svar på ovanstående frågor. DHT, Fiffi, Anjo, Good...för att nämna några



Reblog this post [with Zemanta]

lördag, maj 23, 2009

En röst till Gudrun

Gudrun Schyman, före detta partiledare för vän...Image via Wikipedia

Jag har bestämt mig. Många kommer förmodligen
tycka att jag har tappat omdömet fullständigt.

När jag gjorde Valkalkylatorns test där ALLA partier finns med hamnade mina åsikter närmast FI...och Kristdemokraterna(vafan är jag för en pellejöns?). Moderaterna kom i ungefär samma härad. Gör den du med!

Eftersom moderaterna inte får någon ordning i Vellinge och deras EU-politik inte sticker ut och väsnas mer är ett ängsligt "Bertil nio" i en tom bingohall, samt att Ella Bohlin(KD) uttryckt sin förtjusning kring kreationister och ger ett i övrigt mycket blekt intryck, så röstar jag för att skicka kärringen Gudrun till Bryssel. Och skälet är enkelt. Hon hörs och gör skillnad. Är färgstark. Brinner för det hon gör. Det gjorde inte de åtta som satt hos Ekdal i onsdags. Det glödde inte alls på raderna där - mer än hos en vänsterkvinna. Vad är det med mättman hos borgarna? Hellre brinnande och engagerade mänskor än halvvettiga med lagom jämntjocka åsikter som tillverkar saggiga spinninglåtar som kampanjdraghjälp (se vidare Susanna Haby). Eller lyssna... not!




Gudrun har mycket skit i bagaget. Jag har aldrig tidigare röstat åt vänster/feministiskt - men nu tycker jag mig ha funnit ett antal skäl, så starka att Gudruns valsedel är plockmogen:

1. Hon är för en individuell föräldraförsäkring (dvs mamma o pappa får lika många dagar var) Den är inte kopplat till barnet - till individen (föräldern). De som är mot denna ordning kan enligt mitt sätt att se det inte på allvar kalla sig för "jämställdhetsförespråkare"

2. Hon kallar saker vid dess rätta namn. T ex: Vi jobbar inte med jämställdhet. Vi jobbar mot diskriminering, för att på sikt uppnå jämställhet. Jämställdhet är ett må. Inte en metod.

3. Hon har en sund syn på alkoholfrågan

4. Hon är tydlig i fildelningsfrågan

5. Hon brinner. Hon brinner som fan.

Och har som vevande slagträn:

- Ut med slipsarna – in med högklackat!
- Utmana de rika männens överkonsumtion!
- Försvara rätten till kollektivavtal!
- Förskola och äldreomsorg – inte fler hemmafruar!
- Bort med påven från politiken!
- Gör abort till en global mänsklig rättighet!
- Sätt sexköpslagen på export!
- Säkerhetspolitik för kvinnor!
- Stoppa EU:s militarisering!
- Försvara asylrätten!



Det är möjligt att hon inte kommer till Bryssel. Hon kanske får för få röster. Synd.
Kommer hon dit och beter sig på ett sätt som jag inte gillar... jaha... jag har fel ibland. Världen går inte under för det. Huvudsaken är att hon brinner... jag håller inte med om att den svenska sexköpslagen skall exporteras. No! Men det mesta är vettigt. Här lägger hon ut texten

Nu tar jag på mig fårpälsen, inca-luvan och lämnar kollektivet för en tydlig röstning. Men först en liten kampsång i Spotify

Tältprojektet – Aldrig mera krig

Snart kommer Linda att håna mig på Uppsalas och snart Sveriges största föräldrablogg. Det kan jag ta. Hon kommer försöka sälja sin hund till mig, skicka sin polis för att övningsbatonga mig lite grann... det är OK. Det är lugnt.

Reblog this post [with Zemanta]

fredag, maj 22, 2009

Rätt och relevant


Det står i papperstidningen och eftersom det som står där är sant är supervärmen här då kvicksilvret är runt 20.
Jag efterlyser nu de begrepp som kommer att användas då vi står inför perioder med värme på uppåt 30? "Supervärme" känns plötsligt som ett begrepp med inflationsstatus.
Bastuchock?
Solattack?
Stekhånad efter helg med bara 28 i skuggan?
Fler förslag, tack.

Lönen


Nemo gör "en Dramaten"



Det är dags att ta bladet från munnen och fronta sekinerna.


Så... nu känns dagen i hamn.

torsdag, maj 21, 2009

Sagan om Pomperipossa

Efter att twittrat en sammanfattning av nedanstående saga, kan det tjäna att få "Directors cut" levererad då jag är övertygad om att flera av bloggläsarna inte har full koll på denna ypperliga story. Det är en favvo jag hade som barn. Den är kort, men kärnfull och lika bra idag. Min twittring;

Kungabarn med betjänt i skog. Häxa m lång näsa. Syltpannkaksluras. Trollar. Kyler näsa. Kräftnyp. Stenförvandlas. Twittrar en gång/år

Och så sagan i sin helhet...mycket nöje.


Det var en gång för många, många tusen år sen en förfärligt gammal trollpacka, som hette Pomperipossa. Det är inte precis något vackert namn, men ändå är det bra mycket vackrare, än vad hon själv var. Kan ni tänka er, hur hon såg ut? Hon hade två små röda ögon och en stor mun med bara tre tänder i. Och hon hade fullt med vårtor på händerna och en stor puckel på ryggen. Men det värsta var hennes näsa, för den var en hel aln lång. Ni kan tänka er, hur mycket snus, som gick åt, när hon snusade! Ett helt skålpund åt gången!

Men det hade Pomperipossa råd till, för hon var rysligt rik. Hon bodde ensam i ett litet hus i skogen, och det huset var byggt av korv och skinkor, och i stället för tegelstenar var där stora stycken sirapsknäck. Så rik var Pomperipossa.

Men ingen enda människa vågade sig till henne och knappt något troll heller, för hon var så förskräckligt elak. Om det kom någon till henne, förtrollade hon honom ögonblickligen till ett bord eller en kittel eller en griffel eller någonting annat. Hon var en mycket farlig trollpacka. Hennes största sorg var den, att hennes näsa blev längre och längre för varje gång hon förtrollade någon. Det var hennes straff!

Så var där också en kung i det landet, där Pomperipossa bodde, och han hade en liten prins, som hette Pipi, och en liten prinsessa, som hette Fifi. De gick en vacker dag och promenerade i parken, ledsagade av en hovmarskalk, som var så fin, att han endast kunde svara ”A!” eller ”Ha!” till allt, som man sade till honom.

– Jag vill gå ut i skogen! sade prins Pipi.

– A! sade hovmarskalken och följde med dem.

Efter en stund kom de till ett träsk, och hovmarskalken blev våt om fötterna, för han hade sidenskor på sig.

– Ha! sade han och vände genast om för att ta på sig ett par kragstövlar. Men innan han gick, lade han fingret på näsan och sade: Ba! – det skulle betyda: Vänta här, prins Pipi och prinsessan Fifi, tills jag kommer tillbaka med mina stora kragstövlar på mig!

Men det förstod icke kungabarnen, utan de gick vidare i skogen.

Det var just samma skog, i vilken Pomperipossa bodde. Alla fåglar började genast kvittra: Gå inte dit! Men prins Pipi förstod inte fåglalåt utan sade till sin syster:

– Om vi skulle ge oss ut på äventyr? Det är så tråkigt hemma. Jag har visst sex öre. Hur mycket har du, prinsessa?

– Jag har bara ett enda öre, svarade Fifi, men jag kan steka äpplen.

– Då kan du ju nästan laga mat. Du får bli min hushållerska, sade prins Pipi.

Och så vandrade de ut på äventyr i den mörka skogen, ända tills de kom till Pomperipossas lilla hus, som var byggt av korv och skinkor och sirapsknäck.

– Låt oss äta kvällsmat! sade prins Pipi, som kände sig hungrig, och bröt en stor korv ur huset.

Då stack Pomperipossa ut sin långa näsa genom fönstret och såg på dem.

– Kom hit in! sade hon genast. Jag är er snälla gudmor. Ni skall få syltpannkaka av mig.

Prins Pipi och lilla Fifi trodde henne och gick in, fastän de var fasligt rädda.

– Hm! sade Pomperipossa och såg på dem. Jag har inte ätit gåsstek på bra länge...

Och så trollade hon i luften, och strax blev prins Pipi och prinsessan Fifi till två små gäss, som betraktade varandra mycket förskräckta.

– Hovmarskalk! ville prins Pipi skrika i sin ångest. Men det lät bara som ”Kakaka”. Han kunde inte tala längre, bara kackla.

– Aj! skrek Pomperipossa och tog sig åt näsan.

Den hade blivit en aln till så lång med detsamma, som hon förtrollade Pipi och Fifi till gäss.

– Det var rätt åt henne! skrek alla fåglarna i skogen.

– Vänta ni! ropade Pomperipossa och knöt näven åt dem. Jag skall skicka min trollkatt på er.

– Vi ska skaffa hjälp, sjöng alla fåglarna och flög sin väg för att be storken komma dit och ge ett gott råd.

Storken är den visaste av alla fåglar, för han reser varje vinter till Egypten och studerar hieroglyfter på pyramiderna.

– Nu ska ni få simma, mina små gäss! sade Pomperipossa och drev Pipi och Fifi framför sig med sin stora käpp. Det gör er så gott, och så smakar ni bättre, när jag steker er i kväll.

Och så körde hon den stackars prinsen och prinsessan ned till sjön.

– Kakaka! jämrade de sig, men de måste ändå ut i det kalla vattnet.

– Säger ni kakaka? frågade Pomperipossa. Ni menar kanske syltpannkaka? hånade hon dem.

De förtrollade gässen måste äta små svarta grodungar och vått gräs – det var annat det än syltpannkaka!

Pomperipossa stod på stranden och stödde sig på sin långa näsa, som nu var lika lång som hennes ben. I detsamma hörde hon ett prassel bakom sig i skogen och vände sig om. Det var hovmarskalken, som hade varit hemma efter sina kragstövlar och sedan dess oroligt letat efter de försvunna kungabarnen.

– Ha! sade hovmarskalken, då han fick se trollpackan.

– Pa! sade han och drog sitt långa svärd för att hugga näsan av henne.

Men Pomperipossa förtrollade honom genast till en gammal kråka, som ängsligt hoppade omkring på stranden och sade ”kra, kra”!

– Ja, kraxa och kackla ni! skrattade Pomperipossa belåtet. Det är ingenting, som kan befria er från förtrollningen, om ni inte får höra det allra förfärligaste skrik i världen, man kan tänka sig. För då får allt, som jag har förtrollat, sin riktiga gestalt igen, och så blir jag själv till en sten. Men det ska vi hoppas inte sker på ett par millioner år ännu – sade Pomperipossa och snusade upp två skålpund snus.

– Det vore rätt åt dig, skrek alla de små fåglarna, som kommit tillbaka med den visa storken.

– Ni retar mig, så jag blir varm om näsan, fräste Pomperipossa och stack näsan ner i sjön för att svalka den.

Men de, det skulle hon aldrig ha gjort.

För nere i sjön var det en stor kräfta, som inte hade fått middag på tre dagar. Och den kräftan knep sig fast med sina klor i Pomperipossas långa nos. Och Pomperipossa skrek så förskräckligt, att hon blev alldeles blå som ett plommon i hela ansiktet. Men kräftan släppte ändå icke sitt tag. Då skrek trollpackan ändå värre, så att det hördes ända långt ner i Afrika.

– Det var det förskräckligaste skrik i världen, man kan tänka sig! sade storken. Och han sade sanning, ty ingen fågel kan ljuga.

Flux och krux! Då löstes med ens Pipis och Fifis förtrollning, och de små vita gässen blev prins och prinsessa igen. Och den gamla kråkan, som skuttade omkring på stranden, blev hovmarskalk med detsamma, med ordnar och peruk och svärd och kragstövlar.

– Va? A! Bra! sade hovmarskalken och tog prins Pipi och prinsessan Fifi, en i vardera handen, och sprang med dem, det värsta han orkade, genom skogen tillbaka till slottet, där kungen satt och väntade på dem med ett riksris i vänstra handen och ett stort riksäpple i den högra handen. Han var mycket vredgad, för att de varit borta så länge.

– Na! sade hovmarskalken lugnande.

Och kungen förstod genast, att hovmarskalken menade, att de varit förtrollade av Pomperipossa och att de inte kunde hjälpa det. Då blev kungen rörd, stack riksriset i kråset på hovmarskalken såsom en ovanligt fin utmärkelse men gav prins Pipi och prinsessan Fifi hälften var av det stora riksäpplet.

Men Pomperipossa förvandlades genast till en stor sten. Du kan själv se henne ännu, om du kommer till den där sjön, fastän hon nu är så övervuxen av mossa och buskar, att hon ser ut som ett litet berg. Men en gång om året, på samma dag som hon förstenades, blir hon liksom förr. Och då kniper kräftan i hennes näsa, och då skriker hon igen så förskräckligt, att det ger eko i bergen. Men vilken dag det är – ja, det vet bara jag, och jag talar inte om det, så det tjänar ingenting till, att du går ut och tittar efter, för då blir din lilla näsa lika lång som Pomperipossas – och det vill du väl ändå inte!

onsdag, maj 20, 2009

Mobilblottning - ett rop från djävulens rövhål?

SJ ABImage via Wikipedia

Det händer ibland att jag åker tåg. Med SJ. Ja, spårvagn är också en del av sättet att ta sig fram på, men det är korta pass - snabbt på och av. Oftast.

Det är annat med tåg. Intercity. X fleratusen. Och - du är fastskruvad på grund av platsbiljetten. Precis som på bio (förr...pre ironiska generationer och sån skit var det onumrerat. Alltid) så har du en pappbit som kommenderar dig till vagn 1, plats 54 , gång vänster. Om du inte är en twitterfjant som jag, alltid papperslös och så där coolt digital - då finns biljetten i din fina mobil som ett SMS.

Och som av en händelse har maskinen som satt dig just där på plats 54, placerat en liten smatterröv till kärring med en mobiltelefon vars täckning är föredömlig hela resan, batteriet är av en sån där sort som paketerat lithiumjonerna jättesnyggt. Fullt täckning och evighetsbatteri. Det är ju lysande.

På det här Intercitytåget finns ingen tyst avdelning. Det finns däremot en jäääättestor tjöta-hål-i-hela-huvvet-avdelning.

Nu hade ju det här kunnat vara lite kul att lyssna på. Det är det inte för mig, tycker bara det är obehagligt att lyssna på mänskor när jag inte är aktiv part själv.

Men det här är ett sårskorpefenomen - svårt att värja sig. Svårt att låta bli att pilla. Jag klarar det inte hela resan ialla fall.
Det spelar ingen roll att jag trycker mina in-earlurar lååångt in i hörselgångarna och drar igång Volbeat på MYCKET hög volym OCH somnar med två timmar kvar till Götet.

När jag kommer till sans är mänskan glödhet om ena kinden av en mobil på högvarv men hon babblar oförtrutet vidare. Högt, nästan i lam falsett. Så här kan vi inte ha det. Men onda ögon hjälper inte. Och att röka ut kärringen med hastigt påkommen broccolibaserad flatulens skadar inte bara henne, utan större delar av kupén.

Tre sinnesroböner och en stund senare är vi framme i Trollhättan och en äldre man på ett säte snett emot säger - Tack för underhållningen, när tanten kliver av. Han får en laserblick av henne som kunnat framkalla en kärnklyvningsprocess.

Vad är det som har hänt?

Förr... slipsmän med små lädertofsar på sina loafers kunde obekymrat dra runt på en sån här:



och glänsa i stadsbilden, skrikandes; -Ja, jag står här på Stureplan..ja, ja.. så du kan värma upp dom där små kuttersmyckena, så kommer jag ut på Djursholm om en stund och får lite fett på sylen... och dom gick iland med det.

I samma tidsanda smög kvinnor med sina mobiler om de ens ägde någon och viskade ängsligt om det ringde; Oh, hej, jag kan inte prata nu, jag ringer sen.... heeej..

Påstår att det här inte är åldersrelaterat, utan istället tidsbundet. Mobilblottningen har gjort hela samhället till ett kommunikativt nudistläger där alla visar samtalskönet för alla. Hårigt, rakat eller friserat spelar ingen roll - bara det syns och hörs yvigt och vida omkring...skall det va så?

Och vem är förresten jag att ställa frågan som dagligen visar Bloggballarna & Twitterpitten?

Vad tycker du? Var sätter du dina gränser?




Reblog this post [with Zemanta]

tisdag, maj 19, 2009

Spotified - vecka 921 The Marshall Mathers LP

'CoverCover via Amazon

Eminem – The Marshall Mathers LP var en huvudlös ingång till hip-hop eller vad man nu skall kalla Eminems musik. För att mina referenser till den här musiken handlade mest om svarta män som hade skrot om halsen så man trodde att dom löpt 15-20 Göteborgsvarv och låtit medaljerna sitta kvar.

Dom hade stora hundar utan svans, kepsar på sniskan, jäääätestora brallor och gick och pekade ilsket bakom stålstängsel som dom gärna skakade på samtidigt som dom lajjade med en basketball. Stora bilar som bumpade i fronten och ett helt koppel med bootylicius chics som med sina kroppsrörelser tydligt visade att dom ville ha mycket av den här hip-hopsnubben fanns ofta med i videosarna som nästan alltid slutade med att dom hängde på någon detath-row och såg skitlacka ut.

Så icke Eminem. Han skrev mycket bra texter och hade en oerhörd variation i sitt låtmaterial. Glimten i ögat, vass udd och en utmanande attityd som bara var tvungen att tas på allvar.

När jag såg 8 Mile och fattade att den var snudd på självbiografisk trillade fler poletter ner och jag hade den här skivan som en nära förtrogen under sommaren 2000 att trösta mig med.

Speciellt med Stan som är så vemodig att jag nästan borde lägga ut texten här. Men jag länkar istället.

Förresten så släpptes Eminems nya Relapse på Spotify i går. Speciellt introt (spår 1) är fasansfullt beskt att lyssna på.

Reblog this post [with Zemanta]

måndag, maj 18, 2009

Då var jag en av Dom andra

P3 kör idag 6 timmar om att vara som dom andra.

Anledningen till att programmet heter "Dom andra" är inte för att vi vill hylla bandet Kent, utan för att det alltid är "Dom andra" vi har fördomar om och "Dom andra" vi tycker illa om, samtidigt är vi övertygad om att alla människor någon gång har upplevt hur det är att tillhöra "Dom andra", och att vara den som inte är som alla andra. (skriver dom på sin hemsida)

Vi vill att du berättar om när du tillhörde "Dom andra"!

Ok... då får de väl bli så. Uppslager och tipset fick jag via Mymlans blogg som även skriver Bloggvärldsbloggen. Otroligt välskrivna båda två.


Att vara som dom andra.

Några ser mig säkert som narcissistisk, och visst har jag klara drag av det. Bara att blogga om sig själv och sina göranden o tyckanden skvallrar om att det är klar narce-varning. Det som skedde i och kring mitt inre, mitt skal var däremot något annat. Som jag minns det. Som jag bearbetat och fått ordning på, men det tog tid. Kanske 20 år längre tid än nödvändigt.

Som barn från 6-12 år var jag udda, och kände mig utanför, ensam, men stod ändå mitt i. Tog täten. Blev patrulledare i scouterna, var ofta den som bestämde vad vi skulle leka o göra. På radhusgården sågs jag som en medelklass-Emil med klara hyssfasoner och morsan hade skrivbok där vi satte in guldstjärnor i olika storlek. En dag minns jag att jag bara fick en udd av minsta stjärnan. Så mycket skit hade jag ställt till med.

Från 13-18 var utanförskapet ännu tydligare. Sökte gemenskap i föreningsliv och tänkte väl att om jag inte kunde vara min person, så kunde jag vara en funktion.

Bland de jag ändå umgicks med under skoltiden sågs jag som en udda figur som hade konstiga intressen; politik, läsa böcker, spela gitarr. Inte mopeder, inte dansbandsmusik och så hade jag en mer proggig klädstil.

När jag var som dom andra; då var jag full. För så fort jag fick ett par öl i kroppen då slappnade jag av, då kände jag mig verkligen som dom andra. Allvaret och rynkan i pannan försvann. Jag kunde vara i nuet. Vara med.

Det här blev lite av min livsstrategi som odlades och blommade ut med full kraft i 20-årsåldern. Jag hade då utvecklat, men inte insett att jag hade - ett beroende till alkohol. Förmodligen för att jag lättare skulle känna det som om jag var som dom andra.

Rävsaxen i den här storyn blir när alkoholen blir till problemet att du inte längre förmår tillhöra dom andra - utan ses som en av dom där. Blir en av dom andra i ett utanförperspektiv. Hur du än gör kommer du inte längre in och får tillhöra - det blir bara värre med ett större utanförskap och en värre misär.

Återstår då endast att välja; förbli ensam alternativt söka sig till de ensammas vardagsrum (kvarterskrogen eller parkbänken) eller att bryta med alkoholen och försöka skapa ett nytt livsmönster. Försöka förstå och lära sig att leva med dom andra, utan att nödvändigtvis behöva passa in för dom andras skull - utan för sin egen.

Turligt nog valde jag det senare. Gjorde en omstart i livet när jag var runt 40 med insikten att det inte är nödvändigt att vara som dom andra. Att bli vän med sig själv är viktigare. Det är ju ett sällskap som inte går att välja bort...


söndag, maj 17, 2009

Wtf ?



Geekpost

Har blivit med ny kamera. Äntligen blir det ordning på torpet. Liten och ettrig, vilket är bra för mig, då min förmåga att hantera stora kompaktkameror eller systemklumpar gör att inga foton blir tagna, såvida jag inte skall geeka nerdigt och dra iväg med khakivästar, stativ och konstiga rör.

Den här är snuskigt light - men filmar HD och har fått den uppmärksamhet den förtjänar. Här en fullödig recension på engelska.

Casio Exilim EX-S12



Den kommer att göra mycket väsen av sig här på bloggen.
En smutt detalj är att den har Youtubefilmläge... haha bland alla andra 30 motivval.

Kameran förlorade sin oskuld (linskrans) med den här:


Chilla med Chili




lördag, maj 16, 2009

A day in a life - another day

Det finns andra dagar än såna här i mitt liv... titta bara:

07:15 - Revelj - efter en natt där jag drömt om ett 70-talsliv idag, alltså dagens läge, men med 70-talets teknik - så fattar jag hur kallt det vore att inte ha det som det är. Ingen mobil fanns. Och inget Internet. Hur jag än skulle ha tag på folk fick jag gå. I bästa fall fanns det en telefonkiosk med bakelitlur, grön apparat med en röd knapp som det stod "LARM 90000" på. Drömde även om fisk. Fast småfisk. Brukar drömma om fisk i torskstorlek. Nu mest spigg och sardin. Skit.

07:20 - Tar in vakenheten . S ligger inslagen som en skör daggdroppe och utsöndrar marsipandofter och strålar lycka och skönhet i ett moln av pur vällust.

07:30 - Internetzaktivitet. Läser lite bloggs. Skrattar ihjäl mig. Väcker grannen. Surfar vidare och upptäcker detta. Laddar ner och spelar högt flera gånger. Bestämmer mig för att inte rösta

08:00 - Återgång till sängen - medför GP. Puttar på S. Försiktigt. Tar i med en Fred Åkerströmsk skäggbas och framför "Jag ger dig min morgon" stående och iförd enbart midjekort T-shirt (Kalle Anka-mannen). Succé

09:00 - Funderar på om jag skall lättlöpa upp till fransken på Coopmansgatan och ta med bagett. Därifrån, alltså.



10:00 - Frukost i köket. Ingen radio med spikpiano. Melodikrysset får alltså vänta 10 år. Så har vi bestämt. Med otäck frenesi tacklar vi åldersdemonerna, S o jag.

11:00 - Återsoftning. Det är stort att knöla ner sig i bingen en timma för tolv. Det är lite av en högtidsstund faktiskt...få se vad som händer.

12:00 - Det börjar krypa i kroppen. Fötter ses över. Det fisslas o donas med utrustning. Samtidigt läser jag i DN om hoten mot F-kassans personal. Blir lätt missmodig.

13:30 - Mot Shewoodsko....nä, Slottskogen. Med påtagen nummerlapp och ivriga steg är det dags att genomföra det 14:e Göteborgsvarvet. Alltid ivrig och jagad, precis som jag skall iväg med ett tåg och är sen. Sån är jag jämt, säger S som då hamnar 10-15 meter bakom. Hon har förstått det här med att inte skynda i onödan. 365 saker skriver förresten om varvet. Bra

14:47 - Start - hur det går? Förmodligen som det gjort förr.

16:45 - Målgång. Benen känns som stora feta dolmar som hårdnat i ett långkok. Åtgärdas med massage.

18:00 - Hopsamlade återvänder S - som också sprungit runt på ett förnämligt sätt - och jag till lägenheten i hängmattan. Avbrända. Utsketna och endast i stånd att ringa in en pizzabeställning, köpa massa lösgodis och på det sättet återställa kroppen i samma skick som innan loppet.

21:00 - Krig utbryter. Jag säger Schlager. S säger Film.

23:00 - Efter filmen är det dags att ägna sig åt verksamhet som ligger bortom det cybernetiska uttrycksarenorna. Godnatt....

fredag, maj 15, 2009

När sinnesron sviker...

Hr Schulman, han blogg-Alex, skrev en krönika för lite sen, där har gjorde upp med FOLK JAG STÖR MIG PÅ. Inspirerade tyckte jag - kopierade över allt, ändra "Folk" till "Mänskor" och bytte ut de flesta, satte in nya - omformulerade en del och fick på det sättet en fulmanipulerad bloggpost med svåra skador.

Även om jag gör mitt yttersta för att framhäva mig själv som en fin och balanserad mänska har jag dagar av svåra bryt. Här följer de mänskor som ligger pyrt till, eller rättare sagt; det är sånt jag helst inte vill möta såna dagar




Mänskor som ombeds att berätta något och som omedelbart säger ”Jag skulle kunna berätta, men jag gör det inte för jag litar inte riktigt på dig”.

Mänskor som säger ”örongodis” om hissmusik eller ”ögongodis” om snygga tjejer.

Mänskor som säger ”mäklare” i stället för ”mäcklare”.

Mänskor som säger "om jag skall vara riktigt ärlig..." (ljuger dom vanligtvis då?)

Mänskor som kallar sin flickvän för ”hon - människan där hemma”.

Mänskor som kallar sovrummet för ”hobbyrum med snickarbänk”.

Mänskor som härmar brandchefen Greger.

Mänskor som går på nattklubb och beställer "Gin & Tonic utan Gin"

Mänskor som läser Mia Törnbloms böcker om att ”boosta sig själva” och säger att det förändrat deras liv.

Mänskor som säger ”Carpe Diem”

Mänskor som ringer upp i telefon och smaskar på en hamburgare eller tuggar nåt annat skit samtidigt som dom pratar

Mänskor som tycker att det är en DÖDSSYND att dricka kaffe latte efter klockan tre.

Mänskor som säger ”knäppa kort” när de talar om att fotografera. (som att säga till en konstnär att: Kladda ihop lite olja på duken)

Mänskor som rakar pungen i bastun. Och klipper naglarna

Mänskor som tycker att Dressman har ett så "prisvärt sortiment"

Mänskor som kommer med statistik om flygsäkerhet när de träffar en flygrädd människa.

Mänskor som går klädda i röda chinos och Sven-Bertil Taube-scarf

Mänskor som ombeds berätta vilka dåliga egenskaper de har och säger saker av typen: ”Jag är FÖR plikttrogen. Jag är FÖR ambitiös.”

Mänskor som pruttar högljutt och säger: ”ah.. nu var det något med skon”

Mänskor som samlar poäng på SJ Prio och TALAR OM DET.

Mänskor som matsnobbigt föraktar folk för att de tar HP-sauce till finare mat.

Mänskor som kallar andra mänskor för ”gubben” trots att de är jämgamla med varandra.

Mänskor som kallar mig eller andra för ”gossen”.

Mänskor som köper samlings-CD:s på Statoil "För det är så trevligt att ha nåt' i bilen"

Mänskor som skryter i efterhand när de vinner TP.

Mänskor som säger "Vi hörs" eller "Jag ringer dig sen' " men inte fullföljer inom överskådlig tid

samt - till sist...

Mänskor som inte kan fatta att saker förändras (avd, har jag gått och lagt mig, så har jag gått och lagt mig...)

Update;

Mänskor som säger "Jag håller mig i form. Rund är en form."

torsdag, maj 14, 2009

Twitterfrossa

Image representing Twitter as depicted in Crun...Image via CrunchBase

Redan under bloggpausen som jag hade i januari - februari började jag "folkölsblogga". Eller twittra.

Det här kommer stort - även om många kraxar om Second Life-varning. Här lite mer om mikrobloggar i allmänhet och Twitter i synnerhet. De flesta twittrar någon månad -sedan dör dom.

Nu har min palantir i Landala berättat att Twitterbot snart kommer vara ett jobb som går att hitta på Platsbanken. Receptionisten (levande mänska i företagsentrén) går fetbort.
För egen del kunde jag tänka mig att vara twitterbot på SF-film. Eller varför inte starta eget?

Terapitwitter - med 140 tecken botar jag din ångest. Här kan jag lägga upp bot-genererade tweets i still med: Hum-hum, Vad känner du då? Hur skulle du vilja göra istället? Skulle det kunna vara något att gå vidare med?


Eller så kanske jag också dör i en plågsam twittercoma. Men jag gillar utmaningen i att formulera små catchy sentenser eller åsikter, vitsar, poem, förnumstigheter eller ordvitsar på 140 tecken. Eller kanske bara ge en tröttsam nulägesbeskrivning;

Sitter och läser Ranelid samtidigt som jag är lös i magen. Harmoni.


Här följer några av de tweets som jag fångat upp eller tweetat själv under sista tiden.

Har blivit uttagen till "Vem vet mest?" Har börjat kolla på programmet. Funderar: Är det "Quiz of the Living Dead" jag skall vara med i ?

Om jag redovisade nattens drömmar skulle ingen vilja tala med mig mer...nånsin'


Med anledning av RFSU:s nyord kommer filmen Fäbodjäntan döpas om till Kranskullan

Har fantasier om att säga upp mig från kontoret och bli en "nöjesprofil". Eller starta KY-utbildning för blivande... tänk Lill-Bert

När jag ser mänskor i matsalen som laddar lunchbrickan med 4 glas cola , så ökar min förståelse för sammanhangen - och deras fetma

Fick nyss ett mail med ämne "Dialog i kajak" - Porrspam, tänkte jag och deletade

Mot tvättstugan. Om luddet är kvar kommer jag minera torkrummet... och lägga grannens kulörtvätt i klorin. Mvh Den passivt aggressive

Slidkrans, runkbulle, muffin, visa bröna och vara på jäsning. Könet har blivit bageri


Hur kul var det här? Inte alls? Då skall du inte heller twittra. Eller kanske är det det precis du ska göra för att höja nivån...

Igår fanns det en artikel i Resumé om att böcker nu börjar twittersammanfattas. Good tweetar en bestseller.

Det här väcker filmfrossaren i mig - tweetar en film enligt följande;

Författare söker lugn o ro. Blir hotellvaktis. Sonen ser too much. Kompis med kocken. 237. Tanig fru med kniv. Snöstorm. Labyrint. Skitdöd

eller denna:

Nattbad. bam-bam-bam-bam. Fisk. Sur o hungrig. Polischef vs Politiker. Havsfiske. Huvudroll! Båt blir kaffeved. Gastub. Pang. Fiskpudding.

OK...en till...

Saigon. Hotell. Sprit. Mission. Flodbåt. Helikoptrar. Wagner. Napalm. Knark. Playmates. Vansinnesfettoöverste. Ritualslakt. Mer napalm. Död.

En filmtweet i kommentarsfältet belönas med en kreativ process i ditt inre...
Reblog this post [with Zemanta]

onsdag, maj 13, 2009

Real men eat synthmusic




Igår kväll var det blip-blip och inte hockey på Scandinavium. Det var heller ingen fotboll på Gamla Ullevi, nybyggad arena, namngiven av gammal man, som inte tänkte så nytt. Då blir det lätt så...
Befriande härligt att kunna gå på konsert där mänskor sitter ner och ser rakt fram. Ett elektriskt tivoli med klar anstrykning av vuxen-rave. Det är så vanligt att det finns mycket av detta, som Birro skriver (lite väl vuxet) om i Expressen.

Min behållning av att bocka av denne elektrongigant som följt mig genom åren - som mest blip-blip var det under första hälften av 80-talet - var upplevelsen av att få uppleva smetiga ljudmattor live. Är mycket svag för syntetiska ljud som kommer i flock och i takt. Rygghåren reser sig och jag förnimmer min reinkarnation som piggsvin från ett tidigare liv. Maffigt.

Öronproppar? Nä - behövs inte. Det är bara killen till höger om mig som visslar och klappar lite för ofta för att det skall vara stabilt. Men jag är en fin mäsnka som inte bråkar och vill förta hans glädje. Det är ändå bara i mellan numren som han för väsen. Uthärdligt.

GP:s recencent var inte lyrisk, men på gott humör. Till stora delar håller jag med. Även GP:s listning av Jarres produktion är läsvärd. Teo & Tea finns på Spotify. Påfallande avantgardistisk housekänsla och modernt för att vara en 60-årig syntpappa som ligger bakom.

Mänskor det varit synd om



Mina kvällar hos S slutar numera med att jag ligger uppuffad med ett par kuddar bakom ryggen och har en bok i nypan och glasögon på näsan. S ligger på sin sida och läser om schamaner, oroliga portugeser eller visdom signerat Eckhard Tolle.

Den synen kan måhända verka avbränd och avtänd, men inte i klass med Robert Gustavsson & Maria Kulle som i "Fyra nyanser av brunt" satt i var sin likadan recliner och läste Hundarna från Riga synkront, och mellan dem - en jordglob. Titta bara:



Till bilden av mig i sängen tillkommer ett guppande under täcket. Det är min mage. Samtidigt kan jag utstöta skrattattacker som fått S att undra över min mentala status; det är nästan omöjligt att skratta så mycket genom att bara läsa något. (Något i stil med det här - Mr Bean åker tåg)

Det som gör att jag inte kan hejda mig är Kalle Linds bok - "Människor det varit synd om"

En som det varit mycket synd om är Astrid Lindgren. Kalle nämner detta i sin blogg, bland annat - men in boken har texten förbättrats på många sätt. Bland annat de anakronismer som förekommer i Olle Hellboms mästerregisserade rullar

"...på samma vis som framtiden ser väldigt sextital ut i 2001(filmen), ser förritiden väldigt sjuttital ut i Emil. Björn Gustafsson som Alfred slafsar runt i utställda drängbrallor och Pugh-polisonger. Man undrar lite hur det kan komma sej. Var polisonger så fastbrända på allas näthinnor 1971 att alla tog för givet att dom alltid funnits? Eller ville man ge bilden av att Alfred på sin fritid gick på Alexandra och groovade med Claes af Geijerstam?..."

Detta är ETT utdrag som gett mina magmuskler mycket att jobba med. Det har förmodligen att göra med mitt filmnörderi kring anakroniskmer - telegrafstolpar i medeltida Hansastäder, eller Benny Haag som i Hasse Alfredsons jutesäckdrama hojtar: - Jag går och ringer min far..."

I samma veva då Kalle Halal-slaktar Hellbom går han loss på det faktum att många av de Lindgrenska böckerna som blev film var tyska samproduktioner. Därför är Pruseluskan både osynkad och pruttfull. Blom har inte heller ordning på läppfladdret. Blom var alltså tjyvkompis med Dunderkarlsson. I Emilfilmerna spelades Krösa-Maja av Carsta Löck som sedan dubbades av Isa Quensel.

Du får också veta att Pippi var film redan 1949. Men då med fokus på ett förälskat ungt par. Wtf? Som om Harry Potter skulle dra från Hogwarth och dra på ö-luff i Grekland med en kagge Retsina och galanta damer och hänga på tequilabarer... det hade inte J K Rowling gillat.

Anledningen till att boken finns hos S är att jag inte läser så mycket där. Det är en bok som gör sig bäst att läsa styckevis. Då och då. Det blir både roligare och mindre tröttande för magen. Dessutom är det bra att läsa roliga böcker strax före sängdags. I alla fall för mig. Jag är som mest fnittrig då. Fnittrig och trött. Skrattar bäst som skrattar sist, skulle man kunna säga också...

Den som läser Kalles blogg regelbundet skulle kunna hålla med om att jag är Per Hägreds antipod på det humoristiska området. Visst?




Reblog this post [with Zemanta]

tisdag, maj 12, 2009

Spotified - vecka 920 Oxygene

Cover of Cover of Oxygene


Jean Michel Jarre – Oxygène gör ett nedslag och bryter min påbörjade kronologi (ett album om året från 1994 och framåt)

Anledningen till brytet är förstås att Jan-Banan Jarre spelar skiten ur syntar och övriga klaviaturer på Scandinavium idag. Och jag skall dit förstås.

Det här albumet fick jag till mig på den gamla goda tiden.
Den gamla goda tiden är i detta fall början av 1982. Jag bodde i Uppsala och såg Barnens Ö på bio.


Thomas Fryk spelade Reine och hade en "vuxenrelation" med en tjej utan hår. Något som unge Hr Fryk även fick gestalta i Nionde Kompaniet. Ja, alltså, han satte på regementschefens fru.


En film som Colin Nutley regisserade. Detta gjorde han pre-Helena Bergström. Helena kom med först i Black Jack och då kom Fryk och Bergström att vara med i samma film. Men här var det slut på pillet i damernas korvlåda för den lille snabbe Fryk. Inga vuxenscener. Ingen påskinkning alls. Det fick trummisen i filmen göra.

Hur kom jag in på det här...?? Va?

I alla fall - mina hörselgångar var redan före 1981-82 flitigt inövande för att ta emot synthmattor och svullna elektroniska ljud. Genesis, Yes. För att inte tala om Tangerine Dream.

Oxygene hade jag på ett kasettband som jag stoppade in i min smutta Walkman - såg ut så här:






när jag skulle åka tåg. Oxygene skulle lyssnas till på tåg. Det hade jag fått för mig sedan Barnens Ö. När Reine tog blå tunnelbana eller pendeltåg, så kom Oxygene part IV in i soundtracket.

Vad hade då Reine, knappt byxmyndig, gemensamt med dåtidens parant virile sergeant, på väg till Arméns Kompaniofficersskola i Uppsala? Inte mycket. Vet bara att mitt vuxenliv då var avlägset. Att jag levde i en uniformerad föreställning om hur livet borde vara. Har jag uniform och ett yrke räknas jag. Då har jag status. Människan i mig höll på att försvinna och gjorde så allt mer, tills jag återtog mig själv kring 40-blecket.
Ikväll skall jag se fransken med sina laserharpor och alla HD-skärmar. Förväntningarna är lagom uppskruvade och en recension kommer förmodligen att bloggas ut redan imorgon





Reblog this post [with Zemanta]

måndag, maj 11, 2009

American Psycho - paw riiiktikt

Idéer om hur mitt kommande visitkort kommer ta sig. Adjö Vistaprint.
Hej banken som jag kammer att råna, tjenare Jerlows! - ni har just ett uppdrag och ett nytt konto att ta er an!

söndag, maj 10, 2009

Offentligt samtal med mig själv

Discarded toy fishImage by Eva the Weaver via Flickr

Nemo, det är jag. Än så länge sköter jag den här bloggen.
Under den gångna natten slapp jag både fisk och Carola. Istället kom min egen lägre natur och började ställa obekväma frågor.

Hur skall du ha det med den här bloggen, egentligen?


Jag vill inte göra något tyskungeexpriment och se hur långt jag kan gå ifråga om provokationer, elakheter eller annat för att skapa en stor blogg med många läsare.


Mina problem ligger snarast på seriös planhalva.


Eftersom mitt sanna jag är precis så som jag skulle vilja att min blogg vore - så är det väl bara att ta i?


Hur tänker du då?


Mja... då blir det svårt, för de som inte känner mig så väl kan tro att jag inte är seriös alls. Och det är jag.


Och varför är det så viktigt?


Kan inte bloggen bara få vara din egna tummelplats där du kan leka av dig, blanda humor och allvar och göra vad som faller dig in?


Jo - det får nog bli så...
Tack för att jag lyssnade på och blev överens med mig själv. Det händer inte alltid.

Frågeställaren passade inte bar på att ställa frågor. Jag fick även veta att mitt arbetsrum luktade "gubblåda". Det är sant. När resten av min paranta våning numera feng shui:ats på ett sätt som gör den klar för Plaza eller nåt annat inredningsmagasin så är mitt lilla arbetsrum på 5 kvadrat ett jävla kyffe av gubbmög och påsamlad skitnostalgi. Skräpbajset skall ut. Uuuuuuuuut.... och det sker idaaaaaaaaag!
Reblog this post [with Zemanta]