Istället för kaniner

En av mina favvobloggare - Fiffi - var på TV idag. Inslaget fokuserar på Print-on-demand. En metod som även jag valt att använda för utgivning. (Nu är det bara en månad kvar...)



På sin egna, förträffliga blogg klarar hon ut Jag är inte Björn Ranelid. Lite synd. För hur bra hade det inte varit att få en Raneliduppläsning ur Gungbräda?

Nå... det förde in mina tankar på att Ranelid - numera en man man som jag håller som ofrivillig idol - ränner runt på Österlen i Anne Lundbergs Sommarkväll och på sitt oefterhärmliga vis gör god PR för bygden.

Tänk om vi hade honom här i Göteborg. Tänk om vi slapp dom gröna kaninerna som marknadsförare. Tänk om Göteborg kunde bli lite mer än räkfrossa, fisk och stora fula hjul?

Hur det hade låtit? Så här kanske....

Scen 1 - Björn - i halmhatt, skjorta uppknäppt till naveln, clubblazer, vita linnebyxor och cowboyboots - flanerar längs Vallgraven. Från Stora teatern mot Floras kulle.

"Vad är inte sältan i luften som denna stad skänker? Om inte annat en doft som minner om ursprung av födelse, smärta och kärlek? Denna stad är en stor matrona... hennes inre hemligheter och mysterier är lika svårbegripliga som kvinnan själv. Hon föder liv, ger hopp, näring, skydd, vila och mat. På samma gång som hon bär liv och frukt kämpar hon mot allas vårt tärande av henne. Vi vill hela tiden ha mer....

Det är också lätt... att när jag nu går här i hennes sköte, kallat Kungsparken, att förstå den strävan och kamp hon fört under alla år av då hon stått emot havets raseri, och när väl stadsplaneringen började omslöt nästan alla arkitekter och beslutsfattare med kollektiv sinnesförvirring. Endast hon - staden själv - kan sätta agendan för sin utveckling. Det har inte du med att göra. Inte jag heller. Vi måste finna oss i hennes nycker. Lyssna nu... för det här är viktigt... vi kommer aldrig så länge småpåvarna sparkar på henne i skrevet att få en stad i harmoni. Vi måste lära oss att lyssna till kärleken, blommorna, parkerna och havet.

(Här slår sig Björn ner på en bänk och blickar mot Kungstorget på andra sidan Vallgraven...stirrar oavvänt mot kameran)

Nu lämnar jag ett budskap till Göteborg och de som inte tar henne på allvar... bli sams. Förstå att ni som sargar henne endast är ett barn hon ännu inte fött. Hennes hjärta klappar för er, men ni förstör henne. Det är hennes hjärta och syre som håller er vid liv. Var rädda om det ni har...."

Med den typen av marknadsföring (kanske annat testinnehåll) kommer Göteborg hitta sig igen. Då behövs inga stadshjul eller annat hitte-på.
Ha en fortsatt skön dag.