fredag, juli 24, 2009
Ranelidska
Du skall bära din avkomma som den sista skvätten vatten.
Förälskelsen stavar aldrig fel när den skriver, för den känner alla språk.
Vikten av min själ är inte större än drömmen i en puppa, men där får plats så mycket vår Herre får ta till sin stora stämgaffel om han vill sluta den.
Att andas är att ta mått på ett under. När ofärd andas in långt bort blåser det sin luft där du står i nästa stund.
Livet skjuter döden framför sig i rullstol.
Gud är oförmögen att tala och varje gång ett barn föds så hörs han.
Den längsta resa du kan göra är mellan ögon och hjärta och där emellan krävs inga viseringar
Ovanstående fraser är sprungna ur Ranelids aforismer. Plockade ur den här krönikan.
I samma krönika skriver han:
Jag är solitär med mitt språk på Jorden. Det finns i endast ett exemplar, innan någon läst det. Sedan kan du låna och upprepa det, utan att jag har rätt att ifrågasätta.
Det gäller emellertid bara så länge du gör det muntligen. Om du ctrl + c:ar mina ord på papper eller i Internetzform, utan att fråga mig om tillåtelse, så är det röveri. (även detta är då ursprungligen ett citat som jag är tvungen att förvanska eftersom... ja du kan ju läsa själv...)
För att inte hotas av stämning och anklagelse av stöld av hans ursprungliga ord, har jag omarbetat aforismerna och citatet. Skulle till och med kunna hävda att det är mina egna.
Jag vill inte påstå att jag gjort honom en tjänst... för ärligt talat - hade det inte varit bättre om jag kunnat kopierat rakt av - utan hoaxbearbetning - och utan att fråga om lov?
Nu blir det här istället något som kan uppfattas som ett hån. Det är inte avsikten. Avsikten är att visa på tramset om att äga sitt ord.
Då jag själv sitter på en bok som snart kommer ut... hur ställer jag mig till hanteringen av den?
Jag har svaret. Jag har tänkt, och jag tror inte jag haft otur. Jag hoppas mina ord blir spridda. Elektroniskt. Muntligt, hursom. Bara källan anges är jag nöjd. Det är inte en bok att bli rik och tjäna pengar på - sant. Det handlar om något annat. Påverkan. Information - och samtidigt roa och oroa. Ju fler, ju bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En bra slutsats. Spridandet är otroligt viktigt. Naturligtvis måste folk få betalt för sitt arbete, men formerna kommer säkert att förändras.
SvaraRaderaPersonligen kommer jag alltid att köpa böcker, tror jag. Gillar fortfarande vikten i näven, men fler och fler kommer - i takt med teknikens utveckling - att välja andra former.
Sen tror jag att bra saker alltid har ett värde.
Angående citaten/omarbetningarna från Ranelid. Eh, han är lite egen, men jag faller ju inte pladask och känner: Det här var verkligen bra...
Håller med om det. Har inte riktigt förstått att etablerade författare ylar så om att de stjäls. Boken i sin tryckta form är ändå huvudkanalen.
SvaraRaderaLjudböcker kopieras. OK. Dom fanns för tio år sedan inte allas som en källa till inkomst. På väg bort igen. Utom för det stora flertalet då - som faktiskt köper en bok bestående av 16 CD-skivor för 350:-.
Tror på fler tjänster typ - Storytel (ljudböcker al´a Spotify)skulle finna en bra marknad.
Du... sen håller jag med om att hans aforismer är lite väl högtravande och bombastiska. Ett och annat guldkorn har jag hört. Det borde det ju finnas bland alla dessa tusentals. Någon gång träffar han rätt - för mig.
Ranelid är speciell..
SvaraRaderaläste du intervjun som Alex Schulman gjorde?
Det blev liksom skruvat tre varav extra när Alex försöker avslöja "humbuggen" som naturligtvis inte finns -
Ranelid tror på sig själv
och det kan jag faktiskt
beundra honom för.
@ Josephine - visst läste jag intervjun som Schulman gjorde. Och - ja - jag hyser en motvillig beundran för Ranelid. Jag är ett fan till honom på Facebook.
SvaraRaderaRanelid är lite "extra allt" vilket få går iland med. Det skall han ha cred för. Innehållet har jag svårare att ta
"Ranelid tror på sig själv
SvaraRaderaoch det kan jag faktiskt
beundra honom för."
Håller inte med.
Allt för många tror på sig själva när de istället borde skaffa lite överblick.
Titta tex. på alla dessa "Idol"-aspiranter
som "kommer att vinna".
Eller Hitler. Kom honom aldrig inpå livet riktigt,
men nog verkade han tro på sig själv.
Okej, sistnämnda var väl en lite väl billig liknelse, men jag väljer att bekämpa eld med eld.
I Ranelids fall en enda tänd sticka.
@ utan titel
SvaraRaderaAtt jämföra idolaspiranter med Ranelid är väl inte så rättvist. Mot någon.
Jag förstår vad du menar - för övertro kan leda till hybris och det är möjligt att han har en släng av det - vad vet jag+
Men - att tro på sig själv - generellt - är en egenskap jag beundrar