And the winner is....

...ja, alla som citeras här nedan är vinnare, på sitt sätt. De har nån sorts insikt. Ett medvetande, en pågående process. För den som lever i skuggan och jämför sig med de marignaliserade, de i ytterkanten - dom skriver inte hit. Dom är ännu omedvetna.

För en vecka sedan bad jag om bidrag och motiv till varför det var så angeläget att få ett ex. av Anfäkta. (kolla vidare genom att länkklicka- releaseafton 090909 - och du är välkommen)

Nu är det klart!

Många bidrag blev det.... ur kommentarerna:

"Jag skulle vilja ha den för att läsa om hur det är från insidan. Oftast är det bara utsidan och verkan av alkoholism som beskrivs."

"Har inga kemiska demoner att krossa men väntar på att du skriver boken mot hybris ..."


"Försöker komma på nåt underfundigt o riktigt smart som blir till en vinnande kommentar men känns som att då blir det bara massa larvigt rövslickeri,"

"Jag är i stort behov av denna bok, kommer att läsa högt för mig själv och min vän. Detta blir nog ett bra komplement till våra AA och Al-anon böcker. Å lite skratt på vägen kan vi alla behöva."

"Jag behöver din bok för att jag..... 1, litar på Fiffis omdöme 2, druckit mer alkohol det här året än vad jag gjort under alla mina år innan 3, har alkoholism i släkten 4, gillar att läsa"

Jag fick också mail:

"Jag vill vinna ett signerat exemplar av din bok för att kunna läsa och förstå många av de människor vi arbetar för och med inom nykterhetsrörelsen där jag är anställd"

"Min pappa drack för mycket, så nu är det sagt. En massa känslor kommer upp nu, fan jag ville ju bara läsa din bok och kanske få en insikt. Det som är svårt är att pappa gick bort 2007, han är för alltid borta, bara minnena kvar. Jag vill egentligen bara ha goda minnen av honom men han blev en annan när han drack, inte elak, men inte min pappa. Efter att ha läst din blogg så har jag förstått att denna sjukdom drabbar hela familjen, vi har också ett "sjukt" alkoholbeteende"


"Jag vill läsa din bok för att tänka på hur min mans helvete var. Jag minns hur det var för mig, kanske alltför väl. Erfarenheten jag fick på min anhörigvecka på Nämndemansgården var att det kan förlösa mycket att ta del av andra alkoholisters historier, den personliga smärtan hos mig som anhörig kan lägga sig lite åt sidan. Jag tror att tillfrisknande kan få sig en klackspark!"


"Oh, det här är lite svårt. Jag vill inte klaga. Jag är inget offer. Jag försöker stå stark i en tuff situation. Men om jag nu ändå ska försöka få boken så är det här anledningarna:

Barnens pappa dricker för mycket och det har inneburit:
* skilsmässa
* försämrad ekonomi
* att jag bara får träffa barnen på halvtid
* tonåringar som dricker, bråkar, gör olagliga saker för att få pappa att sluta dricka
* oändliga möten på polisen, socialtjänsten, , skolan, terapeuter, läkare
* svåra känslor av oro, förvirring, ilska, sorg, förtvivlan
* 8 månaders sjukskrivning i utmattningsdepression"

Att ta del av detta, modet det innebär att fronta en situation som för många är belagd med mycket skam och annan skit - det är stort.

Jag är mycket glad för att ni alla tagit er tid att motivera, engagera och rannsaka. Tänka efter...

Egentligen skulle jag vilja drösa en hög böcker på var och en; - Seså..läs, sprid... Ja..ni fattar.

Slutligen - när jag ändå skulle pilla ut en ur högen - så valde jag furman - som bland annat skrev;

"Jag behöver din bok för att jag..... druckit mer alkohol det här året än vad jag gjort under alla mina år innan"

Det är kanske främst de som står och vacklar - de är det jag ömmar mest för. De i limbon... dom som inte kan få nog (Spotifylänk - tack för tipset, Deeped)


Så här skrev jag till vinnaren;

"Den som någon gång funderat på om han/hon är alkoholist har förmodligen rätt. Den som funderat flera gånger har det alldeles säkert"

Citatet är hämtat från en bok om alkohol som jag har hemma... dock inte min - men jag vet att det ligger mycket i dom där raderna. Alkoholism i familjen, speciellt på faderssidan ökar sårbarheten för att utveckla beroende med c:a 8 gånger. Det här vet vi.

Största skälet till att jag väljer att ge boken till dig är att du är den enda av de 10-talet som skrivit och själv sagt sig ha ett eventuellt problem. De flesta andra är anhöriga. Nu spelar inte det någon större roll - det är ändå den som dricker, som själv behöver ta ett beslut och göra rätt saker - för att det skall bli nån ordning...

Jag hoppas min bok kan ge dig vägledning i dessa stycken. Du har den i posten efter helgen.

Allt gott

Nemo


Jag hoppas bara att det faller bättre ut än i nedanstående fall... och att boken blir läst.
Även om den inte blir det - så kanske den här tweeten är den bästa recension i kortformat som Anfäkta har fått: