Exodus

Exodus... movement of Jah people. Alla skulle vara så infamt softa och gilla reagge 1980. Jag hade en mycket diffus aning om vad detta var. På Sunnerödsvägen hade jag några grannhus som dunkade i baktakt och där det doftade oregano nästan jämt. Peps Persson hade så smått börjat kväka om sina hyreskaserner och Bob var visst ute och rattade bus i Babylon. Han var på Roskilde där och då. Och på Gröna Lund. Det var stort.




Min kontakt med reagge på riktigt var på Corfu sommaren 80. Samtidigt med ska-trenden anförda av Specials, The Selectors och Madness mfl. Men jag kom att fastna för Exodus-albumet från 1977 (det ultimata rockåret). Mest tack vare Uffe. En habil tandläkarstudent som Coma och jag delade olivträdsterass med. Att han ville vara med oss har jag lite svårt att förstå. Vi var inte softa. Bara fulla och dumma nästan hela tiden. Och så spelade vi gitarr. Och gjorde strama försök till att odla en viss coolness. Det gick... sådär.


Döes yör dög bite? Coma m rastamössa -80 samt Nemo som försöker vara tysk. Kolla de vidriga trunksen

Sen kom Uprising och Bob blev hitlistemusik och så dog mannen. Av hudcancer. På Stortån.



Här är det Natural Mystic från Exodus - en liveversion som går av stapeln. Kolla introt. Bob är euforiskt och fuldansar...uttrycker sin glädje och blessing till Haile Selaissie. Han kunde vara arg också... kolla här.