Full House

Ja...alltså det här får jag kanske skit för...rent musikaliskt. Men jag kan lova att få av er...om ens någon... efter en fredageftermiddag hemma i våningen kan låta resten av dagen bara flyta på utan ett skarpt intryck av bubbel i systemet efter en genomlyss....nä-hä...det här lyssnar du inte till. Detta är musik att agera inför och med.

Har på introt till "First I look in the Purse" just när jag skriver detta... och det är så att det blir lite "Jake-feeling" (Blues Brothers) av det hela.... "I have seen the light", liksom.


Shakes asses to the Orbit! Should be played at maximum volume


J. Geils som du kan läsa massvis om här är/var ett ganska sleazy pubrockcoverband som gav järnet under 70-talet som allra värst. Efter en softare inställning till musiken sket det sig 1985 och gruppen förgasades... men det här vaxet från 1972 - då snackar vi "Stones on Acid".

För att återuppta sommaren 1981 som en ganska extravagant sommar hopknutet av Lou Reeds Transformer-bloggpost längre ner... jag måste iaf sett rätt snygg ut för jag fick ett flow av flicktycke där under juli - augusti. Men jag skall inte utveckla det här, det håller jag tajt för mig själv. I alla fall - under den här hormonstinna helgen i början av augusti som jag beskriver lite flyktigt några stycken längre ner var mitt liv totalcrazy och saker bara hände utan att jag kunde förstå varför...

På en ännu icke glömd fest i Lysekil hos Br. Pettersson i en stor villa på höjden av nåt berg ovanför Pinneviken flög takstolarna upp o ner under en intensiv helg. 10-12 galna Uddevalla-bor med "Aldis" i spetsen kom ut med påsar och korv för att festa loss.

På skivtallriken under större delen av denna utflippade fest snurrade "Full House" ... och så var det - järnet. Det var som nån fest i "Jack"...helt overkligt.

Numera använder jag "Full House" när jag kör tempopass på c:a 10 km...det är nyttigare än att dra i sig onyttigheter har jag förstått.

(Alltså... nu tar jag en paus och studsar lite....dansar med mig själv)








Holy shit...ett sånt album. Jag beordrar samtliga bloggläsare att genast skaffa/ladda ner/tigga sig fram till den häringa skivan som är ett mästerligt prov på hur man "rockar röven" av det mesta.