Bloggcoma

Efter gårdagens (med mina mått mätt) mastodontinlägg om alkohol, tar jag välbehövlig vila från allt vad cyber, Twitter och Internetz heter. Till och med mobilen är nerkokad till en spartansk variant som bara går att ringa och SMS:a med.

Älsklingen och jag far till grekiska övärlden och en otvungen familj från landet tar över lägenheten under några veckor, mitt fort, min trygga borg och skydd mot omvärlden.

Många har undrat; hur kan du släppa in främmande mänskor i ditt hem...bara så?

Det handlar nog om att jag haft delar av våningen uthyrd under åren och inte störts så mycket av det.

Tryggheten är faktiskt större genom att veta att det finns folk där, än att bara låta en tom hyresrätt bara stå och sucka av ensamhet medan innehavaren sätter lôröven i vädret på Milos södra kust.

Idag på morgonen molokade jag för att förlaget som trycker min bok inte hade levererat något provex. Tänkte sätta den i S nätta nävar och be henne ta fram stora rödpennan för att med sin skarpsyn se de syftningsfel och språkliga dikeskörningar som jag av lättja och hemmablindhet förbisett vid egen granskning.

Så ringde jag och undrade...

- Jorå... vi skickade för en vecka sedan... Jaha.. vart då? Då hade dom snokat fram adressen till vår mottagning och skickat den dit. NU är den uppfångad. Nu kommer den med till Grekland. Anfäkta!

Bloggen kommer att leva i respirator nu. Under de kommande två veckorna blir det "favoriter i repris". I huvudsak resetema under åren 1978-85. De år som på något vis utgjorde grunden till inlägget Alkoholrelationen.

Jag återkommer förhoppningsvis hel och hållen, insmord, oljad och griljerad lagom till juli månads inträde...

Ha det gott... och krama varandra, le mot dom du möter - och andas. Andas!