The Corfu years - 1978

Under perioden 13-27 juni repriserar jag några resefavoriter och minnen. Om du är långvarig och trogen läsare av bloggen har du sett det förut - annars är det nytt. Mycket nöje!

/Nemo - i luften


Snart kommer jag att skildra fenomenet Ios och dess impact på mig. Vet inte så noga - men dom där fem somrarna då "Turen går till Ios" är jag solo o mol allena (1982 undantaget; då var jag reseledare)...ibland ville ingen åka med, men ofta handlade det om att jag hade bestämt mig innan... jag sticker själv. Och så mötte jag gamla bekantingar på ort o ställe. The Straw, bl a

Men... hur började alltihop? Jo, JF, en framsynt och drifitg lebeman redan då, hade fått för sig att Interail var det nya rätta. Med en total budget på 3 000:- (Idag c:a10 000:-) kunde du fräsa runt och göra delar av Europa osäkert.

Det här såg ut att passa mig bra... klart vi skulle ut och göra länder...åka tåg gratis...bara ett litet häfte i fickan... Here we go. Det här var nog första o enda året som jag gjorde en riktig tågluff med resor hit o dit o kors o tvärs. Därefter handlade mest om att ta sig ner och upp till Grekland.

Vi var båda 18 år... jag nymuckad och fast anställd i Försvaret och hade fyra veckors ledighet i bagaget. JF höll på att läsa till en blivande karriär som skogsövertillsyningsman eller nåt... han var också ledig, sundare än jag. Vi hade känt varandra i nästan 10 år, men aldrig konfronterats under såna här fältmässiga förhållanden...men det skulle nog gå bra.

Vi rasade ner genom Tyskland och hade små stopp i Hamburg o München. Siktet var inställt på - Kaprun. JF:s idé. Han hade nämligen hört om det chica i att åka skidor mitt i sommaren.


Me o JF på 3 500 metersnivån 21/6-78

Tält hade vi med oss och tog in på camping. Vi hyrde skidor, vi skulle vara balla. JF åkte ut i lössnön och pajade sitt knä. Jag brände näsan. På nån solterass kom vi ilag med en svensk jet-set-elit som gick i skidbalettskola. Jo, skidbalett var vid den tiden lika hett som kite-surfing är idag. Vårt möte var som att para ihop en påse folköl med en mäklarbricka... det skar sig...lätt.

Jag kommer även ihåg spridda delar av byn Kaprun, dess klara luft, kalla forsar och bastun mitt i byn. Det var tydligen omysigt med tält för att vi tog in en natt hos en valkyrisk husmadam och bodde i dunbolster innan vi blev vräkta - vi hade varit nere i Zell-am-see och gjort stan "Young men unused to Strohrum" kunde det ha stått i tidningen...

Vi fortsatte till... Rimini. Va, va... vad skulle vi dit för?


En lö-prydd, blek kropp med nya tyskbadehosen - slimfits utsketen på en vattencykel

Efter två nätter hos Signor Rossi tågade vi vidare med FS mot stövelklacken på Italien - yes porten mot paradiset - Brindisi.



Det ser inte ut som om underhållningen ger önskat utfall...

En dags väntan i en park vid hamnen tillsammans med andra interrailers...fröjd o gamman och på något sätt fick jag tag i en gura och en italienare som spelade munspel...vild blues utbröt, men partystämningen kom inte igång. (För lite räkfrossa och plastmuggar, kanske)



Min är större...

Vi kom till Korfu, men visste inte riktigt vart vi skulle på ön... det var JF som skötte reseledarskapet och jag hängde lydigt på.. Vatos(eg. Batos med grekstavning) stod det på en lapp som en amerikan - Chuck - hade i plånboken. Han fick med mig o JF samt två madamer från Hässleholm som vi förmodligen mött på båten. Vi fann oss ute på landsbygden och i en avkrok utan något liv alls.. en taxi susade förbi, tvärnitade och kom backandes tillbaka.

-Where you go?
-Vatos, but there must be something wrong...there should be a beach and people singing, drinking and play around... with balls and stuff
- Aaaaahhh... you must mean Pelekas! Jump in...

Så förväntansfulla kom vi till en by lite längre bort. Vi förstod att vi nu skulle klättra ner till en strand dit inga vägar gick. Proviantering för överlevnad i vildmarken. Gurka, (se ovan) corned beef och Ouzo minns jag att vi köpte. Van vid fältförhållanden hade jag i min blå ryggsäck en försvarlig mängd torrvaror från försvaret; Biff Stroganoff, blåbärssoppa och annat i påse. Några burkar leverpastej o pyttipanna hade oxå fått plats. Tungt som satan, men...jag hade 10 månaders kånkande bakom mig...piece av kaka.


Welcome to Pelekas...a place for escapism and exploring

En hisnande vandring nerför en åsnestig var värd sitt pris... bilden här är tagen från vårt "hotellrum" som var en olivträdsterass...rakt ner på backen bara. Cikadorna knarrade i träden och vågorna rullade in mot stranden. Det var en soft stämning över hela omgivningen. Riktigt hippie-chict. Män som varit på resa med blott en axelremsväska i tre månader byggde små bambuhyddor och bara var... så här efteråt har jag undrat hur jag skulle förhålla mig till en sån här miljö med den sinnesro jag nu har... men det här var då och jag hade en rusig betäckarivar i kroppen. Allt, nu, genast skrek mina sinnen och som en skållad råtta levde jag på stranden i 8 dagar..sen gick jag sönder.

Hade glömt det där med att dricka, äta salt o så... pajade ihop och mådde apa i två dagar... bestämde mig för att; hit skall jag igen... med den här erfarenheten och lärdomarna så vet jag nu bättre...he-he. Mer om det i 1979-editionen.

Innan min urballning hade JF o jag hunnit med en hel del. Vi kastade frisbee, åkte motorcykel runt ön, började nakenbada och blev i lag med en tjejliga från Östersund. Nu var det ju så...att både JF o jag var kontanta med två köllöbbs* på hemmaplan...som iofs var på språkresa. JF:s köllöbba* var i Eastbourne.. alltså skulle vi göra en resa sträckan Korfu - Eastbourne.

Här uppstod konflikt...och hade det inte varit för mitt svaga kött efter vätskebristincidenten och ett förstört lättviktstält (en olycka som jag låg bakom) så hade jag nog stannat kvar på stranden... jag menar... engelska sydkusten...va; - been there - done that - got the T-shirt.
Nähä... möcke najsare att ligga kvar i Grekland och sörpla billig öl och lyssna på vågorna...men jag vek ner mig och ja...det var ju tågluffning...

Efter 52 timmars resa så var vi framme. Fick ett nice bed & breakfast och levde sedan 5 dagar i språkreseland... men det är en annan story...

Korten här ovan är behäftade med en rand i skiftande färger från gult till rött. Tagna med en pocketkamera. Vid framkallningen råkade labbet skära sönder filmen...jag tog det som ett tecken.

Tar också med något som definitivt hade snurrat på min freestyle (om jag haft nån...om om funnits...)

* Köllöbba, köllöbbs = svår bohuslänska för flickvän. urspr betyd. - kåtloppa