Filmåret 2007

Det var väl en pampig rubrik?

Grejen är den att jag inte kommer ihåg så mycket. Jag har skurit ner mina biobesök till ett minimum. Min sinnesro tillåter inte besök längre. Jag måste stålsätta mig. Jag vill att det skall vara tyst. Jag vill se film ostört. Popcornprassel, pubertetsfniss och vibrerande mobiler...my ass. Trött blir jag. Grumpy old gammelmanröd-i-nacken...

Softsurfade in på Sydsvenskan och kollade vad deras recensenter sett... jag var inte riktigt med i matchen. För lite bio och festivalbesök, kanske.

Sista dagarna har jag sett lite nytt och bra, men innan det har jag några hågkomster från de biobesök som jag trots allt tråcklat mig iväg på. Pans labyrint var oerhört bra. Likaså Little Miss Sunshine. Jag gillade Casino Royale. Inland Empire håller jag på att bearbeta. Lägger ut en trailer från Youtube här...



Annars har julnyårshelgen varit ypperlig för att se ikapp DVD:er. This is England, The Prestige, I am Legend (som jag började tänka på som en 9/11- kring...). Shoot 'em up, Eastern Promises
och Hawaii Oslo.

På TV har det rört sig en del. August Strindberg. Denne man har fått mycket vördnad och uppmärksamhet. En stor man...men ovanlig? Nja, när man granskar hans uppväxt och förhållanden var ha inte så unik för sin tid. Det var kraften från hans penna som gjort de mäktiga avtrycken i det svenska kulturarvet. Gott så.

Birros TV-serie var inte något jag så på med större upphetsning. Det blev som mest nerv då Strindberg levererade högstämda utskällningar mot överhet som fadern, redaktörer och teaterdirektörer.


Andra bloggar om: filmåret, bioilska, festivalsaknad, frustration, DVDpotatis