Skulle verkligen behövt ha din hjälp, min fd har supit bort mig, sina xtrabarn, två andra korta förhållanden. Sitt hus, sina två jobb. Och snart vår dotter. Har pratat i timmar stöttat, hotat, osv. MEN - han är världens snällaste men just nu dummaste som finns. Han vet - men erkänner inte. INGEN verkar kunna tala honom tillrätta- inget och ingenting hjälper. Han är "fin" alkoholist. Har du något råd? Tips. Etc. Precis som du i text beskriver är det. *suckar tungt*
Hälsningar
En som snart ger upp
Hej, en som snart ger upp!
Normalt sett jobbar jag inte med rådgivning via mail, utan teraperar i samtal, så det blir mycket kort.
Du bör fråga dig;
Vem skall ha hjälp? Jag eller mitt ex?
Om svaret är att det är ditt ex som behöver hjälp, så skall han söka den själv. En alkoholist blir inte hjälpt av att andra försöker hjälpa honom. Kraften att göra något åt sin belägenhet bör komma inifrån.
Om DU vill ha hjälp - så undrar jag; med vad då? Att göra ditt ex nykter klarar han som sagt endast upp på egen hand.
Om du vill ta ansvar för dig själv och DITT mående är det däremot något annat. Dina tankar och dina problem kan du hantera - inte andras.
Fråga dig - kan jag förändra andra...? Kan jag förändra mig själv?
Genom att tydligt klara ut vilka konsekvenser ditt ex supande får för dig och vad du vill göra åt det kan han eventuellt påverkas till att fatta något beslut som gör att han kommer närmare sin personliga botten. All "hjälp" i mening att försöka "göra det bästa" möjliggör bara ett fortsatt drickande.
Konsekvenser kan vara att du avbryter all kontakt med honom och låter det vara så tills han börjat åtgärda sin alkoholism och haft en nykterhet på c:a 6 månader. Behandling i öppenvård, AA-möten med arbete i 12-stegsprogrammet eller behandling enligt Minnesotamodellen kan vara en början...om han vill bli nykter för sin egen skull.
Förslag till litteratur;
"Anhörig" Katerina Janouch
"Flodhästen i vardagsrummet" Tommy Hellsten
"Bli fri från ditt medberoende" Melody Beattie
Anhöriggrupper i Al-Anon rekommenderar jag varmt. Se vidare: http://www.al-anon.se/
Lycka till önskar Nemo
Hej, en som snart ger upp!
Normalt sett jobbar jag inte med rådgivning via mail, utan teraperar i samtal, så det blir mycket kort.
Du bör fråga dig;
Vem skall ha hjälp? Jag eller mitt ex?
Om svaret är att det är ditt ex som behöver hjälp, så skall han söka den själv. En alkoholist blir inte hjälpt av att andra försöker hjälpa honom. Kraften att göra något åt sin belägenhet bör komma inifrån.
Om DU vill ha hjälp - så undrar jag; med vad då? Att göra ditt ex nykter klarar han som sagt endast upp på egen hand.
Om du vill ta ansvar för dig själv och DITT mående är det däremot något annat. Dina tankar och dina problem kan du hantera - inte andras.
Fråga dig - kan jag förändra andra...? Kan jag förändra mig själv?
Genom att tydligt klara ut vilka konsekvenser ditt ex supande får för dig och vad du vill göra åt det kan han eventuellt påverkas till att fatta något beslut som gör att han kommer närmare sin personliga botten. All "hjälp" i mening att försöka "göra det bästa" möjliggör bara ett fortsatt drickande.
Konsekvenser kan vara att du avbryter all kontakt med honom och låter det vara så tills han börjat åtgärda sin alkoholism och haft en nykterhet på c:a 6 månader. Behandling i öppenvård, AA-möten med arbete i 12-stegsprogrammet eller behandling enligt Minnesotamodellen kan vara en början...om han vill bli nykter för sin egen skull.
Förslag till litteratur;
"Anhörig" Katerina Janouch
"Flodhästen i vardagsrummet" Tommy Hellsten
"Bli fri från ditt medberoende" Melody Beattie
Anhöriggrupper i Al-Anon rekommenderar jag varmt. Se vidare: http://www.al-anon.se/
Lycka till önskar Nemo
Hej! Är i detta nu så splittrad och vilsen så jag var bara tvungen att lämna kommentar. Jag har stort behov av att få råd och hjälp och att någon ser detta med andra ögon.
SvaraRaderaJag träffade en karl kort efter mitt förra förhållande tog slut. Det förhållande var destruktivt på det sättet att han tryckte ner mig, fick mig att göra saker som jag inte ville och jag själv inte märkte detta. Till slut fick jag upp ögonen och gjorde slut med en gång. Jag mådde bra, kände mig fri och livet lekte.
Sen träffade jag X. Han berättade tidigt om sitt beroende, att han varit drogfri i två år, att han har sålt och även åkt fast. Men att han slutade när han flyttade hit från Stockholm. Och jag accepterade det för han var ärlig, och jag vet att två år är väldigt lång tid för en missbrukare.
Nu kom det fram i helgen (på min 20 års dag) att han varit drogfri i sex månader och att han har sålt efter han åkt fast. Detta kom som sagt fram på min 20 års dag under ett gräl som slutade med att han höll strypgrepp på mig, dunkade in mitt huvud i väggen och måtta med näven mot mig. Men han slog mig aldrig. Men nu vill jag bara veta...ska jag gå tillbaka? Han ångrar sig. Han kröp ihop dagen efter, pratade, bad om ursäkt, skämdes. Men kommer jag någonsin kunna lita på honom igen? Vad ska jag göra? Jag känner mig så jävla ensam för jag trodde ju på honom när han sa han hade slutat, att han inte sålde och jag trodde aldrig han skulle röra mig på det viset. Snälla hjälp mig
Ett enkelt svar; Stick - fort som fan. Män eller kvinnor som använder våld i en relation skall söka vård och hjälp för det. På egen hand. Du bör inte hålla handen eller "förstå".
SvaraRaderaDetta gäller oavsett om våldet/kränkningen skedde i nyktert eller påverkat tillstånd.