Musik för en begravning

I ett inlägg hos Mymlan fanns en tanke om att Spotifiera sin egen död...eller fem låtar som spelas på din begravning.

En av dem har jag redan nämnt i en tidigare postning: Outrot Derek & The Dominos – Layla.

Sen blir det knepigare. I detta inlägg går jag loss på hur meckigt det kan bli om låten blir intimt förknippad med sättet du dör på.

Förutom den här ovan tar jag och koiperar in följande i Vita Arkivet.

Ennio Morricone – Gabriel's Oboe så given och smärtsamt vacker, som gärna mixas med Ooutrot till Layla

Anna Malikova & Torino Philharmony Orchestra (Conductor Julian Kovatchev) – Piano Concerto In F Minor No. 2 Op. 21: Larghetto (Chopin)

Medidativ - ljus, mörkt, hoppfull - som livet. Det här stycket skrev Chopin som en hyllning till en ungdomskärlek han aldrig fick.

Genesis – Afterglow får sätta punkt. Med refrängtext som denna:

But I, I would search everywhere
Just to hear your call
And walk upon stranger roads than this one
In a world I used to know before
I miss you more

- och om jag väljer att tolka "your" som livet, så är den god. Jag inbillar mig att jag kommer sakan det liv jag har, men har en förhoppning om att finna något annat..för min nyfikenhet vill jag ha kvar även som aska


Coldplay – Viva la Vida en hyllning till livet... i dödens närhet är det lätt att glömma vad allt går ut på; att faktiskt leva. För dem som är kvar, mitt "Tjena, och ha det gött!" till de som är med och en uptempoavslutning