Klicka för ökad läsbarhet (om du är gammal)
I GP 21 sept fanns en insändare. Insändare i pappers-GP går inte att länka till. Då tar jag en bild med mobilkameran. En "mossig gammal tant på 44 år" har synpunkter på Facebook och sånt...
Jag, som i hennes ögon förmodligen ropar från min lilla etta med lock och grästak 1 meter under marknivån, svarar med en replik till GP;
I "gammal tants" ögon torde jag vara en röst från andra sidan, då jag fyllt 50. Så gammal är jag... och tycker att Facebook och övriga sociala medier på Internet är en gåva.
Ett verktyg. Inte ett otyg. På kort tid har jag återupptäckt vänner från förr, ingått i nätverk med gemensamma intressen och fått nya. Jag har upptäckt aktiviteter, fått tips om konserter, bra böcker och upplevt mycket goda "möten" med andra människor som jag aldrig skulle träffat alls.
Det är fantastiskt. Det inte bara håller mig vid liv - det föryngrar mig och utvecklar min nyfikenhet. Jag känner mig full av liv.
musselmannen
svar 24 sept - samma sak - fast i tryck
Gammal tant behöver förstås inte vara med. Det är OK att inte begripa att andra vill skapa och underhålla sina relationer genom de nya kanaler som nätet erbjuder. Vi är olika. Funderar mest på vad det är som upprört mig tillräckligt för att skriva den här repliken. Det är givetvis att någon ser sig som en mossig gammal tant vid 44 års ålder. Med en sådan självbild - räknas man inte då? Är allt stagnerat? All utveckling avstannad? Är man inget längre? Jag vill bjuda den mossiga gamla tanten på lunch och inspirera henne - sprida nyfikenhet och liv. Ingen är värd att inte ta sig själv på större allvar än så...
Eller som Silverfisken uttryckte det med anledning av Jantelagen - och honom skall man ta på allvar med tanke på det han gjort i livet;
"För så här är det.
Du är något.
Du är helt jävla unik och ingen kan ta det ifrån dig. Enbart du har det perspektiv du har på livet och det tro fan att du har nåt att erbjuda världen. Du kan erövra världen, visa den att du har saker att komma med.
Visst, du behöver inte gå runt och tro att du är bättre än någon annan, men glöm aldrig att du har något att komma med. Och låt aldrig någon tala om för dig att du inte har något att komma med.
Du är bäst i hela världen på att vara du.
Och det är jävlar i mig värt en applåd bara det."
Det är ju toppen att Facebook ger dig så mycket. Men för många många andra handlar det främst om att höja sin sociala status och att ingå i ett socialt sammanhang de skulle bli förtvivalde av att vara utanför.
SvaraRaderaOch då tänker jag främst på folk som är yngre än dig. Typ 15-40 år.
SvaraRadera@ Anonym - det är säkert så. alla webverktyg och medier kan användas olika, precis som tidningar har olika innehåll - det är samma sak på facebook - du själv styr användning och inriktning.
SvaraRaderaOm de som skapar sig ett socialt nätverk via Facebook... so what. Betänk alternativet(inget Facebook - inget nätverk...eller)
Förstår inte riktigt. Ett nätverk värt namnet skapar man väl inte genom FB. Möjligen att man med FB kan vårda nätverket lite lättare och längre.
SvaraRadera@ anonym
SvaraRaderaNäteverk kan skapas på olika sätt. Jag har funnit facebook-vänner på två sätt:
De jag inte känner/träffat sedan tidigare - men på olika vägar fått kontakt med via nätet - bloggar, twitter osv
De jag haft kontakt med för länge sen - men av olika anledningar inte förmått upprätthålla relationer med. Jag hittar dom nu på Facebook och kan starta om på nytt
Så det är både och - vårda OCH skapa.
Då är det för mig iaf.
Jag märkte av detta mycket påtagligt vid gårdagens bokmässa - där det virtuella nätverket fick "provtryckas" IRL - det fungerade över förväntan.
Mer om det i en kommande bloggpost