fredag, oktober 02, 2009

Kärlek

Smarties: Heart MappingImage by gadl via Flickr

För lite sen läste jag Birros nya blogg - och hans brev till Jonna. Det är vackert och starkt. Innerligt.

Det är en text som för mig närmare mig själv och den hjälper mig så att jag vågar släppa taget och själv visa kärlek. Så är det. Men det var inte så förr.

Jag var inbunden och rädd... satt och grymtade framför datorn och cybersurfade. Allt var som tidigare - fast utan sprit. Nyår och kallt...
Så började jag cyberchilla med AntianaraMötesplatsen... det övergick till att vi började tala i telefon...länge.

Vi skulle ses och äta pasta...och sedan kysstes vi korsningen vid Pappershörnan. Då började allt. På riktigt.

Med henne - med S - vågar jag visa mina öppna spjäll, min smuts, min gråt och min litenhet. Hos henne kan jag försvinna in i en famn och vara minst. Inte bevisa något. Bara vara och låta vad som helst hända.

I över sju år har jag hela tiden tänkt "detta är en människa som aldrig någonsin vill göra mig nåt illa". Jag är så lycklig att jag kan vara nära dig så ofta...

" - Våra kroppar tycker om varandra". Det sa vi nästan samtidigt efter bara några dagar i mars 2002. Och dom tycker bara mer om varandra nu, när dom blivit bekanta.

"Vi måste ringa och prata ikväll...det blir konstigt annars". Så säger vi - för så är det. Min nyfikenhet på dig vill aldrig ta slut. Jag längtar efter dig på jobbet, när jag skall sova..när jag vaknar och det är tomt. Du behöver inte göra något. Bara vara varm och nära.

Marcus skriver:

"Ensam är jag frost. Ensam är jag fotsteg som går i cirklar. Ensam är jag en mörk, stum skog. Ensam är jag Gollum. "

Det är det här som skrämmer mig... för vad blir jag utan dig? Den frågan behöver jag reda i. Jag äger dig inte, kan inte ställa några krav att; du skall, du får inte. Jag får vara beredd på att du kan gå. Att det kan hända något som gör att vi går isär, eller att någon av oss plötsligt inte finns mer.

Om det sker - och jag är kvar - behöver jag kunna kämpa och jag behöver dom rätta verktygen. Dom finns, jag vet var jag kan hitta dom, men är jag beredd att använda dom? Är det lättare att lämna verktygslådan på sin hylla och ta den gamla inarbetade vägen som fungerade så bra som en snabb fixlösning. Spriten - som snickeriets gaffatejp, liksom...

Det är när dom här tankarna kommer upp som jag begriper att det aldrig går över, det finns alltid kvar i mig- det behövs en inre styrka att möta det svåra - det som kan rasera.

Men, som du brukar säga till mig: - Förskottsoro, är bara slöseri med energi.

Jag älskar dig....

Reblog this post [with Zemanta]


9 kommentarer:

  1. Åh, så fint skrivet. Och väcker många tankar i mig också.

    SvaraRadera
  2. Jättefint! Tår i ögat!
    Det är inte bara Birro som kan. ;)

    (...och det var på Mötesplatsen jag träffade T)

    SvaraRadera
  3. @ Linda & knusselboskan & fiffi -

    Tack... det är liksom svårt att INTE skriva fint om en väldigt fin människa :)

    Svaret jag fick är jag för blygsam för att publicera - men det ligger varmt lagrat vid hjärteroten

    SvaraRadera
  4. Fint, Nemo. Håll fast vid kärleken, den är vacker.

    ...även om jag aldrig tycks fånga den permanent.

    SvaraRadera
  5. så vackert...blir rörd och glad för er skull
    www.kumbayaya.blogg.se

    SvaraRadera
  6. @ Anjo - att fånga kärleken permanent är en ynnest och något jag tror är få förunnat. Kärleken är något levande som behöver hållas vid liv med insatser från båda parter. Lite 80/520-regel om man skall vara teknisk :)

    @ kumbayaya - Tack - skall även hälsa S

    SvaraRadera
  7. Hej. Jag har Gollum som mardrömsexempel när det gäller att fastna i saker; och exemplet med Gollum hjälpte mig att ta mig ur mina kärleksproblem: jag insåg att jag klarade mig utan den personens kärlek. Att jag inte ville tro att min lycka berodde på en enda person, fråga eller grej, som Gollum. Jag tycker inte att man ska säga att man inte klarar sig utan den personens kärlek; det är jobbigt, men man klarar sig. Vänligen,

    SvaraRadera
  8. Klokt där, Hanna - visst är det så...

    SvaraRadera

Eehhhummm... This is my theory...and it's mine