#blogg100 p 67
För lite sedan la jag ut min tågluffardagbok från 1981 här på bloggen. Vad som inte
framkom alls i någon av de nio delarna var vad jag då hade för förhållande till musik
vid den tiden. Det var viktigt. Och jag hade sedan 1979 packat ner 3-4 kassetter att spela
genom att jiddra med greker och förmå dem att spela just mitt band på en strandbar eller så.
Från 1982 hade jag eget bärbart ljud med mig i form av Sony Walkman. Nu - 1981 var det annat, men jag minns faktiskt bara att jag hade ett C 90 med mig och då med just DET HÄR programmet.
Eldorado som sändes 19 maj 1981. Programmen sändes på tisdagskvällar och höll på i två timmar. Mellan 22 och midnatt. Kännetecknande var att Kjell Alinge spelade ny och okänd musik. Det märkliga är hur väl det mesta håller idag. Det känns inte daterat alls. Det finns en hel räcka med glimrande musik under de här två timmarna. Kim Carnes – Draw Of The Cards till exempel. Sedan några unika inspelningar med bland annat Taubes Stockholmsmelodi som Björn J:son Lindh och Totte Wallin har meckat ihop (den ligger i spannet 21:30-27:00) Eller den specialskrivna Eldolores där Sam J Lundvall pratsjunger till Mick Tretows musik (1:11:15 -1:15:10) . De här svenska unika inspelningarna finns på en LP som kom 1982 där även Eva Dahlgren finns med och sjunger "Sakta vi gå genom stan"
Grace Jones – Walking In The Rain finns med och Rupert Hine – I Hang On To My Vertigo. Så där fortsätter det. Bara skitbra musik hela tiden. Och det är klart... med Lennart Wretlind och Stefan Wermelin i redaktionen, kan det bli fel då?
När jag kom hem från Ios det året hade jag med mig en kassett där Lou Reeds Transformer fanns på ena sidan. Bob Marley's Live på den andra. Snodd på något vis, säkert.
Programmet avslutas förresten med Hansson de Wolfe United – Auf Wiedersehen
För lite sedan la jag ut min tågluffardagbok från 1981 här på bloggen. Vad som inte
framkom alls i någon av de nio delarna var vad jag då hade för förhållande till musik
vid den tiden. Det var viktigt. Och jag hade sedan 1979 packat ner 3-4 kassetter att spela
genom att jiddra med greker och förmå dem att spela just mitt band på en strandbar eller så.
Från 1982 hade jag eget bärbart ljud med mig i form av Sony Walkman. Nu - 1981 var det annat, men jag minns faktiskt bara att jag hade ett C 90 med mig och då med just DET HÄR programmet.
Eldorado som sändes 19 maj 1981. Programmen sändes på tisdagskvällar och höll på i två timmar. Mellan 22 och midnatt. Kännetecknande var att Kjell Alinge spelade ny och okänd musik. Det märkliga är hur väl det mesta håller idag. Det känns inte daterat alls. Det finns en hel räcka med glimrande musik under de här två timmarna. Kim Carnes – Draw Of The Cards till exempel. Sedan några unika inspelningar med bland annat Taubes Stockholmsmelodi som Björn J:son Lindh och Totte Wallin har meckat ihop (den ligger i spannet 21:30-27:00) Eller den specialskrivna Eldolores där Sam J Lundvall pratsjunger till Mick Tretows musik (1:11:15 -1:15:10) . De här svenska unika inspelningarna finns på en LP som kom 1982 där även Eva Dahlgren finns med och sjunger "Sakta vi gå genom stan"
Grace Jones – Walking In The Rain finns med och Rupert Hine – I Hang On To My Vertigo. Så där fortsätter det. Bara skitbra musik hela tiden. Och det är klart... med Lennart Wretlind och Stefan Wermelin i redaktionen, kan det bli fel då?
När jag kom hem från Ios det året hade jag med mig en kassett där Lou Reeds Transformer fanns på ena sidan. Bob Marley's Live på den andra. Snodd på något vis, säkert.
Programmet avslutas förresten med Hansson de Wolfe United – Auf Wiedersehen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Eehhhummm... This is my theory...and it's mine