Det tycker jag är ett mycket lovvärt projekt. Så lovvärt att jag har ställt min historia till förfogande genom att kontakta redaktionen, påverkad av trailers som rullat i rutan under helgen. Och berättat om min blogg och vad jag förmedlat under hösten.
Opassande skriver btw vad Internet kan användas till - mer än att "titta" på. Mycket bra
Det kan innebära att jag "kommer ut" som alkoholist i kretsar som snubblar runt i fullständig okunnighet kring detta (inbillar jag mig iaf)
Om SVT tycker att jag är tillräckligt intressant kommer jag hamna i ett dilemma; barnen - 16 och 14 år - kan vara känsliga för vad andra skall tycka. Barnens tyckande kommer därför väga tungt, om det blir något av.
Däremot har min egen skämsjacka lämnats in på mental kemtvätt för längesen. Skämts har jag änna gjort tillräckligt...eller?
Hur skulle du gjort eller tänkt i en liknande situation?
"Yippie-kai-yay, motherfucker"
Vilken jättesvår fråga.
SvaraRaderaTycker givetvis att du skall vägledas av att fråga dem vad de tycker. Tycker de OK så kör.
Frågan är vad du gör om de säger nej.
Som förälder gör man givetvis "allt" för sina barn, men det innebär inte att man inte har ett eget liv. Om du idag tycker att detta vill jag göra för det är rätt i mitt liv just nu, så kör.
Vet inte om någon blev klokare, men så tänker jag.
Och var hitta du fotot på mig ;-)
SvaraRaderaHasselbacken!
SvaraRadera