Igår var en sån där dag då min biorytm och jag taktade på i samma anda. "Flow" kan en del kalla det. Kropp, sinne och omgivning i ett med sig själv.
Jobbet flöt på.... mitt besök hos min revisor vara baa en hit!... cykelturen i varm motvind från Linné till Frölunda...ett hejarpass med PT och sen... swisch.. till Smitten...cyklade ända fram till vattnet (utan hjälm) och fick av alla kläder... dränkte mig i 22-gradigt vatten och blixtsomnade på en klippa, 5 meter från vattnet.
Så här nånting...från tjänsteman till naturbarn på nolltid Foto: 2004 Per-Anders Hurtigh
Det här gav mersmak. Hur kan det komma sig att jag efter flera dagars het stadsvärme inte förstått njutningen i att svettcykla mitt svarta stål till någon vattenoas där jag kan ta min middagsslummer? Nehe... istället har jag baxat upp min kropp i lägenheten och trynat in till ljudet av spårvagnar, ambulanssirener och Läderleverns posse nere på Kapellplatsen.
Lätt att byta ut mot lågmälda strandkantsröster, vågskvalp o båtljud.
Bloggandet blir inte riktigt så formaterat som jag tänkt när jag skall leva det här livet... but who cares?
Det kommer dagar och stunder då elementen påbjuder innesittande grubbel.
Hade bl a tänkt fortsätta ångestresan som när det sist begav sig var i "jorden-runt-läge" Min 30-årskris skall jag avhandla i ett senare läge.
Just nu vill jag bara sträcka ut dagarna och njuta i det glidande nuet...
cykel är en bra uppfinning. När lilltösa har lärt sig sitta ska jag ta mina ungar på cykeltur. Då kan vi oxå bada utan att vara beroende av nån chafför.
SvaraRadera