Sen fanns massa bluesrock med i bakgrunden. Mountain, Clapton och ZZ Top.
En vintrig dag kring nyåret 76/77 skulle jag o Frej gå på Disco. Det fanns bara ett Disco i Uddevalla. Det hette Angelique. Entrén utgjordes av en svart ståldörr som mer förde tanakrna till en fyllecell än bouncing discoinferno-miljö... notera nu att detta var på randen till det ultimata rockåret 1977...då allt hände men i Uddevalla var det fortfarande Donna Summer och KC and the Sunshine Band som var rätt o hett då.
Hade den här kvällen utspelats 4 år senare hade jag sjungit "Ohhhh...oh-la-la-la... jag vill ha dig, handen på höften och håret som en flagga på ditt kvinnoskepp - jag vill ha dig..."
För där stod hon... och närmade sig mig med sin sparbankseks-frisyr (det var mycket inne då... att se ut som om man hade ett utfällt sockervaddsparaply längst upp på huvvet). En nyinflyttad 2 år yngre tjej som bröt på norrländska, var synnerligen smart och vidlyftig på många sätt. En tjej för mig...
Det blev precis som om gubbarna som skall välja tjurar i Tjuren Ferdinand hoppade upp på mina axlar istället för att tjoa från träden... "Bravo... Excellento... Magnifico... Henne skall du ha..." Och så blev jag ihop med Å...det gjorde liksom inget att hon hade en stor svart schäfer.... min postpubertla drift stod över all hundrädsla... och på hennes flickrum upptäckte jag Dagens Skiva; Wind & Wuthering.
Peter Gabriel hade lämnat gruppen i och med The lamb lies down on Broadway men art-rock-progressive-känslan i musiken var kvar... allt Genesis har gjort efter det här tycker jag låter mer Phil Collins...mjaa... det gula albumet från 1983 undantaget
Å förde in mig i symfonirockens knepiga landskap och jag hittade plötsligt grupper som Yes, Camel, Alan Parsons Project och Renaissance. Så Thomas Wiehe och Motvind fick knö med Jethro Tull och Gentle Giant. Jag blev "progressiv"...fast i två andemeningar. Enda gemensamma nämnaren var väl att nästan alla medlemmar i dom här grupperna såg ut som slöjdlärare...
Jag har fastnat där under perioder - just nu är jag en bra bit från den musiken. Att jag plockade Wind & Wuthering beror på att den är förknippad med min första ungdomskärlek och att den här skivan öppnade ett nytt musikfönster för mig.
Så... mitt sista år på gymnasiet började med en borgelig valseger och slutade med i duvblå kostym, rosa skjorta och en mossgrön fet sammetsfluga... och pudellockarna satt kvar... ja,jamänn.
Två månader senare lämnade Elvis byggnaden
Hm, intressant.
SvaraRaderaEn man - en självrannsakan... Prof Coma mailade:
SvaraRaderaBror,
Trots livsglädje, semestereufori och allmän kättja så anser jag att
konungadömet Sverige kan befrias från mitt plumpa inlägg i ditt
commentsfält (som ju inte brukar vara särskilt välfyllt). Om du ordnar
det så kommer jag att återgälda med ett inlägg om hur Mogge och jag
lyckades bli fulla på lättöl på El toro. Den så kallade
placeboeffekten drabbade oss (vi trodde att vi drack mellanöl). Om du
tycker att detta passa din 12-stegssida.
Ja-a... det tål att funderas på....
Genesis utan gabriel är som KISS utan smink.
SvaraRaderaNu... så har det blivit rättning i ledet... ordning på torpet...så det så...
SvaraRaderaAtt du nämner Discoteque Angelique (tidigare benämnt El Toro) blir som
rena madeleinekakan (M Proust) för mig. Detta syndens näste i Uddevalla.
Jag, som hade lite ont om manliga könshormoner när jag var ung, fick
aldrig komma in där under gymnasietiden, det var 18-årsgräns, utan de
biffiga vakterna portade mig alltid. Så mycket att mina kompisar
faktiskt sket i att jag blev portad och gick in utan mig. En lördag
var de dock som förbytta. När Mogge Frontsvin och jag kom jollrande
förbi Karl X och Erik Dahlberg vinkade de in oss och sa att de
särskilt ville se oss som sina gäster. Vi betalade snabbt inträdet och
rusade upp till garderoben. Sedan började vi att böja i oss öl, för så
hämmade som vi var kunde vi inte dansa utan beusning. Nerverna släppte
och vi blev väldigt dansanta, och efter som natten led blev vi också
tämligen berusade. Det var en skitrolig kväll. Dagen efter vårdade
Mogge jag våra bakrus och spann mytiska berättelser om gårdagskvällen.
När vi kom till skolan på måndagen fick vi emellertid höra
1) att diskot slopat åldersgärnsen eftersom de
2) förlorat sitt mellanölstillstånd och numera
3) bara serverade lättöl.
Vi suggererade alltså oss själva till både berusning och bakgrus.
Snacka om placeboeffekt.
Vi höll givetvis tyst om vår lördagskväll inför de andra.