Den är inte klok nånstans... eller vänta nu. Det är precis det den är.
Så här skrev jag på bokus.com:
"Det har varit en rakt igenom god läsupplevelse och jag har skrattat högt för mig själv flera gånger. Det är mycket sällan det händer då jag läser.
Dom bitterljuva krönikorna/styckena/kapitlen som är tragiska finner jag allra bäst. De har mycket vrede och kritik i sig. Jag har ibland saknat sen röd tråd i innehållet.
Det har givetvis med mina strukturella behov att göra, men det har eventuellt hämmat framdrivningen i min läsning.
Nu upplever jag inte detta som en bok med start - mål och däremellan en handling.
I början av boken blir Fiffi (bokens jag) varse att verkligheten är för bra (eller dålig) för att vara sann. Hon upplever att omgivningen består av UFO:n. Människor som inte har alla bestick tvättade och sorterade i lådan.
På bokens sista sidor blir ju detta mycket tydligt då hon själv får tag på en alien. Men det kan vara en dröm.
Under läsningen blir jag övertygad om att Fiffis färgaffär egentligen är en bensinmack i yttre rymden. Eller att kunderna kommer därifrån"
Så långt Bokus.Sedan jag läst boken har jag gått och funderat och tänkt och funderat och det är - jo, banne mig det är en bok som dröjer sig kvar. Det är över en månad sen jag läste ut den - och den återkommer med jämna mellanrum. Det är dom knivskarpa analyserna av vår vardagssamtid som hugger tag. Läs hennes inlägg om T:s mormor, så fattar du
Jag har tidigare tagit upp boken "Vi i Villa" som en dystopi över ett förortshelvete.
Fiffi gör något liknande men drar iväg på resa och hamnar bland oförståeliga skåningar, synthmusik, kitchig ensamhet, Ålandsfärjor, bh-köp, cybernetiska raggfrustrationer, och så vidare ....
Mitt i smeten omgiven av ufon finns ändå den där urkraften som spräcker pärmryggen på boken. Vrede, vilja. Jävlar. Buss på!
Det är en bok jag kommer läsa igen.
Gör det du också - och bli en lyckligare mänska
Alltså.....TACK!!!
SvaraRaderaOch jag blir så GLAD att du gillade boken så det är nästan dax för en liten rammsteinpolka här på vardagsrumsgolvet. Nej, inte nästan. Jag gör det. Nu!
Rammstein is da shit!
SvaraRadera