Ångade nerför Avenyn idag och såg en man på glid med typiskt "på-väg-till-jobbet-döda-ögonblicken".
Som i en tjusig pilsnerfilm stolpade jag fram till min kollega och vässade tungan; "Tjenare mannen, så du går här och drömmer om lata dagar, feta checkar eller kanske en kaffe med ostfralla?"
"Nej, jag är bara trött..." Så gick det med den klichén.
Senare på jobbet blev jag otroligt trött när jag fick en fyll-kund i luren. Jag har svårt för berusade människor när jag är i tjänst. Såsig, sa Bull. Dimmig var ordet, sa Bill.
Den här snubben bodde uppe i skogen och hade noll koll på sina försäkringar - började svamla om husbock o mögel när det var en bilskada... ja, ja.
Piggar upp mig med ett insteg i Nordstan. DÄR är det bra att vara. Det prövar mitt tålamod ytterligare.
Skall f ö försöka mig på reprisen av "Godmorgon alla barn". I måndags hade jag en ivrig kvinna vid min sida.
Den älskade varelsen har mött ljuset i Dalarna...helt klart. Varje dag får jag höra om händelser som är ovanliga. "Jag älskar den gråa hösten" eller "Idag sjöng jag för full hals genom Gnistängstunneln" Så gott att höra... det värmer ett fruset tjänstemannahjärta.
Avslutar med lite reklam...
DAGENS BILD: Grym...på Gym
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Eehhhummm... This is my theory...and it's mine