Göteborgsvarvet gav ju ett bra besked på ett sätt; det är bra att ta det lugnt om det är varmt.
För att få lite empirisk studs i det här med värme och löpning skrev jag till Petra som idogt bloggat marathon på SvD i ett halvår. Det var jag tydligen inte ensam om. Det blev en hel artikel med nyttiga tips och fakta som jag faktiskt inte hade så god koll på.
Min speciella nyfikenhet gällde förhållandet hög värme - hög puls; så jag frågade:
"- Är dock inte helt klar över hur det kommer sig att det "går långsammare" dvs att pulsen tycks stiga i takt med att värmen ökar - jag löper på i 5:30-tempo med puls 145-148 kring 15 grader. När det sedan är 25 grader stiger även pulsen lika mycket - till 155-158"
Läkaren Claes Mangelus svarar i artikeln:
”Ja, det är vätskebristen som orsakar det mesta av pulsstegringen - också värmen som ställer större krav på cirkulationen (man svettas mera=större vätskeförlust) - ju större vätskebrist desto fler slag behöver hjärtat pumpa för att hålla samma blodtryck.”
Han säger också:
"- Under kalla förhållanden förlorar man ungefär en halv liter vätska i timmen, men när det är så varmt som i förra veckan kan vätskeförlusten uppgå till två liter. Och eftersom kroppen maximalt kan tillgodogöra sig runt en och en halv liter vatten i timmen uppstår en vätskebrist som ökar ju längre loppet pågår. "
Det här sammantaget är ju fundamentalt - men för mig tidigare okänt - att kroppen göra av med 2 liter, men bara tar upp 1,5 liter - en nettoförlust på 2 liter under en mara som pågår i fyra timmar.
Och pulsen då... hmm - mina ambitioner på lördag kommer att revideras i förhållande till värmen.
Så här skall det va...(prognos 8 dygn innan) eller?
Bara två pass kvar nu innan lördag och det skall nog till om jag jazzar ut kring hotellet i Stockholm på fredag kväll - skulle väl vara för att pinna iväg för att hämta nummerlappen, då.
.... kanske så här (prognos 7 dygn innan)
Update: Nu (söndag kväll) ser det ut att bli nåt mittemellan - 20 grader och molnigt.
Den här veckan kommer jag blogga marathon lite mer än vanligt - har bl a en idé om att göra något gott i samband med loppet. Får se... funderar och återkommer.
| Tävlingsveckan. Lätt löpning och lite överfart(tisdagen) för att hålla benen igång. Jag rekommenderar, att på tisdagen före loppet ska du äta kolhydratfattig mat. Ät proteinrik kost med lite fett, och undvik eller minska pastan/riset/potatisen. (Själv brukar jag göra en omelett och fylla på "energilös" sallad) Träna på tisdagskvällen, och innan frukost på onsdagen. I samband med frukosten på onsdagen börjar sedan inlagringen av extra kolhydrater, från nu äter vi lite extra kolhydrat rik föda/dryck fram till och med fredag kväll. Överät dock inte, men lite extra vid varje mål, och något extra gott mellanmål. På tävlingsdagen ska du vara fulladdad och bara äta normalt, så att du inte behöver känna dig tung i magen vid starten. Ät en bra frukost och ett litet mellanmål några timmar innan starten klockan 14:00. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hej där! väldigt inspirerande - men det har jag sagt förrut. Jag har börjat springa lite själv men kommer aldrig komma upp i din klass, jag springer 20 minuter på morgonen för att vakna och lite då och då för att hålla mig i form, men inte som du - jag är dessutom jäkligt långsam (fast jag GÅR snabbt). Men det spelar ingen roll, det är de små framstegen som räknas, som att orka springa rundan utan att behöva växla ner eller att kunna utöka med liten extrasträcka. JAg tänker aldrig försöka springa ett långt lopp men det spelar ingen roll.
SvaraRaderaLycka till!!!
Ann-Katrin - säg aldrig aldrig. Det gjorde jag.
SvaraRadera1990 stod jag och såg på Göteborgsvarvet och var så imponerad, förvånad över att så många klarade av att springa så långt.
Själv hade jag aldrig löpt längre än 10 km. I lumpen 1977, som pigg 18-åring.
3-4 år senare började en tanke gro om att försöka i alla fall. Efter 8 månaders stegvis ökad träning så fixade jag det. Jag var grymt stolt.
Började tänka; jaha...och så finns det dom som springer ett varv till - 42 km. Idioter. Nu är jag själv en. Det går - om man bestämmer sig och följer ett program.
Tror det är bra att bestämma sig för ett mål som är lättare att nå; "Jag skall springa 5 km utan att stanna inom två månader" än "Jag skall springa marathon om tre år"
Du kommer hela tiden att flytta dina gränser och bli motiverad när du märker att det som förut var skitjobbigt, nu är en piece av kaka.
En viktig bit i det här är pulsklocka, tålamod och ett bra program - sen är det bara att hålla sig till det. Det fungerar. För alla.
All lycka - om du bestämmer dig.
@ Ann-Katrin - tack för din lyckönskning btw - den behövs.
SvaraRaderaLycka till med loppet! Det kommer att gå skitbra känner jag på mig. :)
SvaraRaderaBra det, KaK - att du känner det på dig. Affirmationer behöver jag dessa dagar och har en liten idé om att försöka boosta det lite extra...
SvaraRaderaJag kommer också att hålla tummarna för dig, för lagom väder och friska fötter.
SvaraRaderaTack Dht - vädret ser nu stabilt och bra ut; 16-20 grader molnigt eller soligt - det gör inte så mycket. Inget talar för att det skall dra iväg och bli över 20 eller mer - då är jag lugn. Fötterna mår också bra. Det som kan gå fel nu handlar väl mest om infektioner, magsjuka eller att jag råkar ut för någon olycka som äventyrar starten.
SvaraRaderaTack Nemo för uppmuntran - men jag tror inte jag någonsin kommer ha DEN motivationen, fast även som du tar jag det i små steg. Problemet är att jag har svårt att få in en bra rutin - fast det allra viktigaste för mig är att jag håller mig i rörelse, oavsett om det är löpning, cykel eller annat. Det är dock roligare än jag någonsin trodde att springa, och det funkar bra när man är på resa också - även om jag känner skillnaden när jag kommer till backigare ställen, Düsseldorf där jag numera bor är väldigt platt...
SvaraRaderaFör övrigt är jag jäkligt mallig över att faktiskt börjat få till en rutin. JAg springer inte på eftermiddagarna, det kan jag inte förmå mig till, och speciellt inte när det är varmt, men jag tar korta springturer, på ett par kilometer, flera mornar i veckan. På eftermiddagar/kvällar cyklar jag som en tok över hela sta'n, men det är mest fråga om transport och tycks vara lite andra muskler som arbetar, och det känns inte jobbigt, men min morgonrunda är jag stolt över. Och vad uppfriskande det är! Får mig verkligen att komma igång. Tack för inspirationen! Vem vet, kanske blir det löpare av mig också så småningom...
SvaraRaderaAnn-Katrin! Mycket kul att höra - och du... hellre lugnt och länge än kort och fort - försök att få dina pass att vara minst 30 minuter - omväxlande med tempolöpning, intervall, fartlek och lugna längre distanser - det roliga med det här är att det bara går åt rätt håll - och du har förhoppningsvis väl utprovade och hyfsat nya skor? Det är viktigt mht skaderiskerna
SvaraRaderaJajjemen, bra skor har jag :-) Fast till nästa säsong får de nog bli till "cykla och gå"-skor så köper jag nya. De ser finfina ut och känns bra men jag tänkte byta ut dem innan de blir slitna, just med tanke på skaderisken...
SvaraRadera