måndag, december 31, 2007
Extreme sports
Löpning och simning...lagom fjompigt för mig. Jag har haft så mycket annat skit för mig under livet så det räcker till en del i alla fall - utan att jag frivilligt behöver slira runt i extremsportenas land.
Idag fick jag dock erfara att det kan gå hett till, även inom töntsporten löpning. Och jag passerade som deltagare i anslutning till själva händelsen
Kolla här; eller här i SvD samt i Aftonbladet - Dir. Fettvaccum håller på att kvävas av nyårsilska vid ratten på sin stora SUV. En BMW X5. Och kör över en flaggvakt.... det är fan inte stabilt.
Om nu funktionärerna råkar illa ut...hur kan det då inte gå för deltagare i stadslopp?
I övrigt tillönskar Nemo ALLA läsare ett synnerligen Gott Slut... see ya zömorrow...
Andra bloggar om: överklassfasoner, bildrullar, töntsport, nyår, fyverkeri, flaggvakter
Värsta röjet!
Andra bloggar om: Mavis Staples, årets album,
söndag, december 30, 2007
Jobba mindre - utsläppsrätter på arbete
Det är dyrt att jobba . När så många skall vara duktiga och prestera, vara viktiga, oersättliga och finnas överallt hela tiden. När den som har mest prylar när han dör vinner så blir det fler resor med egen bil och taxi, mer stress, ökad vidbrändhet och många långresor till Thailand eller till Varbergs kurort där vi skall återhämta oss själva och fylla på energi för att orka jaga runt med Luther, Jante och vilopuls 90...vidare i ekorrhjulet.
Vi bör istället jobba mindre. Jag har gått och kliat mig i naveln nu under fyra månader utan att ha någon "riktig" sysselsättning. Att leva i nuet på det viset - att inte ha sin försörjning tryggad är inget att sträva efter. Vi söker väl alla en sorts mening i tillvaron.
Jag har å andra sidan - under mina radhusår - haft slips och skjorta från Eton, en mullig Volvo och pilotväska. Då snittade jag 50-60 timmar arbete i veckan. Något som ingen borde behöva uppleva - inte ens dom som säger... "Jag älskar mitt jobb".
Betyder 20 timmars övertid per vecka att jag älskar mitt jobb - eller att jag inte har tid att älska?
Är vår jakt på uppskattning från kostymklädda chefer och andra som heter Gunnar så viktiga att vi inte vill umgås med våra barn, inte ta oss tid med föräldrar, vänner eller oss själva?
Är priset så högt att vi på vår så kallade fritid endast förmår tillgodogöra oss Rhapsody in Rock, Idol eller möjligtvis På Spåret? Och om vi till nöds kan svara på frågan - Vart är vi på väg? så kommer vi ändå inte knäcka lustigheter som "Jättekallsup" (Åmål - ja, jag vet...den är görkass).
Just barnen och den tid vi lägger på dem - förutsatt att vi orkar med oss själva - är den största investering vi kan göra för oss själva. Det ansvar som det för med sig att vara förälder är stort. Även om Krisitna Lugns reflektion i Mötet 071229 var drastisk; "I samma ögonblick som jag sätter barn till världen så har jag också dömt det till döden".
Sant, men obehagligt synsätt. samtidigt förpliktar det. Det ären av mina grundvärderingar; att alla gör så gott de kan - utifrån den givna situationen. Som förälder är jag övertygad att jag kan bättre om jag orkar vara mer med mina barn istället för att jobba skiten ur mig.
Utsläppsrätter på arbete - är det lösningen?
Vänstern och ullvästarna i mp har i många år, tillsammans med (s)-kvinnorna slagits för 6 timmars arbetsdag. Det ar inte gått att genomföra. Alltför stort motstånd. Både politiskt och företagsekonomiskt.
Jag överlåter åt kloka räknenissar att jobba på min idé (men inte för mycket...) - men jag tänkte mig så här i korthet;
Låt säga att du jobbar på ett företag med 50 anställda. Företagets arbetstidsmått räknas i antalet anställda gånger 40 timmar. Det blir 94 000 timmar att jobba under ett år då jag räknat av semester. Kan jag som företagare visa att jag ligger under detta kan jag sälja arbetstid till andra.
De företag på andra sidan - de som går över taket - kan köpa arbetstid (och nu kommer det fina i kråksången) sådan köpt arbetstid kan bara läggas ut på nyanställda eller vikarier. Den befintliga arbetsstyrkan skall inte jobba mer än 40 timmar.
Kritiker kommer att mena "Nemo, du tänker med röven... den kompetens vi behöver går inte att nyanställa" eller "Flumpropp, nu har du vart på baravara en gång för mycket".
Jaha, paragdimskiften baxar man inte över på en kafferast, men jag tror att framtiden kommer att kräva ett sånt här synsätt av oss. Allt börjar med en tanke.... det här var min. Vad tycker du?
Vill samtidigt passa på att hissa en kolumn i DN idag... och den vadderade vägen in i vuxenlivet...det är INTE så jag menar att vägen till bättre umgånge med barnen skapas... ;-)
Andra bloggar om: arbete, utsläppsrätter, Tyst hav, företagsklimat, Luther, utbrändhet, utsatta barn, döden
lördag, december 29, 2007
Spam som julklappar
Our toooooppp offffeeeerrrrsss for you on phaaarrrmmmmancyyy"
Inte tar penisförlängningsindustin ledigt. Och ingen mellandagsrea har dom heller.... F#¤%ers!
Årets julklapp
Andra bloggar om: årets julklapp, mobilnytt, till den som har allt,
fredag, december 28, 2007
Stackars Anders...
Andra bloggar om: EU, politik, Norge, Anders Wijkman, humor
torsdag, december 27, 2007
I språnget...
Jo, förresten. Hobert fick foten för att han bl a "saknade humor". Jag kan inte förstå vad humor skulle ha med första delen att göra i alla fall... den var inte rolig alls. Eller så är jag stentråkig...
Däremot - så går det en sexdelars brittisk deckare på SVT 2 nu. Död och försvunnen. Elaka poliser, trasiga människor, pedofiler, komplexa ledarfigurer och annat som tilldrar sig i en gråmulen vardag. Två delar sedda - fyra kvar.
Nu ikväll krockar det med Labyrint...TV 4:s storsatsning som ballade ur. Jag har klängt mig fast för att se vad som skall hända... du som inte sett - eller kopplade ner i höjd med avsnitt 3... Bingo! Det har varit en ganska tafflig produktion med stora trovärdighetsproblem.
Det som stört mig mest är "kontoret" på nattklubben "Blue" där alla sitter och röker - men ingen verkar ha någon uppgift. En annan detalj från detta kontor är att attributören verkar ha trott att serien skall utspelas på 60-talet I en klubb för 2000-talet. Som en följd av detta sitter jag bara och väntar på att Christer Fant skall komma inglidande med raketost i näven...
Andra bloggar om: Labyrint, TV-deckare, sällskapsspel, Ekland, August Strindberg
888:e inlägget
Från ingressen till programmet mötet mellan Olle Carlsson och Stefan Sundström
Se det på SVT Play och förundras...
Citatet av Kierkegaard har jag hört i annan mer "rakt på-tappning";
Andlighet är för de som varit där, men inte vill tillbaka
Andra bloggar om: alkohol, Kierkegaard, andlighet, Stefan Sundstöm
onsdag, december 26, 2007
Lista
tisdag, december 25, 2007
Led Beatles?
Andra bloggar om: covers, fejk, dinosaurier
måndag, december 24, 2007
Fånigt Kul - God JUL!!!
Nemo - här i sällskap med döttrarna dansar in julen....
vill önska alla läsare en GOD JUL med mycket värme, närhet och stillhet
Andra bloggar om: julefrid, julhälsning, tackylights, elfs
söndag, december 23, 2007
A day in a life...
23 dec - som det blev
Efter 8 1/2 tim ostörd sömn - där endast en dröm med påtagliga inslag från Sagan om Ringen poppade upp - kisade jag i det fadda dagsljuset kring 08:30 och konstaterade; "nu har det vänt" Mörkret viker... vi går mot ljusare tider. Redan om två veckor är dagen 20 minuter längre. Sedvanligt greppade jag efter "Dagliga Reflektioner" och tog in följande, här nedan något omarbetat
GIVANDETS BELÖNING.
Detta är verkligen det slags givande som inte kräver något i gengäld. Han väntar sig inte att en lidande medmänniska skall ge honom någon erkänsla
fått något eller ej.
Genom erfarenheter av att försöka hjälpa andra människor till insikt kring sitt beroende kom jag att förstå vilken belöning jag får om jag ger utan att kräva något i gengäld. Först väntade jag mig att den skulle bestå i att andra tillfrisknade, men jag upptäckte att det inte skedde. När jag sedan fick ödmjukhet nog att acceptera att alla försök inte lyckades, blev jag öppen för att ta emot det osjälviska givandets belöning.
Satt som en smäck...även om jag senare märkte att jag tog tt blad fel i boken och läste det som gällde 20 december...men det passade bra idag också, så här strax innan jul.
Mina underbara döttrar gjorde entré lagom till 10...så där mosigt nymornade som bara jullovslediga tonåringar kan vara och slevade i sig en rekordfrukost med gröt, müsli, yoghurt, Brämhultsjuice och rågsurdegsbröd från fransmannen i Majorna.
Vi hann med nåt parti Yatzy också innan det var dags för tjejerna att åka till farmor o farfar. Det gick bra ända tills de kom fram. Farfar stod och väntade på en buss... och flickorna åkte tåg.
Här kan jag sticka in att jag lever i en familjekrets vars förmåga ..eller intresse för ny teknik... är lika het som Pontus Platin. I sambnad med familjemiddagar avhandlas ofta hur bra det var förr... när man hade en telefon som stod på ett bord och hade sladd, när TV hade två kanaler och Hyland regerade - eller när kameran var sån att man tog 5 rullar, lämnade in...väntade och sedan fick tillbaka 20-30 kort av 137 som var något att klistra in i ett album. Eller då LP-skivor var något man köpte och fingrade på...
Jo...farfar har mobil... men den den ligger mest i ett hörn och skrotar - avstängd - för att inte dra batteri. Detta fick konsekvenser så att äldsta dottern ringde basecamp (villan med farmor) och rapporterade in att farfar var borta. Kommunikationen var då obefintlig och röksignaler är det ingen som förstår... så farfar tog eget beslut och återvände till baslägret och fick nya direktiv och ryckte ut mot JVSTN istället. Så var det projektet i hamn - om än någon dryg halvtimme försenat...
Samtidigt...i en annan del av världen.... steg jag på löpbandet och drev mig själv till nya stordåd. Efter 45 minuter envetet joggande i 10-11 km/h var jag t o m redo för hantlar och maskiner. Peuuu...
Hem genom ett hysteriskt Gbg City där alla skyndade förbi och av och till... ja...ingenting. En hel eftermiddag till total overksamhet - en sån lyx.
S kom på kvällen - räkfrossa, julklappar. Jag fick en riktig keps...gööörfräck! Inte en sån där gubbig från Ströms... nä, nä, nä...inga sånna grejer. En smula att ha ofta...svart... i ullfilt och finsk från Hattmodisten i Haga... dessutom Sagan om Ringen boxen del 1 - Jag har nu alla tre filmerna i extendedutgåvor. Helge Fossmo och jag har inte mycket gemensamt... men vi gillar Sagan om Ringen.
S fick boken Kafka på stranden, samt den här;
En av årets bästa... om du frågar mig
Både skivan och boken föll i smaken...smakade gjorde även julklapp nr 3... men den håller vi för oss själva. (hur var det nu med bloggen - "personlig - inte privat")
Vi hade tänkt att se Elf "En film för barnsliga vuxna" och det passar mig utmärkt... men det blev inte så - vi lyssnade på Mavis och julsånger och bara insöp helgen - i närhet.
Andra bloggar om: trivia, diary, julklappar, Mavis Staples, nötter
Saker vi har åsikter om
Vissa saker tycker vi ingenting om...eller...vi bryr oss inte så mycket. Som t ex att EU tillåter torskfiske fast det inte finns nån torsk att fiska upp enligt vetenskapen. Vi bryr oss inte heller så värst om hur andra sköter sina jobb. Sjuksyrror, svetsare, försäkringstjänstemän, rektyrerare...osv.
Men... när det kommer till LÄRARE...det kan ha att göra med att vi själva...alla... har någon sorts erfarenhet av skolgång, lärare och korridorer. Och så har många av oss barn som vi vill allt gott. Klart vi bryr oss...
Jag gjorde en lättscanning av Bloggtoppen för att se vad som drar läsare. Inte oväntat är sex, sport och mode samt vad som händer runt Stureplan det som drar till sig mest fokus.
Kolla det här istället underhållning på en tveksam nivå...typ som att åka spöktåget; det både roar och skrämmer mig
UUAA radio - om att inte veta varken ut eller in
Intelligensians blockering - mycket som vill ut - men det har svårt att nå fram
Svensson från vänster - förmodligen det argaste som finns. Hur orkar han vara så upprörd...hela tiden?
Dessa tre ovanstående bloggar innehåller och uttrycker saker som jag inte förmår ta till mig. Förmodligen upplevs min egen blogg på samma vis av flera. De som ännu dricker, trots att de borde inrikta sig på ett bättre mående med färre konsekvenser, de som förespråkar att alla skall behandlas lika, de som tror att problemen i samhället löser sig med en annan regering osv...
Andra bloggar om: konspirationer, ungdomsidrott, Skugge, vänsterilska
lördag, december 22, 2007
Bardomsångest #4 - Hobbex och skämtartiklarna...(editerat)
Jag hade sålt tidningar och spetsat in mig på några skojartiklar som jag ville ha; falska jordnötter (som smakade rävsurt), en trepack stinkbomber, en chockvibrator (att gömmas i handflatan för att överraska oangenämt på den man hälsar) samt... X-ray röntgenglasögon.
Klippt från "Hem o Hyra"
Nu skulle mina prepubertala glosögon få span på tant Ullas lökar... och mina visioner kring detta skenade iväg som det endast kan göra på en mycket lättlurad och fantasifull 9-åring.
Mycket morskt ringde jag upp Hobbex ordertelefon och fick tala med en högdraget pruppig farbror i Borås. Det gick någon vecka...sen fick jag gå till Posten (som då fanns nästan överallt) och lösa ut ett litet paket för c:a 30 kr.
Febrigt slet jag fram mina X-raygoggles...nu jävlar!
Bevikelsen var hejdlös... dessa glasögon bestod av pappskivor med rödvita ringar (så man fick ögon som ormen Kaa) och med en liten bit nätaktigt tyg i mitten av varje "glas". Detta nät funkade så att om man tog sin hand och höll upp mot ljuset, så bildades det suddiga konturer runt handen och rent visuellt kunde man anta att det var skelettet som syntes... på nåt vis. Genom sitt iögonfallande (sic!) utseende var det dessutom helt lönlöst att ens ha på dem...i hopp om att kolla tuttar och så... ALLA såg vad som var på gång.
I reklamen var kvalitetssäkringen "En artikel som i USA blivit enormt populär"...det funkar INTE idag.
Inte mycket till bricker att glajja i...
Dom sura jordnötterna var såpass goda - så dom tröståt jag upp. Stinkbomberna och chockvibratorn hade jag en del kul hyss med... men tant Ullas boobisar...dom fick jag aldrig se.
Andra bloggar om: X-ray, falsk marknadsföring, Hobbex, boobs,
fredag, december 21, 2007
Tyskland - ett land för genomresa...
Och en som inte fattat nåt...
Andra bloggar om: kaninsex, raped victim, tysk musik,
Drugs don't work
Kryddar med britpop där Verve har ett budskap som sitter som en smäck...om du frågar mig.
Andra bloggar om: The Verve, melankoli, bittersweet, Youtube
Bardomsångest #3 - Snatteri på Mandolinen
Nå... till 1968. Den som kom ut med mest godis från affären var modig, tuff, kylig och populär. Klart jag ville in i den bananklasen. Mitt först kap var ett litet paket djupfryst dill. Ingen större succé. Därefter gick det bättre. Lite mintstång i kalsongen, några tuggummin i bakfickan och så köpte vi alltid nåt.. för ordningens skull - en smart cover-up.
Det här pågick kanske under några veckor...minns inte så noga. Men jag minns mycket väl hur det slutade.
Så här... en planerad raid pågick. Jag stod inne bland godishyllorna och förberedde ett tillgrepp
men fick en plötslig ingivelse över att känna efter min cykelnyckel.
Trapped, innocent and yet filled with guilt and shame
Där fanns ingen nyckel i fickan... jag grävde och grävde... och fick grepp om två Bugg som jag ärligt köpt tidigare på dagen. Samtidigt hörde jag en myndig kvinnostämma från kassan; "Stoppade du något i fickan?"
Det var Siv Smärgel som hade sett hur jag grävde... stammande fick jag fram.... "näää...letar bara efter nyckeln"... och då hittade jag den och höll upp en liten Basta i nypan. Det bet inte - jag tvingades länsa allt och fick upp två dammiga Bugg .... ridå.
Jag förmådde inte tjafsa om att jag faktiskt köpt just dom Buggen... åhhh...grymma värld.
Tyngd av gossångest betalade jag och drog mig ur. Min karriär som tjuv var därmed kort, förbi och snattarivern i mig försvann. Kanske lika bra det...
Andra bloggar om: snatteri, falsk anklagelse, Mandolinen, Bugg
torsdag, december 20, 2007
Fjollor, avhopp och bittra offer
"Carola hånas av Picasso", "Bonde-Fredrik talar ut efter svendomsbråket" eller "Ekwall sedd med hårpiska i hotellobby".
Nä,nä, nä....inga såna grejer. Här talar vi två män, den ene - en veritabel silverrygg från Dramaten - med rätt att näpsa, bli förbannad och dra lans.... (det är väl för bövelen carte blanche på beteende när man läser "Rrrrring...klocka ring" på Skandsen varje år) och den andre - en nutida James Dean med svår fabless för vin, kvinnor och sång. Snabba bilar, grillad tjur till frukost och ett skålpund sarkasmer lämnade utmed sin väg...
Hursom... i ABC-nytt ballar Janne ur och skvätter svavel, tuggar bittermandel och kommer upp i samma ilskenivå som Matadoren i Tjuren Ferdinand på Julafton.
Detta "bråk" får ALLA medier att gå bananas...eller är det kanske för att det skedde i SVT en "seriös" mediekanal och att det är skådisar från en nationalscen som är antagonister... eller btw Mickey kanske inte bryr sig... det gör han i så fall rätt i.
Han kanske sitter och luktar på blommorna under en korkek. Hursohelst... han tar sats och går till Stadsteatern för att vänta på Godot....
Andra bloggar om: Persbrandt, Malmsjö, tjurfäktning, bitterhet, piss, Hej Clown!
Hemingway...
En gång slog han vad om att han kunde skriva en novell med bara sex ord;
For sale. Baby shoes. Never worn.
Han vann vadet...
Det är så överjävulskt tragiskt och samtidigt sinnrikt.
Läs mer om Papa här;
Andra bloggar om: Hemingway, Key West, tragik, alkoholism
Inland Empire
Det kommer ta ett tag innan jag kan ge en recension av David Lynch senaste film. 180 minuter obestämbarhet - helt OK etikett...tills vidare
Good housekeeping... or moosekeeping...or maybe mousekeeping
Andra bloggar om: David Lynch, psykotronica, dreamworld, suggestivt
onsdag, december 19, 2007
Bardomsångest #2 - Zappas morfars bil
Det hände då och då att en morfar kom och hämtade sitt barnbarn. Han hette Torbjörn och var mörk. Kom småningom att kallas Zappa. Nu pratar jag alltså om barnbarnet...min lekkompis - inte morfarn'. Han bodde i en tvåfamiljsvilla helt nära det radhus jag växte upp i.
Morfar var rektor på en skola i stan. Han var hiskelig och vresig. Åtminstone upplevde jag honom så. Alla vuxna var förresten vresiga och sura. Det var så där jag bodde på 60-talet. Tant Barbro var snäll... men annars.
En dag dristade jag mig till att anförtro Zappa de luktsensationer som jag förnam varje gång jag åkte med i morfarns blå Vauxhall med oxblodsfärgade lädersäten - det luktade skit i bilen. Jag tyckte det påminde om Grums. Sulfatfabrik. I efterhand så inser jag att det kanske handlade om pomada och läderpolish...vad vet jag.
Jag vill inte åka med där nån mer gång, sa jag till Zappa. Det luktar skit i den bilen. End of story.
Det gick någon vecka... en eon för en linlugg på sex år. En dag regnade det. Plötsligt var bilen lockande och jag frågade om jag fick följa med. Visst.. det gick bra.
The sun never shine on me....
Jag hade inte mer än hunnit in i bilen och trängt igenom fislukten förrän den hemske morfarn hävde sig över ryggstödet och spände ögonen i mig och sa; Jaså... så du tycker det luktar skit i min bil? Ut... ut härifrån....du får gå hem och skämmas!
Oh...man! Jag var fullständigt detroniserad och spak. Tydligen hade Zappa skvallrat för sin morfar. Jag minns inte om jag vevade till honom efteråt. Högst troligt - jag var bindgalen och slog alla som var svagare tills jag fyllde åtta.
Andra bloggar om: fislukt, ilska, tillit, skam, 60-tal
tisdag, december 18, 2007
Julnötter
Dagsformen på topp. Med endast ett litet I-landsproblem på agendan;
Musmattor... var finns de fyndiga och bra? Letar o letar... det verkar som om reklam- och fotobranschen tagit över. I affärerna där datorer säljs är det bara trams... tråkigt, enfärgat och dött.
På Wettergrens - där jag loooovat att aldrig mera handla - hittade jag en variant som fick mig att nicka gillande. Som en plastficka där du stoppar in eget motiv. Genialt!
På designtorget hittade jag en musmatta - i ordets rätta bemärkelse - en bild på ett hårigt kvinnoskrev - men det var inte den jag i första hand ville ge min 12-åriga dotter.
Det får nog bli Wettergrens ändå....
Andra bloggar om: banaliteter, icke-problem, julklappar, musmattor
måndag, december 17, 2007
Kött, riktigt kött - skrämmande
Det är märkligt hur det svenska paniksyndromet smyger sig på... domedagsprofeterna kan vädra morgonluft.
Stingpinne på pensionärer
Saftblandadre på barnvagnar
Hjälm för gående
Listan fortsättter - hur länge som helst.
Dessutom - boken I trygghetsnarkomanernas land: Sverige och det nationella paniksyndromet
beskrivs tillståndet så här;
"Vårt överdrivna behov av trygghet och kontroll av alla möjliga och omöjliga faror gör oss i praktiken bara allt räddare och snart helt livsoförmögna. Psykiatrikern David Eberhard menar att det har gått så långt att själva staten drabbats av panikångest och ger mängder av tankeväckande och provocerande argument för sin teori. Vi förbjuder allt som kan tänkas vara farligt men blir som följd alltmer rädda och oförmögna att hantera krissituationer.
Precis som panikpatienten ser faror i allt som faktiskt kan vara farligt men sällan är det, har landet Sverige ett överdrivet behov av trygghet och kontroll när vi snarare behöver arbete, husrum och kärlek.
Paniksyndromet på individnivå leder ofta till total handlingsförlamning, och Eberhard menar att man faktiskt kan se de svenska myndigheternas bristande handlingskraft vid tsunamikatastrofen som ett uttryck för det nationella paniksyndromet. Han driver och prövar sin tes och drar fram mängder av exempel, alltifrån säkerhetsbälten och cykelhjälmar till curlingföräldrar och förbud mot djungelolja."
Andra bloggar om: rädsla, panik, köttfärs, ICA, Emma Hamberg
söndag, december 16, 2007
Mera på Lö-temat!
Andra bloggar om: reklam, lö, avundsjuka, Matrixbaby
lördag, december 15, 2007
Bardomsångest #1 - Bambinon och bajset...
När jag var 4...möjligen 5 år bodde jag och mina föräldrar i ett grått radhus på en gård utan asfalt.
Jag hade lämnat trehjulingsstadiet och pöste omkring i da Hood på en Bambinocykel. Vid den här tiden i livet var jag ganska utagerande. Jag nöp flickorna, retade granntanterna och hällde urkmoja i den gemensamma tvättstugans centrifug.
En dag gjorde jag en liten utflykt på min blåa Bambinocykel. Drygt 200 meter bort från gården kom jag.. Där höll man på att bygga en stor affär. Vivo. När jag blev något äldre kom jag att snatta tuggummi där... och åkte fast.
Nu var jag bara 4...eller 5 och djupt oskuldsfull.
Då kom Göran Pettersson och Tommy Karlsson. Dom var 2 år äldre och det betyder mycket i den åldern. Jag tyckte dom såg ut som jättar.
Vad gör du här? frågade dom. Underförstått; dig skall vi ta och piska upp.
Min ljusa och taniga solstickekropp darrade och jag ville helst att Göran och Tommy skulle sugas upp av långa dammsugarslangar i ett UFO.
UFO plockar upp stygga Tommy och Göran
Så här nånting... men det blev inget med det. Istället kände jag att jag behövde bajsa. Ivrigt försökte jag ta mig därifrån med min Bambinocykel. Tommy och Göran höll fast mig. Desperationen ökade, trycket i slutmuskeln ökade... till slut kom jag loss men det var en bit att trampa. Plötsligt...eller sakta med säkert blev det mjukt och svampigt på Bambinosadeln. Jag hade skitit ner mig. På riktigt. (Det jämnar ut sig - sa han som sket på cykelsadeln...)
No big deal... men jag skämdes och med en 4-åringstjuriga envishet gick jag loss på toaletten hemma och försökte - så gott det nu gick att trolla bort den här händelsen.
Vår barnflicka Inger förstod väl både på ljud och lukt att här fanns inte bara ugglor i fisens mosse utan också en stor portion gossångest inlåst på toaletten.
Allt ordnade sig till det bästa...men jag tror inte att Göran och Tommy fick på moppo. Inte då och därför i alla fall.
Sån här hade jag... fast blå
Andra bloggar om: bajsångest, Bambinocykel, UFO-ilska
fredag, december 14, 2007
Eehhhh.....
Att bokmärka om t ex?
Kolla in
Gammelmanssamtal
Mannen som ringde och var deft i sinnet.
- Han hade vart på vårdcentralen och konstaterat att kolesterolvärdet nu var uppe i samma värde som temperaturen en tidig vårdag... runt 7 (4,5 är en sorts övre normalgräns)
- Han hade fetmat och mätte plus 100 runt midjan
- Han hade ingen ork att påbörja sin träning
- Han behövde progressiva glasögon.
- Han hade börja köra bil till jobbet - något som aldrig hände förut
- Glädjen över 2 bilar, stort hus och ett nyrenoverat kök lös inte igenom. Han var inte längre sina saker. Egot var något stukat. Dags för honom att möta sig själv, eller sin egen lägre natur?
"Du är den ficklampa som lyser upp min själ"
Han talar så sweet till mig numera, den här mannen. Från att tidigare i livet haft en ormtunga, så är det nu mjuka softa ord som droppar ur hans mun...Citatet här under Black Adder-bilden kom en dag då jag sänt ett mail. Jag blev lika gråtmild som när jag såg Fredrik i "Bonde söker fru" få ett bryt över sitt damsällskaps feedback.
40 är din ungdoms ålderdom...50 är din ålderdoms ungdom, skaldade Uffe Lundell för några år sen'.
Ja, det är kanske så, livet hinner ifatt och då är det dags att agera. Själv blir jag rädd för en ålderdom som innebär att jag förlorar kåtheten på livet, sitter och ångrar saker jag inte gjorde och börjar gräva ner mig i en sorts bitterhet. Måtte jag få behålla min ständiga nyfikenhet på livet och dess möjligheter...
Kakelmannen...
torsdag, december 13, 2007
Därför Darfur...
Hit... eller dit?
Här - en video som du kanske helst inte vill se. Se den just därför... Sprid den vidare om du tycker att den är viktig. Alldeles för få människor har sett den.
Och nu - om du såg den har du gjort ett val? 600 kr räcker till 508 påsar socker/saltlösning. Något som kan vara skillnaden mellan liv och död.
onsdag, december 12, 2007
Genesis - Live over Europe
share your files at box.net
tisdag, december 11, 2007
Ja, jag ser ut som en apa!
Rubbing some nuts for Xmas?
Någonstans läste jag också att ett föremål som kommer in i din mun upplevs som 100 gånger större än sin faktiska storlek. Det är därför hår i maten blir en sån drastisk upplevelse... det är därför en grillad med bröd kan vara som att köra nyllet rakt ner i en korvgryta....det är därför det blir en sån total upplevelse då man.... nej, jag stoppar där.
Andra bloggar om: lö, pp, kiwiga kruse, köddputsning
måndag, december 10, 2007
Ebony & Ivory
Mitt i den här tillvaron kom Paul McCartney med ett album som var betitlad Tug of War. Då - så var SR fortfarande en enväldig radiomakare där producenter ohöljt fick lyfta fram vissa artister. Kommer ihåg att den här skivan - som inte är så särskilt märkvärdig - jämfört med mycket annat som kom samma år, gavs ett entimmesprogram. Rune Hallberg med den skorrande Staffan Olander vid sin sida analyserade spår för spår. Det här var i slutet av våren. Några månader tidigare hade singeln kommit - men det vart nåt skit i alla fall. Skivbolagen var inte överens - så när videon skulle göras fick inte Stevie vara med.
Jag rekommenderar verkligen den här versionen - även om det är liite svajig. Det som gör den lätthäftig är främst följande:
1. Handklapp
2. Freestyle (detta var precis i sin linda. En Walkman kostade då - mätt i dagens penningvärde - omkring 3.400:-
3. Det är en motbild till Prison Break - "Death row rocks" liksom
söndag, december 09, 2007
Undantaget - så övergrym...på alla sätt
Den här Jungersen..han är lite mer subtil. Jag behöver tänka efter mellan kapitlen, försöka förstå ondskan. Vem är ond? Vem är god? Är någon god, och har ädla syften?
Att boken utspelas på en arbetsplats där det skrivs och forskas om folkmord - och där de som arbetar där mycket väl vet att ondska kan födas ur till synes fullt "opsykopatiska" människor - det gör det hela ännu mer kusligt. Texten här nedan beskriver väl bokens upplägg. En bottenplatta med fyra hörnstenar; Thriller, Pusseldeckare, Psykologiskt drama och Filosofiska kullerbyttor - ruggigt snyggt paketerat.
För mycket mos i huvvet...
Så här kände jag mig då jag kom till de 20 sista sidorna - allt snurrades två varv och kollrade bort mig....
Bokus skriver;
Undantaget är en samtidsroman som utspelar sig i Köpenhamn. Den skildrar yngre, välutbildade människor med lyckade karriärer och gott socialt liv. Det ska emellertid inte till många sidor in i romanen förrän man upptäcker att det finns allvarliga brister i den till synes perfekta fasaden. Bokens fyra kvinnliga huvudpersoner arbetar alla på Danskt centrum för information om folkmord. De två akademikerna på institutionen, Iben och Malene, är nära vänner. Dessutom finns på institutionen bibliotekarien Anne-Lise och sekreteraren Camilla. Romanens kapitel har skiftesvis någon av dessa kvinnor som huvudperson.
Ett viktigt tema i romanen är arbetsplatsmobbning. Bit för bit uppdagas det för läsaren vad som sker och man får inblick i en maktkamp präglad av intriger, baktaleri och mobbning. Iben mottar en dag ett anonymt hotbrev och i den redan betungande atmosfären på kontoret är detta hot en god grogrund för att alla ska börja misstänka varandra, främst drabbad blir dock Anne-Lise. Dessa dödshot fortsätter och sätter igång en kedja av grymheter på kontoret, och handlingen tar fart. Fram växer två möjliga hypoteser, antingen kommer breven från någon krigsförbrytare - exempelvis Mirko Zigic - som de publicerat artiklar om på nätet eller så kommer hoten inifrån kontoret, från Anne-Lise, som Iben och Malene tror lider av en personlighetsstörning.
Institutionens arbetsuppgift består i att spåra krigsförbrytare och de skriver även artiklar om ondskan och dess väsen, och några av dessa artiklar finns med i romanen som faktaavsnitt. Det är Christian Jungersens geniala poäng att diskutera den "stora ondskan" samtidigt som den "lilla ondskan" hela tiden fortgår på arbetsplatsen.
Nemo ger Undantaget
Andra bloggar om: Undantaget, Folkmord, Ondskans psykologi, arbetplatsmobbing
Att vara... eller bli en vara
Hej!
Jag har vi två tidigare tillfällen, mycket tydligt deklarerat att jag inte avser vara medlem i Folkpartiet. Detta skedde senast för c:a ett år sedan. Tid efter annan har jag fått mail, tidningar och t o m telefonsamtal till följd mitt "medlemskap".
Jag har vid minst tre tidigare tillfällen bett om att INTE få fler utskick, mail eller någon annan kontakt från Folkpartiet.
Likväl fortsätter detta... nu senast en begäran från lokala avdelningen i Gbg om att betala medlemsavgift för... 2007...ett år som mig veterligt snart passerat.
Hur svårt kan det vara att hålla ordning på sina medlemmar/ icke medlemmar?
Med något frustrerad hälsning och hopp om bättring, samt en God Jul
Nemo
Inte heller denna gång räknar jag med att få svar... men det piggar upp att vara lite "vän av ordning" eller "Grumpy old man" då o då
lördag, december 08, 2007
Europa? Hungrig? Jag?
Andra bloggar om: blondiner, allmänbildning, American stupidity, mansgrisskämt
Äger jag? Vem bryr sig?
Så här ser listorna ut (och jag har fetat det jag lever upp till. Högt som lågt - och då är jag min egen domare.)
HÖGST STATUS I SVERIGE
1. Vara allmänbildad.
2. Vara duktig på sitt arbete.
3. Ha en egen ihoparbetad förmögenhet.
4. Kunna många språk.
5. Vara en engagerad och duktig förälder.
6. Lägga tid och pengar på att hjälpa behövande människor.
7. Ha ett långt och stabilt äktenskap.
8. Kunna bestämma över sin egen arbetstid.
9. Ha examen från universitet.
10.Ha möjlighet att vara ledig en längre sammanhängande period.
11. Ha en helt egen stil.
12. Vara underhållande och rolig.
13. Ha examen från högskola/college.
14. Ha en examen från ett internationellt välrenommerat universitet, exempel vis Harvard eller Oxford.
15. Äga ett företag.
16.Vara en duktig talare.
17. Ha många vänner.
18. Verka självsäker och framåt. (kanske en förutsättning för det här blogginlägget?)
19. Kunna mycket om politik och samhällsfrågor.
20.Vara duktig på att laga och reparera. ( Det här var jag tvungen att minska ner för jag är så jämmerusel...)
LÄGST STATUS I SVERIGE
1. Ha barnflicka/städhjälp och betala svart.
2. Äga en äkta pälskappa/rock.
3. Förbättra sitt utseende med medicinska hjälpmedel.
4. Gå i kyrkan varje söndag.
5. Ha en 15 år yngre man.
6. Ha en 15 år yngre fru.
7. Äga en Iphone.
8. Att gå i terapi.
9. Engagera sig i kyrkans verksamhet.
10.Vara singel med intensivt kärleksliv.
11. Ha en fullbokad almanacka.
12. Umgås med chefen utanför jobbet.
13. Ha en välbesökt blogg.
14.Känna en ledamot i Svenska Akademien.
15. Ha en egen häst.
16. Vara en god ryttare.
17. Känna statsministern.
18. Ha gått i privatskola.
19.Vara en duktig golfspelare.
20.Känna familjen Wallenberg
För män... i både Ryssland, USA o Sverige var nr 1; " Att ha en mycket snygg fru"
Vad är det som pågår?
Andra bloggar om: Status, kuttersmycken, köllöbbs, listfrossa, jul, önskelistor
fredag, december 07, 2007
Guess who's back?
Nu är det dags att kliva upp i bloggmanegen igen... med hjälp av en vit rappare....
söndag, december 02, 2007
Grisens överman
Idag - då jag lullade runt ner i kvarteren kring "The Longstreets" så hamnade jag i ett fruset ögonblick. Jag tog tag i S och sa; "Såååg du det där...såååg jag rätt...???"
S - som inte ser nånting när hon är ute - en polismans mardröm då det gäller att ta ett vittnesmål - tittade obekymrat på mig; "Vilket då?"
"OK, vi backar tillbaka". Så skedde och jag fick en sån där AMFpension-känsla. "Tänk om du kunde hälsa på dig själv i framtiden..."
Där - i hörnet av Andra Långgatan och Nordhemsgatan står han.... en lagom fet man i sina bästa år. Speglar sig och har sin tvåhövdade getabock i koppel. Nice.
"Det blir säkert bra det här... "
Andra bloggar om: kitsch, getter, okonst, AMF,
Nemo bloggar igen om några dagar... tid för ingrottning.
Alkismorsor
På Hillevi Wahls blogg finns mycket att läsa om alkoholism och jag skräms av det anslag och den skuldbeläggning som tillfrisknande alkoholister utsätts för. Hillevi Wahl skriver i Accent IOGT-NTO:s tidning: "...hon var i tjugoårsåldern och bodde hos sin mamma och kom hem en sen natt. Hon var så full att hon ramlade nerför trapporna och spydde ner sig och hamnade på sjukhus för att nyktra till. Redan där borde en normal människa ha stannat upp och insett att något hade gått alldeles för långt."
Det är just det som är problemet. En alkoholist ÄR inte en normal människa.
Hillevi avrundar med att "Britta säger att hon har varit nykter i ett drygt år nu. Men hon lever kvar i sitt alkistänkande: ”Jag är ett offer. Det är synd om mig.” Hela tiden hittar hon nya ursäkter. Och prackar på sina barn mer skuld."
Ett års nykterhet - och du är frisk... nä, så fort går det inte... det är en lång process med två steg fram och ett steg tillbaka. Alkoholister botas inte - de tillfrisknar - men aldrig helt. Att komma loss ur föreställningen att du är världens mitt och att världsalltet roterar runt dig - det tar tid - och det är dessutom lätt att halka tillbaka i gamla mönster
Det är en tredelad sjukdom med ingredienserna: fysisk allergi, mental besatthet och andlighetsbrist. Ja, jag har skrivit en del om ämnet tidigare. Sök på "alkoholism"
Med lika liten relevans som alkoholisten gör sig till offer - bör vuxna barn göra det, enligt mitt sätt att se det. För - vems syften gagnar det? Det som är och har varit - det är. Lev och låt leva. Eftersom alkoholismen är en familjesjuksom mår den bättre av att lyftas fram i ljuset. Då kanske vi på sikt slipper de där "hemliga klubbarna" för barn som Al-ateen, Bona Via, ACOA m m som fokuserar på barn, små som vuxna, vars föräldrar är alkoholister - aktiva i sin sjukdom - eller tillfrisknande - med eller utan återfall.
Hillevis bok kom med posten i förra vecka. Den ligger på vänt. Ser fram mot att läsa den.
Andra bloggar om: alkohol, Hillevi Wahl, Britta Berggren, offerrollen, ACOA,
lördag, december 01, 2007
Vision #5 - Burleskgnomes
Så blev det hype med trädgårdstomtar. Lite godmodigt debila i sitt uttryck, fett välmående står de i grannens trädgård och bara utstrålar nån sorts påklistrad självgodhet.
På ett vis har redan Grisen satt ribban för osmaklighet...men den saknar mänsligt anslag i all sin feta oskuldsfullhet..eller om det är en flinande brunst den visar upp..
Dags för attityd. Jag vill ha Persbrandthybrider som gnomer. Eller Flinck. Bert Karlsson - nej, han är för bra för att vara sann.
Tänk en porslinstomte som ger dig fingret, står och pissar lite ogenerat eller stoppar ner handen innanför byxlinningen och ser så där hemlighetsfullt lycklig ut.
Det närmaste jag kom var en gnom som gör "röven upp". Den kvalar in i en matinéföreställning..
Andra bloggar om: gnomer, burleskt, trädgårdspynt, julångest, Amelie från Montmartre