lördag, augusti 04, 2007

Eftersmak

Reaktioner på en bloggpost kan få ovänat utfall. Inte kunde jag ens med ett barns fantasi föreställa mig att jag trampande på ömma tår. Så var det inte heller... en fet pungspark med en slö skridsko träffade Prof Coma och han gick till anfall...se här... hur han (med benäget medgivande) låter sin återhållna vrede drabba mig o mina skriverier



Bror,

Det var länge sedan jag tog dig i örat, men nu tycks det vara dags
igen. Den utlösande anledningen är din post med Stenmarkcitatet.

En huvuddel av mitt arbete går ut på att lära begåvade människor att
bli annu mer begåvade. Det viktigaste medlet i denna strävan är att
lära dem tänka genom ett analytiskt språkbruk. Ett fungerande sådant
lär att göra skillnad på orsak och verkan. Min örondraggning går ut på
att jag tycker att du slarvar på den punkten.

En del av dina i vanliga fall utmärkta krönikor, reflektioner och
analyser på din blogg har som tema ditt tidigare liv. I dessa finner
jag ibland en tankegång -- eller ditt sätt att uttrycka dig gör att
jag tror mig se denna -- som går ut på att ditt tidigare "falska"
och "misslyckade" familjeliv i radhuslängan fick dig att må dåligt,
fick dig att supa för att tala klartext.


Som svar på frågan "Varför super Jeppe" levererar dina skriverier - medvetet eller omedvetet - svaret: därför att Jeppe lever ett jävla svenssonliv i amorterat hus med
två bilar på uppfarten och en jävla bitchig fru som inte ens kan suga
av honom på fredag kväll. Nä fan, bryt med allt. Skilj dig, tänd lite
rökelse och sätt på en harp-cd så blir du lycklig och kan spola
kröken, som systembolaget skaldade på 70-talet.

Men det är väl inte det du menar. Det du vill säga är väl att DU på
grund av att du inte kunde få bukt med anden i flaskan spolierade en
livsform som vi är ganska många som gillar, nämligen att vara gifta,
betala på vårt hus, ha ägodelar som gör vår vardag lättare. I mitt
fall är det troligen mycket väl så att det är denna livsform och
rädslan att spoliera den som gör att jag på ett någorlunda anständigt
vis hanterar den kraft och makt som finns i flaskan. Sedan kan nån
jävla besserwisser komma att säga att man ändå är alkis. Vänta bara
tills du skiljer dig: då kommer din alkoholism att blomma ut. Yes. So
What? Det är fortfarande inte familjens, husets eller bilens fel. Det
är mitt.

Orsak och verkan, min bror. Lär dig tänka! Genom språket! Din blogg är
viktig och skall inte handla om fotboll. Men sluta för fan med din
mentalt slappa kritik av svenssonlivet. Det är den inte värd.

Trots tonen i all välmening

vännen

Prof Coma


Så långt en förortsfradga som spottade i fel glas - ty min minnesbild rörde helt en känsla som helt härrörde från livet som citysingel - efter radhuset... men det är en annan story.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Eehhhummm... This is my theory...and it's mine