Arg för fel present

En del har det svårt i livet. När jag först läste det här i DN så trodde jag att det var ironi...tyvärr, så verkar det vara sant.

Arg för fel present?

Fråga: Min man blir alltid arg och ledsen vid födelsedag och jul om han får något han inte vill ha fast jag ger det från hjärtat. Detta leder till att jag har ont i magen och mår dåligt inför varje födelsedag och jul. Hur löser man detta? Han anser sig ha rätt att bli arg. Han önskade sig en tröja men jag fann ingen jag tyckte var fin och talade om detta för honom. Det jag gav honom istället sade han att jag kunde lämna tillbaka för han vill inte ha det. Vad ska jag göra?

Nu griper jag in och svarar istället för stylischprettot Maggan Ribbing ( f ö grymt namn som påminner mig om nån man kan få pisk av...)

Svar; Du löser detta genom att förgifta fanskapet eller låt honom fortsätta torka in i sitt miserabla liv på egen hand. Packa väskorna, dra idag...något du skulle gjort för säkert 15 år sen.. Eller se min bloggpost från 27 augusti - problemhantering.

OK...Maggan svarar hon med... utifrån sin horisont om vett o ettikett...på ytan.

Svar: Ojojoj! Det är svårt, det där med presenter, det finns olika sätt att se på gåvor och här stämmer det ju inte alls mellan era "presentkulturer". Du tycker att en present blir man glad för oavsett vad det är, din man tycker att det är hans rättighet att få exakt det han vill ha.Ser man det formellt så har du rätt. En present är i princip en överraskning, inte en beställning. Men det har ju kommit att bli mer av det senare exempelvis vid bröllop och andra firanden. Så mitt förslag till dig är att sluta anstränga dig för din otacksamma och, ursäkta att jag skriver det, men faktiskt ohyfsade man som tillåter sig att bli arg för att han inte får precis det han vill ha. Gör så här: skaffa en fin liten ask och lägg i en lapp där det står "tröja efter smak". Slå in snyggt och ge din man. Säg att du går med honom och betalar den tröja han väljer ut. Eller ge honom ett presentkort eller kontanter så att han själv köper det han vill ha.Men nog är det lite synd om en vuxen man som reagerar så omoget. Och du kan sluta med att vara ledsen och orolig inför presentgivandet, du har ingen skuld i att din man beter sig som en besviken barnunge.