Pränta in tanken i varje människas medvetande att hon kan bli bra oberoende av någon annan människa. Den enda förutsättningen är att hon litar på sin högre makt och reder upp sitt liv.
(AA:s stora bok,sid 89.)
Det är inget fel att jag förväntar mig framsteg, att få belöningar av livet eller att bli anständigt bemött av andra. Men jag får problem om mina förväntningar övergår till att bli krav. Då kommer jag att bli besviken på min egen utveckling, på olika livssituationer och på andra människor. Frågan är: Vad ska jag göra åt det ? Vältra mig i självömkan eller ilska ? Hämnas och göra ont värre ? Eller ska jag lita på en högre makt att föra in sin frid i den ofrid jag lever i ? Är jag villig att lyssna efter vad jag behöver lära mig ? Fortsätter jag göra det rätta som jag vet hur jag ska utföra, vad som än händer ? Tar jag mig tid att dela med mig av min tro och de gåvor jag fått till andra ?
Det är inget fel att jag förväntar mig framsteg, att få belöningar av livet eller att bli anständigt bemött av andra. Men jag får problem om mina förväntningar övergår till att bli krav. Då kommer jag att bli besviken på min egen utveckling, på olika livssituationer och på andra människor. Frågan är: Vad ska jag göra åt det ? Vältra mig i självömkan eller ilska ? Hämnas och göra ont värre ? Eller ska jag lita på en högre makt att föra in sin frid i den ofrid jag lever i ? Är jag villig att lyssna efter vad jag behöver lära mig ? Fortsätter jag göra det rätta som jag vet hur jag ska utföra, vad som än händer ? Tar jag mig tid att dela med mig av min tro och de gåvor jag fått till andra ?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Eehhhummm... This is my theory...and it's mine