Alkemisten...goes bizarre
Grenouille kommer till världen under en grov träbänk där hans mor rensar fisk. Platsen är Paris Hallar, tiden 1700-tal. En vanlig människa skulle snabbt gå under i den stinkande och grymma värld som Paris fattigkvarter utgör. Men Grenouille är ingen vanlig människa. Han saknar helt kroppslukt och människor blir, utan att förstå varför, illa till mods i hans närvaro.
Han lever i en obruten isolering. Desto lättare för honom att bevara sin hemlighet - han är född med ett luktsinne så fint att han i mörkret kan följa en enskild människa rakt genom stinkande människomassor, på flera kilometers avstånd. Han glömmer aldrig en lukt. Dofter blir hans besatthet, hans passion, hans livsinnehåll och också hans yrke - parfymörens. Den doft som ger honom den mest utsökta njutningen finner han hos unga oskuldsfulla kvinnor; kvinnorna intresserar honom inte - men Doften! Den måste utvinnas och förädlas efter konstens alla regler. Som världens mest framstående parfymör kan han konsten. Men utövandet är bundet till ett fruktansvärt villkor...
Så presenteras en av de märkligaste böcker jag någonsin läst och den hör definitivt till en av mina Top 25-böcker...Trots sina 250 sidor är den snortajt och redan från början är mitt doftsinne med i matchen och följer denne tragiska figur på sin livsresa.
Den är trots sina absurda och morbida inslag fylld av moraliska ställningstaganden - vem är god - vem är ond osv. I min bildtext hänvisar jag till Alkemisten. För mig är Parfymen en sorts äckelpendang till den boken. Sensmoral och en man på sin livsresa som söker något svåruppnåeligt går hand i hand i bägge böckerna.
Läs den -
Nemo ger Parfymen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Eehhhummm... This is my theory...and it's mine