Om jag väljer att njuta hämningslöst i 50 år, röka duktigt, hälla i mig sprit och mina kroppsliga ansträngningar handlar om att bära påsar från bolaget - för att sedan rasa ihop med anfrätta inre organ, ingenslammade lungor och med en försvarlig mängd bukfett - tillräckligt för att bli en gigantisk talgboll för blåmesar och andra skogsfåglar att picka på....
Eller spänner bågen rent kroppsligt och får 20-30 år mer tid att verka på - till priset av att slita skogsvägar eller asfalt 2-3 gånger i veckan....
Vilket smäller högst? Det kan bara var och en svara för, och jag är inte ute för att döma andra - men det är nu bevisat (föga överraskande) att joggare lever längre. Och inte så där nåt år eller två.
Jag har nu varit i spindelmannaträsket sedan 1994. I kombination med ett allvarligt missbruk under de första sju åren.
De sista sju har varit de klart bästa. vid några tillfällen har jag drabbats av "runners high". En obeskrivlig känsla. Ett lyckorus.
Jag kommer fortsätta löpa och träna. Det har blivit en livsstil. En livsstil som tydligen ger mer tid för liv, kärlek, tillfinnelse... bara en sån sak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Eehhhummm... This is my theory...and it's mine