Det kom ett mail.....

...som hissade min blogg. Det gör mig mycket glad. Jag svarade skribenten, som jag sedan hittade på Facebook...addade som en friend och skrev att jag var "Nemo - the Cableguy you really wanna know"


Hej Nemo, tack för alla käcka inlägg. Jag gillar din blogg. Alex Schulman. Det är en jävla självbefläckare det. Dessutom är han inte kul. Stockholmare har inte någon humor, det är dom aldeledes för rädda för. Skönt att inte bara jag tycker det, tydligen. Ebba von Sydow däremot, hon har ju inte heller någon humor, så vem fan skall man lita på egentligen? Nemo förstås :-)

En liten försiktig fråga: varför kan man inte skicka kommentarer till din blogg? Du skriver ju en massa bra grejer som man ibland känner för att hurra åt - offentligt.

Med det sagt tillönskar jag dig en skön helg! / Xx Xxxxx

Han fortsatte också att ställa frågor om Baravara. Både motivet för att inte ha kommentarsmöjlighet och baravara hänger ihop... och mitt svar kommer här:

Avsaknaden av kommentarsmöjligheter i min blogg beror främst på att jag vill vara i nuet så mycket som möjligt. Att ha en kommentarssvans som jag i så fall skulle känna ett ansvar för att bevaka, replikera och hålla efter gör att för mycket av min medvetna tid skulle styras över till dåtid - något redan skrivet. Jag har funnit det bäst att låta kommentarsmöjligheten ligga för fäfot. Måhända plockar jag fram den om mina föresatser att leva i nuet går i stå och jag känner att jag vill fly till dåtiden.

Att leva i nuet låter sig inte ske över en natt. Mycket träning. Baravara är ett träningsläger för bland annat detta. Och det är inte nödvändigt att "krisa ihop" först - och åka dit sen. Syftet med en vistelse på 4-5 dagar är att upptäcka sig själv och börja på en inre resa. Att upptäcka barnet i sig och våga ge och ta emot kärlek.

Jag brukar säga till de som funderar på att åka dit; Det värsta som kan hända är att du åker därifrån och säger..."Vad var det här för skit... det gav ingenting."
Detta har hittills aldrig hänt för någon av de 10-12 personer jag har rekommenderat och som sedan valt att gå en Dörröppnare 1. Tvärtom.

Självklart finns det människor som förmodligen är mindre framgångsrika i sina försök att ens odla någon andlighet. Här är en...
Jag själv flyr ibland iväg framåt och gottar mig åt materiella drömmar och får "vill ha" iver... som i det här fallet..

Andra bloggar om: andlighet, feedback, Facebook, Bert