På en av de bloggar som jag då och då besöker skriver Torrdockan om Jack. Det är en kort men gripande beskrivning av ett öde som tyvärr drabbar allt fler. Här nedan kan du läsa om Jack. Originalet finns här.
Jack är död. Han dog ensam i sin lägenhet av alkohol och narkotika. Han var en liten pojke i en stor vuxen kropp. Vi var på behandlingshemmet tillsammans. De är tre år sedan han muckade därifrån.
Ser ni ingenting? Märker ni ingenting? Människor dör av sina droger. De dör. Han ville precis som vi andra bli kvitt sitt beroende. Han gav allt för att bli nykter och drogfri. Men han klarade det inte. Det finns ingen medicin som hjälper, inget vaccin, inget botemedel. Mänskligheten har supit i tusentals år men det finns inget som hjälper mot druvans gift. Inget som befriar dem som missbrukar. Inget som stoppar det vansinne som kallas beroende.
De som skrålar som luffare i parken, de som "representerar" alkoholisterna, är överlevare. Tro det eller ej. De överlever just nu. De andra ligger i sina hålor och dör. Ensamma. De försvinner tyst och omärkligt. De blir inte ens en notis som trafikoffer blir. Vårt samhälle har nollvision när det gäller trafik, men människor tillåts supa ihjäl sig i ensamhet eller dö av en överdos. Ser ni ingenting?
Jack begravs på fredag. Han försökte bli fri, men han klarade det inte. Det finns fortfarande människor som kallar det för dålig karaktär. De tror att det är viljestyrt. Jack orkade inte. Nu slipper han supa, nu är han fri. Han blev inte ens trettio.
Andra bloggar om: alkoholism, missbruk, beroende
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Eehhhummm... This is my theory...and it's mine