En man blåser löv
han blåser löv
för sista gången i livet
blåser ha löv
sedan går han in i högen...
Så ...ungefär...lät en dikt som jag fick mig till livs av en gotländsk poet som stack in huvvet i det veritabla getingbo som bara en flock hormonstinna centerungdomar kunde uppbringa våren 1978. Platsen var Stjärnhov strax utanför Gnesta och jag var där på nån sorts verksamhetsledarkonferens (läs gathering by booze, politics and enviorment romantics).
Alltnog... imorse såg jag en man blåsa löv utanför och tänkte då...
Hur kommer det sig att denne man valt att blåsa löv mitt i ett bostadsområde vid pass en timme före morgonrodnad?
Fanns det måhända inte andra platser att dra igång detta helvetesaggregat? Drottningtorget?
Götaplatsen? Ullevi?
Svaret kom fortare än jag kunnat ana. På min jonne svampade jag ner för backarna mot city i riktning Kruthusgatans Bussterminal. Avhämtning av gods. På väg ..åter ser jag mannen med lövblåsen. I Brunnsparken.
För att odla begreppet "mannen som gör vad som faller honom in" stegade jag av cykeln...gick fram till mannen och gestikulerade lite...blåsen gick ner på tomgång. "Hörru.. (bara en sån öppning)... kan du inte börja blåsa löv här nästa gång och blåsa på Kapellplatsen efter 7 på morgonen...den där blåsen väcker hela kvarteret och jag blir irriterad...jag skulle bli jätteglad om du visade mera hänsyn?"
Han såg på mig som om jag kom från en annan planet...muttrade något om arbetsscheman som skulle följas och fortsatte blåsa. Där fick jag för min strävan att leva som jag lär...
DAGENS BILD: spela boll med lövblås - ny OS-gren?
regla vägg,
SvaraRaderaspackla vägg,
tapetsera vägg
gå in i väggen...