Spotified - vecka 913 Transformer

Lou Reeds -Transformer kom in i mitt liv genom två jobbiga stockholmare. På riktigt.

Sommaren 1981 fick jag närkontakt med Ios. En ö som jag bara suttit och trånat efter hemma på kammaren. Mina världsvana polare som redan gett upp Korfu som sommarläger hade givetvis hittat nya domäner för att idka hedonism, dryckenskap och väta sina drular. Eftersom detta var pre-AIDS så var sexet lika fritt som det var hårigt.

Jag kom till Ios som en ensam snedseglare i sällskap med en norrman som inte hade så mycket musik för sig. Han klarade däremot Rubriks kub på 2-3 minuter.

På vårt hostel bodde vi 6-7 personer i samma rum. Som en liten sovsal. Blandade kön. En toa/dusch och det fungerade väl.

En dag kom två putsade långhår från Lidingö och hade med sig en Harlembunker som dom rostade C-90 band i.

Transformer spelades flitigt. Hade lyssnat på Lou Reed lite. 1973. En kille i en parallellklass ville ha med mig på gitarr när skolan skulle ha show. Walk on the wild side. Jag ville inte ställa upp och vara med. Tyckte låten var alldeles för mjuk och mesig. Hade en avog inställning till allt som var besläktat med Bowie och glamrock vid den tiden.

Jag bättrade mig och gjorde Transformer till min "sommarskiva" det året. På något underligt sätt fick jag dessutom den här kassetten med mig från Ios. Dom här killarna gav inte bort något frivilligt, så jag har förmodligen snott bandet under något ouzorus. Och om det nu var så - så var det för att dom var så jobbiga. Besvärliga människor. Dom ville låna mina pengar, spela på min gitarr, duscha samtidigt som jag och så skrattade dom elakt rätt ofta. Och sa att dom skulle kastrera mig med en slö skridsko om jag inte bjöd på öl.

Fatta - två svinglin från Stockholmstrakten försökte jiddra med fel kille. Men jag var ölmosig och soft around the clock och hade ett förment Holiday Hippie-leende i ansiktet. Dom fick hållas - men deras kasett tog jag. Ha!