Coma Garden och möte med vågorna & döden

Norman Bali återkom civilklädd i en liten van på torsdagen då det var dags att åka från Ubud till Legian och Rama Garden Hotel.  Du kan se hotellet på hemsidan och det är mycket inbjudande. Den fotografen visste vad han skulle göra för att få allt att se bättre ut än i verkligheten.

 Poolområdet - det var det bästa. En lummig innegård och stillsamt porlande vatten från fontäner och så. Inga gatuljud Ett verkligt lyft. Här trivdes vi! På kvällarna tände personalen ljus och satte längs hela poolkanten. Mycket rogivande.

Det tog annars inte mer än två nätter, så döpte vi om hotellet till Coma Garden Hotel.
Personalen hade nån sorts vegetativ approach till det här med att fokusera. Det kunde vara 2-3 mänskor som ägnade långa stunder åt att jaga små frön och blad som hamnat i poolen - men ingen ägnade ett öga åt de drivor av disk, tomma ölburkar, bananskal och annat som poolgäster lämnar efter sig. Istället for de runt med håvar och jagade löv.

Eller - skrubb av betonggolv runt poolen. Där var så rent att jag gärna haft picknick utan rutig filt. Oh - tänk om samma omsorger lagts på sängkläder, badrum och textilier inne på rummen....

Det här rummet bodde S och jag i. Sju nätter. Det hade varit OK. Men är det något som gör mig lätt pissed off - så är det undermålig städning. Det skall vara rent. Gärna enkelt. Men rent.

Det var det inte. Det var riktigt lortigt emellanåt. Om du ser airconditionanläggningen på väggen - så hände vid tre tillfällen under veckan att den läckte vatten. Mycket vatten. Ner på den stoppade och murrigt gröna fåtöljen. Gissa om det bodde saker inne i den.. mögelsvamp, typ. Sänghimlen var mer grå nuförtiden men var säkert trevlig och gav ett mysigt intryck som ny. Då hjälper det inte att handdukarna är vikta som svanhalsar och att lotusblommor ligger strödda över sängen. Vid två tillfällen fick vi dessutom be om helt rena lakan - fast det var utbytt. Utbytt men inte rent. Återigen - fokus - fast på fel saker.

Två nätter vaknade vi dessutom av att aircon tröttnade och sa ifrån. Från ett stillsamt surrande till ett ljud som påminde om en tryckluftsborr...bara så där. I 10-20 sekunder - för att sedan upphöra. Andar?


Några IRL-foton:

Mögelfåtöljen till höger

Frukten på bilden som hotellets hemsida ståtar med var utbytt... till lô

Turligt nog var hotellets foto av rummet taget då dörren in till detta badrum var stängd. Badkaret var sällan skrubbat och hade en sorts patina som bestod av australiensiska hudavlagringar, tvålbitar och halvätna smörgåsar.

Slutgnällt.... och ja - vi gav mycket rak feedback många gånger under vår vecka. Vi var mycket osvenska. Jag langade ut smutsiga lakan, en skitig morgonrock och såna där små tvättlappar... allt detta skulle vara vitt, men hade anstrykning av brunton och konstiga fläckar. Hennatatueringar? Blod? Vegemite? Jag ville inte veta - jag ville ha rena lakan.

Här syns den solstol/parasollgrupp som blev vårt basläger under veckan på Legian. Två yngre balineser skötte uthyrning av möbler och solskydd. De hade till och med små baljor för fottvätt - så att vi slapp sanda ner våra solsängar... sånt gillar jag.

När vi varit på stranden en stund ville jag utforska. Kliva iväg. Norrut mot Seminyak. Plötsligt en alldeles för stor folksamling för att det skulle kännas stabilt... mycket riktigt. En ilandfluten kropp som några tappra livräddare gav hjärt-lungräddning. Förgäves. Saken blev inte bättre av att det tog mer än 30 minuter för en ambulans att komma till stranden. Får jag gissa på att det var vissa trafikstockningar som fördröjde...

Veckan på Kuta-Legian kunde definitivt börjat bättre än ett möte med den flytande holländaren. Så surt.
Under veckan lärde vi oss det mesta om undercurrents, rips och annat som en surfare måste ha koll på.

Surf, ja... mer om det i nästa del som poppar upp om några dagar