Det gömda och osagda...

Image via Wikipedia

Staffan Ringskog har skrivit i Nämndemannen ner 3/2009. En artikel som inte väcker rubriker - för det är så självklart...men osagt

Artikeln har jag plockat härifrån:

När svensk kriminalitet diskuteras, synas sällan alkoholens roll. Men faktum kvarstår, idag kan man säga att alkoholen varit den utlösande faktorn bakom flertalet fall i Sverige vad gäller mord, misshandel, kvinnofrid och våldtäkt. Mer alkohol i ett samhälle, innebär ett stegrat våld, detta är ett uppenbart samband. Ett samband dock som få verkar våga nämna och ta tag i.

Den som säger detta är Ulrika Grann, medicine doktor och forskare knuten till kriminalvården. Hon har under lång tid forskat i frågan om alkoholens roll i samband med kriminalitet. Studien är omfattande, den innefattar dömda i Sverige med straff längre än fyra år.

– De dömda som jag studerat rör intagna vid Kumlaanstalten som dömts för brott som generellt gett dem långa fängelsestraff, säger Ulrika Grann. De intagna har gjort sig skyldiga till brott som omfattar mord, misshandel, sexualbrott, våldtäktsbrott, grov kriminalitet. Frågan som ställts i undersökningen har varit vilken roll alkoholkonsumtionen haft i samband med utförandet av våldshandlingen.

Ulrika Grann berättar att studien har visat ett mycket nedslående samband. I flertalet, 70 procent av fallen, hade de intagna haft en stor mängd alkohol i kroppen, när dåden utfördes.

– Det märkliga i dagens samhällsdiskussion är att alkoholens roll sällan nämns när kriminalitet diskuteras, säger Ulrika Grann. Däremot kommer ofta andra variabler upp när kriminalitet förklaras. Man förklarar våldet ofta med rent sociologiska orsaker som exempelvis bristfälliga boendemiljöer, arbetslöshet eller en svår uppväxt. Men faktum kvarstår, många av de brott som begåtts skulle aldrig ha inträffat om samhället haft en mer restriktiv linje till alkoholen.

Ulrika Grann påpekar att alkoholen är en i jämförelse med andra droger djupt underskattad drog.
– När jag kommer med vissa jämförelser häpnar folk, säger hon. Man vill kanske inte acceptera hur det förhåller sig. Att nyttja alkohol innebär exempelvis en 14 gånger så stor risk för att utföra ett brott, än om samma person nyttjade cannabis. I jämförelse med amfetamin är nyttjandet av alkohol sju gånger så farligt vid våldsbrott. Detta innebär ju självklart inget försvar i resonemanget för vare sig cannabis eller amfetamin, men visar snarare alkoholens farlighet.

Ulrika Grann säger att tendensen just nu är en ständigt ökad tolerans av alkohol i samhället. Alkoholkonsumtionen verkar öka bland flertalet inom samhällets olika sociala skikt.

– Det senaste är inom idrottsrörelsen, påpekar hon. Numera säljer fotbollsklubbarna öl vid sina idrottsevenemang, något som kan synas märkligt, idrott och alkohol ska väl inte vara förenliga. Utan denna försäljning försämras klubbarnas ekonomi kraftigt. Intäkterna för klubbarna möjliggör ytterligare dyrbara spelarinköp.

Ulrika Grann säger att om ett samhälle vill stävja våldet och kriminaliteten, är enklaste sättet att drastiskt gå in för minskad konsumtion av alkohol i samhället. Men vilka åtgärder kan då vara lämpliga? Ulrika Grann nämner den tidiga ransoneringen i Sverige då motbok nyttjades.

– Att införa ransonering enligt den tidigare modellen i Sverige är nog inte realistiskt just nu, säger Ulrika Grann. Samhällsklimatet i Sverige är inte mottagligt för sådana resonemang.

– Men restaurangernas alkoholförsäljning borde bli mer restriktiv, fortsätter hon. Krogar som missbrukar sitt utskänkningstillstånd ska ju självklart förlora ett sådant. Myndigheter vill oftast detta, men politiker går oftast emellan och förordar fortsatt öppethållande av rent populistiska skäl.

– Men oavsett åtgärder måste första steget vara att svenskarna blir mer medvetna om sambandet mellan hög alkoholtolerans i ett samhälle och hög våldskriminalitet, säger Ulrika Grann. Där är vi nog inte idag – ännu.

Trevlig midsommar - även...