Småchat om Döden

Prof. Coma o jag har haft några existentiella beefar att tugga oss igenom.

Det började med att jag föreslog lite munter julläsning (vars författare Prof. Coma kommenterade så här: Mathlein hade jag som lärare i praktisk filosofi 1982. Han var ett vandrande svart hål. Den absolut tråkigaste person jag träffat i mitt liv. Av döma av titlarna som hans författarkarriär innehåller var min tolkning av grabben helt rätt. Han har aldrig disputerat. Tyckte väl inte att det var värd det. )*



Därefter bredde jag på med en man som gjort...hmmm... ett lappkast i livet. Men han nöjde sig inte med lappkastet. Det blev mer än så:

"Jag springer inte fortare än 48-50 minuter på en mil..." säger han här

Den här osten skall jag fan slå...

Tydliga mål - annars chips, rödvin och ångest. Hör du det??

Nemo - coach och begabbare av din fetmande tillvaro

Prof Coma går till mottatack:


Sjukdomsbilden hos Kari är ju ganska klar. Vill du dela den?

Det är klart att grabben gått ner från 106 kg. Bra. Men att beskriva det som han var "på andra sidan" verkar konstigt, Det finns gubbar med jättebukar, som hinkar sprit och röker cigarrer som klarar sig länge, 1874-1965 WC. Han sprang nog aldrig ens en 3 km runda.

Grabben tog enlig betjänten ett helrör per dag bara för att må bra.

Själv tycker jag givetvis inte att det är någon livskvalitet att tala om. Men, döden lurade han i nästa 20 år av DAGENS genomsnittsålder.

Så, Om det är rädslan för döden som får dig att springa och äta grönsaker, kan du lägga av. Titta på TV och dra en benny.

Din livsstilscoach

Masken

Min replik på detta blir då:

Om du använder Winston som mått för hur vällevnad skapas är du nog illa ute. Det går givetvis att hitta exempel åt andra hållet. Män med lagom fetma som lagt sulorna i vädret i jämnhöjd med 50-årsdagen.

Det finns även fysfenomen som bara slutar slå.

Nej, det är inte min ångest för döden som triggar igång mig. Det är mer viljan att skapa större, ökande möjligheter för ett rörligt och aktivt liv uppemot 80 bast. Jag tycker jag har missat så mycket, eller har kvar så mycket jag vill göra och uppleva - utan sprit i kroppen - så att det motiverar mig att sköta hälsan, ligga rätt i vikt och ha en hyfsad kondis. Det är så mycket lättare att orka, ha humör och må bra då.

Prof. Coma dräper mig så:

Du är så klok.

Men du vill ju in och coacha både här och där. Men jag säger dig bror (och du vet att jag också är klok och observant) att hos dig har jag observerat dödsångest under många år. Det är inget att skoja om. Omskrivningen "att jag missat så mycket" är fin och förståelig, men samma sak. Skriket är: JAG VILL INTE HÄR I FRÅN FÖR HÄR KAN JAG ALLA SYSTEM OCH VET HUR DET SKA VARA GOTT ATT LEVA. But, still brother, there will be a end, oavsett hur många thrialthon man genomgått (sprungit).

Prof. Svartalf

(Läs Mjeltsjukan av Tegnér och lär dig se det svarta.)

Det där går ju inte ens att bemöta mer än med vit flagg.... det är bara att vika ner sig och inse att döden är ett rött skynke för mig. Just nu.

* Det visade sig vara en annan Mathlein Coma syftade på

Kardinalsdygder

Hittade en utmaning om dygder här. Eftersom detta intresserar mig mycket och återigen ger mig ett tillfälle att förmedla min egen kantstötta förträfflighet, så kör vi:


Den vanligaste listan med dygderna lyder (på svenska och latin):

* Dygd - virt (motsats till vällust)

Mja... det här blir knepigt. Vällustigt dygdig... kan man vara det? Bra! Då har jag kommit rätt.


* Öppenhet - liberalis (motsats till girighet)

Min mentala öppenhet är stor. Och viljan att dela med mig. Däremot kan jag bli oerhört katig när det gäller futtiga avgifter och trams som jag anser mig ha rätt att skita i. Men jag anser mig inte girig med mig själv.


* Avhållsamhet - frenum (motsats till frosseri)

Irsch! Frosseri är A o O när det gäller mig. Ofta. Men bara punktvis. Jag har blivit en fena på att avhålla mig från saker som inte gör bra saker med mig. Alkohol t ex.


* Flit - industria (motsats till lättja)

"Vad är 5 minuters utskällning, jämfört med ett helt liv i lättja" En klassiker som jag ofta tillgriper på jobbet när någon kollega blir ängslig. "Det är lättare att få förlåtelse än tillåtelse" är en annan korridorklyscha som jag hostar ur min med samma beskäftighet

* Tålamod - patientia (motsats till vrede)

Ohh... Där har jag kommit i mål. Min vrede är låg. Det är oerhört sällan jag blir arg för att saker inte blir som jag tänkt. Jag har tålamod med sena tåg, besvärliga mänskor och.. ja..det mesta faktiskt. Utom kränglande datorsfanskapshelveten och andra devicer som bara SKA fungera.

* Medmänsklighet - humanitas (motsats till avund)

Flera anser nog att jag är en kärv fan. Som t ex inte har mycket till övers för möjliggörare och stackare i utanförskap. Tuff kärlek är ett begrepp som jag tar till och använder när det faller sig väl in i mina egna syften. Så långt medmänsklighet. Avund. Det tillgriper jag som flyktmetod och ondgör mig mest över andra som kommit längre än mig i framgång och rikedom på ett sätt som jag inte riktigt förstår


Staffettera gärna. Utmana dig själv. Rannsakan är fina grejjer...

Tre Solar och en pilsner

I natt. I natt kl 02:35 sänder TV 3 den ultimata fleppokalkonen "Tre Solar" i regi av Richard Hobert. Många har haft synpunkter om denna halvhalta rulle

Det är bara att applådera TV 3 att de tablålägger den filmen så dags.

Svenskt drama från 2004. Den unga kvinnan Hanna lämnar sina barn och sin gård för att ta sig ut till kusten och möta sin man, korsfararen Ulf. Han är på väg hem efter fyra års strider i Orienten. Det blir en våldsam och omtumlande färd som tvingar Hanna att slåss för allt hon håller kärt.

Tre minuter in i klippet kommer trailen. Det kanske räcker. Ett klipp som i övrigt innehåller oerhörda klassiker, var och en på sitt sätt. Klippet avslutas med det poetiska tvättmedlet - "Droppen"




Jag hade det tvivelaktiga nöjet att se den här filmens "världspremiär" på ett fullsatt Draken i februari 2004. Det gjorde ont. Mycket ont. När Micke Persbrandt uppenbarar sig första gången är det i en heavymetal-peruk som en hund tuggat länge på. I glåmig blick ser han ut från sitt pörte. Det var nog inte meningen att premiärpubliken skulle skratta här - men så blev det.

Ladda HDD:n och spendera 1:30 av ditt liv på detta skolpjäsmanus som är en relik från Bergmans Sjunde Insegel, fast på ett väldigt märkligt sätt. Om inte annat som ett straff för något dåligt du gjort...

Mera Göteborg

Peter Apelgren har en alldeles egen julkalender på 1000 apor.

Den är egentligen alldeles för bra för att vara där.

Lucka 1:

Multo Dinares!

Jag kan sluta jobba. Min blogg är plötsligt värd 200 papp. Det är stort. Den har ökat i värde med 170 000 på mindre än två veckor. Undrar hur det gick till.

Kan ha med bloggvarde.se och deras ansvarsfriskrivning att göra:

Ansvarsfriskrivning: Det värde som beräknas behöver inte ha något med verkligheten att göra. Då denna beräkning görs med tränade apor är det svårt att uppskatta ett exakt värde.

Frågor om Kärlek

Mymlan ställde frågor om kärlek för några dagar sedan. Mycket bra frågor - värda att begrunda och reflektera över. Igår var jag inne hos Silverfisken som är bloggare och fotograf. Han bor i Australien och visar i egna bilder hur hans andra barn föds. Se det. Mycket starkt och har mest med kärlek att göra.

Så till frågorna. Inget att beta av på en fikarast. Jag vet. Skall det göras, skall det göras till musik. Med den buttre mannen i den lilla hatten.




1. Vad är kärlek?

Kärlek är "Gud" för mig. Det oförbehållsamma. En glädje som riktas mot en annan person. Oftast en annan person. Någon du ständigt är beredd att förlåta. Oförbehållsamt. Inga om. Inga men. Kommer det villkorat realtionsskap - no love. No - lovelive. No life.

Kärlek till naturen? Mja.. skeptisk. För mig handlar det mer om beundran och hänförelse.

2. Kan man vara lycklig utan kärlek?

Det har jag svårt att tro. Inte särskilt länge. Du kan möjligtvis vara lycklig på shopping, sprit, och andra kickar. Men, det är inget som växer sig starkare med tiden, om det inte samtidigt handlar om en växande ångest. Kärlek som växer känner ingen ångest. Det blir bara bättre...

3. Kan man överhuvudtaget leva utan?

Det går säkert att leva utan kärlek. Men förmodligen blir det livet ganska lesset och bittert med tiden. Och som överlevare skaffar man sig substitut för kärleken: Jobbet. Föreningen. Resor.

4. Går det att älska en och samma människa genom hela livet?

Det är jag övertygad om. Det finns det exempel på. Egna barn t ex.

5. Kan man älska andra utan att älska sig själv?

Svårt. Jag tillhör dem som blivit övertygad om att den sunda egoismen och omvårdnaden om sig själv är en bottenplatta för att kunna utveckla sund kärlek. Mänskor som jag träffar och som har en aura av att "vara klara med sig själva" runt sig är de bland de mest älskande jag mött.

6. Kan man ta emot kärlek från andra om man inte älskar sig själv?

Det går säkert alldeles utmärkt. Det är nog till och med en grundförutsättning för att kunna börja på egen hand. Att våga ta emot kärlek. Det är där det börjar om man befinner sig i ett tillstånd där det egna kärlekssaldot har röda siffror.

7. Är det möjligt att älska en person man inte träffat, men känner över internet?

Pass. Har jag svårt att tro. En inbillning, men inbillningen kan bli verklighet. Det har den blivit för mig. Med detta menar jag att kärleken slår till först efter IRL-möte. Eller bekräftar inbillningen om man så vill.

8. Är vi i väst för fixerade vid kärlek och förälskelse, eller kanske tvärtom - har vi för lite kärlek?

Vi har för stor fixering vid yta. Kärlek på ytligt sätt. En sorts tro att materiella värden skall hjälpa oss att känna kärlek. Vi har däremot för lite kärlek till oss själva och i arbete och skola är det alldeles för många som blir bekräftade för det dom gör. Inte den dom är.

9. Kan man älska någon man inte tycker om?

"Jag älskar dig för den du är, men tycker inte om det du gör" Ofta sagt från förälder till barn. I övriga relationer tror jag inte det är möjligt.

10. Måste man älska sina barn/föräldrar?

Nej. Man måste ingenting.

11. Finns det människor som inte kan älska?

Ja, men jag är övertygad om att de flesta kan "bättra sig". En vistelse på www.baravara.se är en lovebombing som ingen går opåverkad ifrån. Däremot - många av de som lider av svår psykisk sjukdom eller svåra personlighetsstörningar har stora svårigheter i förmågan att lära sig älska.

12. Kan man älska mer än en?

Ja, ja, ja...för sjuttsingen. Det är fina grejer det. Det är dock i min värld så att - även om du älskar flera, så har du EN partner för den djupaste kärleken.



Kärlek och död hänger förresten hyfsat väl ihop. I senaste Existera finns mycket läsvärt kring Döden.

Sedan har ju den sladdrige poeten Bob Hansson ställt frågan till mer eller mindre prominenta mänskor.

Fast det är ju mina svar som räknas, eller hur?

Frågor på det? Eller ta stafettpinnen och tyck själv. Återlänka. Please

Robertson och två på parkbänk

Göteborg - roligast i Sverige. Jag blir mer och mer övertygad. Idag hänger ångestmolntäcket sin blöta decemberfilt med Zoloftludd över hela Gbg City. Inte ens kraftvärmeverket vid Rosenlund är vackert en sån här dag.

Men det är Gbg. Jag var igår en sväng i Sth City. Två timmar räcker. Jag får eksem och vill joddla på Masthuggsberget och skrika ut min kärlek till Götet. Men - när en stockholmare blir rolig - då handlar det om en gbg-vits - så plågsamt låg att den måste klippas bort.






En klassiker från Rallygänget får det också bli - för balansens skull. Från en tid då "ja" var ja eller kanske, eventuellt eller vi får se.

Imorgon handlar det om kärlek, fast på ett annat vis.

Ett bra liv...

Har du någon gång funderat på hur ofta man har suttit på skolbänken, gått på föreläsningar eller lyssnat på andra välmenande personer och liksom inte tänkt på om det man blir matad med är vettigt? Jag menar, ibland så antar man bara att det som den som lär ut säger måste vara vettigt just för att det är de som säger det, vilket gör att det liksom bara slinker förbi vårt medvetna filter och lägger sig som sanning i botten av våra sinnen.

Ta bara en sådan sak som ”att det du inte vet kan inte skada dig”. Det är så långt från sanningen som man kan komma. För i dagens informationssamhälle finns det nog få saker som kan skada dig så mycket som det du inte vet. Eller en av mina favoriter som du säkert också har hört från välmenande lärare så ofta att det nästan känns sant: ”Om det är något du inte förstår så fråga bara - det finns inga dumma frågor”.

Tja, nog är det bra att fråga om saker man inte förstår, men nog finns det dumma frågor alltid. Skulle tro att du förmodligen hör dem varje dag. Om inte annat när du träffar någon ute på stan och de säger: Är du här? Nej, jag är någon annanstans... Det här är ju nu en ”dum” fråga som vi ställer för att vara sociala och ha något att ”bryta isen” med. Det är ju i sig ganska harmlöst, men det finns andra som gör oss verklig skada. Som de här:

Varför händer alltid sån här skit mig?
Varför kan jag inte komma ur det här? Undrar hur många drinkar till jag kan ta innan vi går ut?
Varför är det så tråååkigt att träna?
Varför är jag den enda som gör något i det här förhållandet?
Varför måste jag gå upp så tidigt?

Fundera lite på vad du tror är de vanligaste svaren på den här typen av frågor och hur det förmodligen får den som ställer dem att må. Skulle tro att du ganska omgående inser att det här är ”dumma frågor” för vem som helst att ställa. Med det i åtanke vågar jag utlova att du kan ta vem som helst som mår dåligt i livet och ett av de grundläggande skälen är att de kontinuerligt och på daglig basis ställer just ”dumma frågor” till sig själva.

På samma sätt kan du ta vilken framgångsrik person som helst, på vilket plan du nu än anser att man är framgångsrik, och jag lovar att om du kunde titta in i deras hjärna så skulle du hitta ett antal smarta frågor som susar omkring där. Frågor som:
Hur kan jag få min fru/man att känna sig riktigt älskad idag?
Hur kan jag bidra med värde till alla jag träffar idag så att de känner att de vill betala för det jag har att erbjuda?
Är löptur, en promenad eller styrketräning bästa sättet att ta hand om min kropp idag?
Vad är jag mest stolt över i mitt liv just nu?
Om mötet jag har idag går så bra att vi båda går därifrån med ett leende på våra läppar, vad har vi kommit överens om då?
Hur kan jag lösa det här på bästa sätt och ha roligt under tiden?

Det finns givetvis mängder med andra, men jag hoppas att dessa exempel ger dig en idé om hur de frågor du väljer att ställa kan styra ditt liv även i ”smarta” riktningar. Så ta direkt och skriv ner ett antal frågor som du kan ställa för att styra ditt liv på positiva sätt. Öva sedan under veckan på ställa dem om och om igen och märk hur hela ditt liv transformeras och att du kan vara ännu lyckligare, friskare och framgångsrikare. Så vilka är de bästa frågorna du kan ställa till dig själv och andra idag? Ingen dum fråga att fundera på, eller hur?


Kopierat med tillstånd av Anders Haglund "Veckans Anders" www.lifevision.se

Hip-hop revival

Tro det eller ej - not? För 8-10 år sedan var jag illa ute. På flera sätt.
Ett var att jag fick för mig att hip-hop på svenska var något av det bästa som fanns.

Det här smärtsamma minnet kom tillbaka när jag så Petter på SVT i veckan.

Nu - så här efteråt har jag kollat över mina lyssnings och hoppövningar och funnit att det mesta är skit, men några håller ännu.



samt...

Avundsjuka pensionärer

Det är mycket om pensionärer och äldreboenden nu. Och hur vill skall ha det i framtiden....

I give to you... en favorit i repris från 14 maj 2008

----------------------------------------------------------

Köttberget jäser. Inifrån. Och jag blir så less.

"Mycket vill ha mer och helvetet blir aldrig fullt..." (okänd klok mänska')


Det här inlägget har jäst, nästan lika länge som 40-talisterna.


För några veckor sedan var det Debatt i SVT med mannen du inte vill skall komma hem till dig: Janne Josefsson. På agendan fanns "Pensionärsupproret",


Det höjdes kryckkäppar och hörapparaterna skruvades upp, TENA-skydden blev fuktiga och upphetsningen på Apberget i studion var stundtals i AIK-supporternivå.

Riktigt så hett som det var i studion 1994 när Kjelle Bergqvist och Tom Hjelte gick loss var det dock inte...











Men nära på...

Vad det gällde? Jo - de arma pensionärerna har fått det sämre för att de betalar så vansinnigt mycket skatt. Ängsliga politiker från båda håll satt och tuggade sitt lenrimmade fjams och tävlade om att komma etta på floskeltoppen.

Kortisolhalten steg påtagligt i studion då Ulf Adelsohn tog bladet från munnen och via telefon sa det som alla redan visste; -Ni är bara avundsjuka. Ni har inte fått det sämre, men ni kan inte ta att andra fått det bättre."

End of story...??? Nähädu... då tog det hus i helvete på allvar. En sådan rak sanning, från en som dessutom är pensionär själv - det var mer än PRO-ordföranden och andra kunde stå ut med.

Min ilska bottnar nog i avundsjuka; där sitter dom... i sina färdigamorterade mexitegelvillor från 70-talet då avdragrätten på lån var 70% och en galopperande inflation gjorde att lånen krympte och husvärdet ökade och man var körd i huvvet om man inte hade stora feta skulder till banken. Där sitter dom och vet inte riktigt hur dom skall göra? Bo kvar billigt...eller sälja coh få en stoooor hög med pengar att spendera på resor, nytt boende, husbil, Thailandsflytt...eller GOLF.


Idag slutar dom jobba. Barnen från krigsåren och efterkrigsbarnen. Och jag kan lova att den stora massan har det mycket bra - ekonomiskt.

Men snart är äldreboendets tid här... dags att se framåt. Och nu börjar det komma goda idéer.

Anna Hedborg tycker att äldreboenden skall vara sorterade utifrån yrke eller intresse. Så - ett läraräldreboende...eller så småningom allehanda nischade frifräsaräldreboenden;



Synthgården Depeche White

IT-boendet RAM-minnet



Grey Rock Hotel



Sjöbusehemmet



Fröknarna på Gråberget



You name it... det där tror jag allvarligt kommer bli en framtida lösning. Jag kommer själv att checka in på ett äldreboende för terapeuter med blogg, musik och film som intresse. Eller öppna ett själv. Fan - det kommer att bli kul efter 67. Nån som hänger på framåt 2040?

Att möta sin mördare

Om Alladins ande plötsligt dök upp och var så generös att du inte fick möjligt att bara få tre önskningar uppfyllda utan, för att anden var på ovanligt bra humör fick hela sju. Vad skulle du önska dig då? En hel del skulle nog önska sig att vara ekonomiskt oberoende och fria. Kanske skulle även att dela livet med din drömpartner få vara med. Att uppfostra lyckliga och glada barn. Att prata all världens språk så att du kunde få kontakt med vem som helst. Kanske har du annat på listan, men en sak som borde få komma överst om man tänker efter lite är att ha hälsan och vara fylld med energi. För att önska sig evigt liv utan det skulle kunna göra den önskningen till en mardröm, eller hur?

För nog är sanningen den att även om vi alla lite till mans har en tendens att ta den för givet, så skulle det mesta i livet te sig svårare och mindre njutningsfullt utan hälsa. Ändå är lätt att glömma och ta för givet. Speciellt om vi inte har några större krämpor för tillfället. För de allra flesta är det något som man bryr sig om först när det blir problem av något slag. Vissa verkar ha tur och klarar sig från sådant, medan andra kämpar i evig motvind.

Men vänta lite. Har det verkligen med tur att göra? Visst finns det genetiska skillnader och en del har fått en bättre fysisk hand att spela än andra, men nog är det lite annat tur som avgör hur vårt lite ser ut? Och om vi har lärt oss något av den västerländska medicinska vetenskapens försök att utrota sjukdomar och diverse krämpor, så är det att lösningen förmodligen inte kommer att hittas i behandlingen av sjuka. Nej, den enda hållbara lösningen kommer snarare att hittas i den förebyggande utbildningen av vilka val man behöver göra för att njuta av en hälsosam livsstil.

Vi är allt annat än hjälplösa offer

Energi och hälsa är lika mycket en konsekvens av de dagliga val av mat, träning och tankar som sjukdom är. Om det finns en sak som jag vill positivt inspirera andra att förstå så är det just att varje litet dagligt val avgör vår livskvalitet. Att det är inom vår kontroll. Att vi inte är några hjälplösa offer för omständigheter vi inte kan påverka. Nedan följer en klassisk berättelse som verkligen tar fram sanningen i dessa ord och som jag hoppas kan få dig att inse vilka insatser det är vi spelar med när vi inte gör aktiva, intelligenta val:

”På morgonen till sin fyrtioandra födelsedag vaknade Thomas Stålhammar av att åskan dånande utanför fönstret. När han med lätt sömnfyllda, pliriga ögon tittade ut på de mörka molnen som knappt avtecknade sig mot den i övrigt mörka himlen, gick klockradion på och det första han hörde fick honom att sätta sig käpprakt upp i sängen. Han kunde svära på att den så välbekanta radiorösten sa: Någon försöker att ta livet av dig, Thomas Stålhammar.

Han blinkade förvånat några gånger och plötsligt så var det de normala nyheterna som strömmade hur radion, men det var ändå med darriga händer som han tände sin första cigarett för dagen. För oavsett om det var verkligt eller endast en hallucination från hans eget undermedvetna, så är ett sådant budskap inget man slår bort i en handvändning. Han hade precis börjat hämta sig när han gick för att hämta in tidningen och det låg ett kuvert ihop med den. Han öppnade försiktigt och där stod de alldeles verkliga bokstäverna: Thomas Stålhammar, det är någon som försöker att ta livet av dig! Två gånger på kort tid gjorde det än svårare att slå ur tankarna och hans enda fråga var: Vem?

På frukosten, medan han saltade sina stekta ägg, la ost på sin smörgås och smakade på jordgubbsyogurten sa han till sin fru Patricia: Någon försöker att ta livet av mig…
- Vem, frågade hon minst sagt uppbragt utan att veta vad hon skulle tro.
Thomas tittade ner i sin kaffekopp medan han rörde ner ett par bitar socker och skakade på huvudet.
- Jag vet inte! Svarade han med en röst som trots att han försökte dölja det var tjock av rädsla.

Hur övertygad han än var av sanningen i att det var något hemskt som pågick, så gick han inte till polisen med sin historia. Han bestämde sig för att det enda han kunde göra var att fortsätta leva livet så normalt som möjligt och bara vara lite extra vaksam. Förmodligen var det ju bara någon som drev med honom - och om inte så var han väl smart nog för att kunna lura sin eventuelle mördare.

Han försökte att göra upp planer och tänka på motdrag på vägen till jobbet, men med alla stollar som körde som galningar ute på vägen så var det fullt upp med att tuta och göra fula gester. Inte ens när han väl var framme och han satt bakom sitt skrivbord kunde han hitta en lugn stund för att fundera över vem det kunde vara som ville honom så illa. Telefonen ringde konstant och det var fullt i inkorgen på datorn. För att inte tala om alla medarbetare som sprang in och ut och och ville ha hjälp med saker som var på deras ”att göra lista”.

Det var inte förrän han lyckats få i sig ett det andra glaset vin till affärslunchen som situationens fulla allvar slog honom. Han fick en stressad knut i magen av bara tanken och det var knappt att han kunde få i sig det sista av entrecoten och bearnaisesåsen.
- Det är ingen idé att få panik av det här. Sa han till själv medan han tände upp ännu en cigarett till kaffet på maten. Så han jobbade över till klockan var halv åtta som vanligt, gick igenom alla rapporter över middagen som vanligt och tog sina två Propavan sömntabletter för att åtminstone kunna få sex timmars sömn innan det var dags att köra igång igen.

Tiden gick och Thomas följde sin vanliga rutin och medan månaderna flög förbi tog han nästa ett perverst nöje i sin uppenbara förmåga att lura sin mördare.
- Vem som än är ute efter mig, sa han stolt till sin fru, så har han inte fått tag i mig än. Jag är för smart för honom, sa han medan han öppnade en kall öl och bytte kanal på tv:n för att se på sporten.
- Det verkar så, men snälla var försiktig ändå. Svarade hon medan hon ställde fram ett fat av sina härligt doftande kanelbullar som hon visste var hans favoriter. Det var som en socker och kaneldoftande smak av barndomen brukade han säga.

Hans mod växte för varje dag och han lyckades undkomma sitt öde i flera år. Men som det måste för oss alla kom döden till slut till Thomas Stålhammar. Den kom i trappan ute vid kaffeapparaten en dag när det var så mycket att göra att han egentligen inte hade tid med någon kafferast. Han var 54 år och hans fru som oroat sig så för honom begärde en full obduktion. Men den visade inga spår av brott. Bara emfysem, arterioscleros, magsår, levercirros, övervikt, högt kolesterolvärde, förträngningar i kranskärlen, cirkulationsbesvär och en antydan till start av lungcancer.

- Så glad han hade blivit över att veta, sa hans änka Patricia genom tårarna, att han till slut dog av naturliga orsaker och inget annat.”

Det är min förhoppning att du genom någon annans fiktiva öde kan hitta motivationen att förstå att de livsstilsval som vi gör leder till specifika konsekvenser. När vi gör våra val väljer vi också våra konsekvenser. Så välj smart och gärna längre än näsan räcker.




Kopierat och vidarebefordrat med tillstånd av Anders Haglund "Veckans Anders" www.lifevision.se

Mail för en svunnen tid

Fick ett mail från Prof Coma en lördagsmorgon som gjorde att tidsförhållande och begrepp blev mycket stökiga.

Medan du ligger och drar dig utan att ligga online är gubben uppe och hör på Ring så spelar vi. Och dra mig på en pinne: en gubbe ringde och önskade Black Night med Deep Purple. Han klarade frågan också.

Nä, nu får det bli melodikrysset. Hör av dig om du behöver hjälp.*

Prof. Coma

utan minnesluckor och torkad gom

Då tänker jag så här.

Black Night kom 1969-70.

Det är 40 år sedan.

För ungefär 30 år sedan 1979-80 lyssnade jag FLITIGT på Hasse T. (Det var DDR-Sverige - pre-Spotify, reklamradio och så. P1, P2, P3.)

En motsvarande önskan DÅ skulle alltså varit.... en hit från 1940. "Någonstans i Sverige", typ.

Fan, det stämmer ju.

---------------------------------------------------

"Är du bitter, är du besviken, är allt runt dig en spökstad, har hjulen stannat, kan du allt det här nu utantill?

Stäng igen butiken, Lägg myrra på ditt rökfat- byt jobb och be en bön för vad du har kvar... och börja om en gång till."

Ulf Lundell - Butiken från nya albumet "Omaha"
som han dessutom berättar om i Aftonbladet.


Bild: Aftonbladet

Och vad har dom stroferna med allt det övriga att göra? Mja, Prof Comao jag har ju en evig beef om vad som är viktigt i livet, så det är mest att se som ett esoteriskt inlägg i den kommunikationen.

Mera moteld imoron, då i form av nåt jag inte skrivet själv.

Slutligen - i högerspalten har jag påbörjat ett länkbygge. Just nu bara om mig, mig, mig. Kan komma att bli lite av en Greatest blogginlägglista. Jag har snurrat runt ner i arkiven och sett att väääldigt många av de 1 300 posterna INTE håller högre höjd än ett abonnemang från Glocalnet.


* Jag vill bestämt påpeka att jag INTE, repeat INTE, löser, lyssnar eller bryr mig om Melodikrysset.

Nemo o GP

Det kom ett mail efter det att jag ansatt Kenth Andreasson och piskat in lite länkvett i redaktionskroppen på GP och samtidigt blivit lätt megaloman i mitt beteende och tankemönster.


Mitt mail:

Tidigare i veckan fanns en insändare på Fria Ord i GP
som bland annat handlade om blogglänkar från Twingly.

Se vidare denna artikel i Resumé

Min fråga är - har GP för avsikt att införa något liknande? I så fall när o hur?

Vänligen

Nemo - i bloggosfären

Svaret:

Hej Nemo

Tack för ditt mejl. Vi utreder just nu frågan och tittar på olika möjligheter. Jag kan inte riktig svara på när vi inför det.

Vänliga hälsningar
Chefen webbredaktionen

På spåret efter ett fax som flytt

Ser man på...

Göteborgs stolthet. Vasaplatsens svar på David Letterman. Här i GT förklarar han sig närmare.

En liten lustighet är att han benämner sitt ex som "datafreak".

Ingvar:

- Min före detta kvinna, Pauline, som jag fortfarande jobbar ihop med, är datafreak, så hon tar hand om allt det där åt mig.
- Om jag får e-mejl trycker hon bara ut dem åt mig på papper!


I förhållande till sig själv kan det innebära att den "före detta kvinnan" (har hon gjort sexbyte och heter Paul?) är datafreak genom att hon har förmågan att starta en dator, trycka igång ett e-postprogram och dutta på en ikon som ser ut som ett hålslag som det kommer ett papper ur. På Åsas blogg finns en mycket tänkvärd vinkel på det hela.

Detta är stort.

Därmed fackar vi in även Ingvar i samma påse som Lundell, Guillou och förmodligen även Lasse Åberg. Den sistnämnde äger inte ens en mobil.

Ett av-elektroniserat köttberg i cyberskugga. Grattis Sverige. Ur spår!

Spotify - makes you jump

"Do the hump? Jag trodde du menade...."


Hopp o Studs

En utökningsbar och redigerbar lista att hoppa till - gärna tillsammans med någon.

Bara att släpa över i din Spotifyspelare om du har någon. Listan är alltså "collobrative", vilket gör att du kan plocka o peta och jiddra med listan bäst du vill.

Den innehåller sånt som fått mig att tokdansa i vissa lägen under årens lopp vid olika tillfällen. Allt från postpubertala pjäxdanser i Hemsedal 1980 - till frigörande och andliga bubbelhopp på Baravara 2004

Mycket nöje!

Och du - det är helg i vecka 48

03 Helgen V. 48.mp3

Pysselkväll

Inget kan få ett fadershjärta att smälta som en pysselkväll med yngsta dottern i skolans trygga värld. I det gamla klassrummet sprids det varma ljuset och doften av stearin. Med rosiga kinder och vild frenesi knådar den ömme fadern senit-lera och plinge-ling-lyckan är total....

Not.

- Meh... kom igen, Nemo. Ta fram barnet i dig.

Det är ju det jag gör. Nemo som barn i pysseltagen var en mycket sorglig historia. Jag må ha utförsgåvor att uttrycka mig i tal och skrift. Vara hyfsat musikalisk. Men mitt estetiska sinnelag som kombineras med finmotorik, klister, pärlor, spån, flirtkulor och piprensare blir till ett verk som får en reumatiker att framstå som en ren ekvilibrist när det gäller att sammafoga träbitar, limma små kulor på en plåt eller strössla konfettipapper på en grankvist.

Om du såg Nöjesmassakern (gick i DDR-SverigeTV på 80-talet) så fanns bl a en sketch med Sven Melander som skulle pussla. 1:04 in i klippet kommer mitt sätt att pyssla.

Så är det för mig nu. Så var det för mig då. Jag tror inte att mina föräldrar sparat ett enda av de verk som jag skamset bar hem. Skamsen för att jag själv inte tyckte det var något att ha.

Ändå fick jag alltid modellbyggsatser i julklapp. En gammal nazi-bombare kommer jag särskilt ihåg. Den fick jag av morbror Ove. Byggsatsen innehåll 139 delar. Jag använde.... 25. Stag, rör och annat plåtter blev över. Kropp, vingar hjul. Det räckte väl? Sedan var halva flygplankroppen täckt av torkat lim för jag var mycket ymnig i mitt användande av lim (kan ha haft med lukten att göra och att man blev lätt snurrig....jag visade goda drogtakter redan då)

Nä... så när jag tar fram pysselbarnet i mig, då blir jag ganska vemodig. Men för min dotters skull hänger jag givetvis på och ser till att vi har en god kväll. Och vi skrattar och jag trivs, för jag kan se min dotters lycka och glädje i att gå på pysselkväll med sin pappa. Som hon är stolt över. För att jag är hennes pappa. Även om jag inte kan pyssla nåt vidare.

Skjuta mygg och sälja små skivor

Ska vi ta det här med IPRED en gång till, då?

Artister som inte läst på. Lobbyister som strävar efter total kontroll. Filmmakare som känner sig lurade för att deras verk finns ute på nätet flera månader innan det tänkta DVD-släppet skall komma.

Håhå, jaja.

Och lösningen är.... ta-da! IPRED.

Det är så vansinnigt. Så urbota korkat. Det är att starta ett krig. Där alla kommer att förlora.

"Vi måste sätta oss ner". En känd term som bl a min käre meximan Prof. Coma brukar använda då han behöver tänka igenom saker och ting.

"Vi måste sätta oss ner". Sällan har vikten av att sitta ner och reflektera varit större än nu.

Jag har alltså ingeting emot att upphovsmän skall ha ersättning för det som de har lagt ner mycket tid och pengar på. Det är sättet som det skall tvingas fram på.

Snälla lagstiftare. Går det att tänka utanför boxen och låta någon form av bredbandsavgift eller andra typer av abonnnemang på tjänster göra torrenttrafik och filnedladdning till en företeelse som alla kan göra utan att det skall bli ett sånt jävla liv?

Och artister, författare och regissörer? Hallå! 80-talet ringde och ville ha tillbaka vinylskivan, VHS-kasetten och de halvfranska banden.

Jan Guillou! Lämna din Halda-maksin och lyft blicken in mot den cybervärld du inte rktigt förstår och se möjligheterna att distribuera och tjäna pengar den vägen istället.

Som det är idag verkar myndigheterna och de flesta utövarna krampaktigt hänga fast vid en rutten reling på förlorarnas gistna skuta.

Kalla in Wiehe och sjung "Titanic" i kör.

Ni är omseglade av ett piratskepp. Mest på grund av att ni vaknade för sent.

Men det är inte skäl nog för att tillverka en atomtorped vid namn IPRED....

See Emily play...

Hi Steven,
Do I have your attention now?
I know all about her, you dirty, sneaky, immoral, unfaithful,
poorly-endowed slimeball. Everything's caught on tape.

Your(soon-to-be-ex) Wife
Emily

p.s. I paid för this billboard from OUR joint bank account.

IPRED-Janne

Oh... han har mött massorna. I en rykande debatt om IPRED på nätet i Aftonbladet har han låtit sina händer fara som lärkvingar över tangentbordet.


Så synd bara att inte huvudet jobbade på i samma takt och levererade svar värda namnet.

Stockiga svar. Arrogans och påverkbar som en betongkasun i mörker stod han där och skvätte tillbaka små sentenser... mja. Jag är skeptisk .

Update; Det var inte Guillou, det var Aftonbladet själva. Kan ha att göra med att Janne inte fick chatta via sin Halda-maskin. Vad vet jag.

Blogg-SM - och det offentliga

Är du Sveriges bästa bloggare? Om inte, vet du var han eller hon finns?
RIX FM drar i igång Blogg SM och du är med och bestämmer vem som vinner. Så tipsa oss om roliga bloggar, smarta bloggar, ja, bloggar om högt och lågt.

Bloggen skall vara något av följande kriterier: smart, glad, folklig, annorlunda och spännande. Bloggen ska ha minst ett inlägg om dagen och ej anonym bloggare. Vinnaren måste ha fyllt 18 år.
I övrigt gäller RIX FM's officiella tävlingsregler.

Det här saxade jag från RIX-fm:s sajt i Blogg-SM.

Det verkar som begreppet "anonym" numera inte rymmer särskilt mycket, eller så menar de något annat. Av de bloggar som varit uppe till röstning hittills kan jag bara härleda den monumentale Klaus-Peter som i högsta grad o-anonym.

Jag har inga problem med det, men RIXfm borde ha ett visst huvudbry om var gränsen för anonym går...

Frågor på det?

Rickfors Sellout

Doin' the omoralisk schlagerfestival....

Rickfors skall vara med i melodischlagerfestivaldelfinalen. Det är tragiskt. Det blir inga vingar för dom pengarna. Och även om - så lär han inte lyfta.

Han var en gång en förebild för mig. 1979-80, eller så. Sedan grottade han ner sig på Gotland och blev djup, tog på sig hatt och sjöng med Pugh. Om det bästa för mig. Hamnade på Svensktoppen.

Nu väntar jag bara på att Wiehe meddelar sitt deltagande. Det vore ett besked som skulle falla tungt. Men rent symboliskt skulle väl en medverkan av Ulf Dageby vara ett förebud om jordens undergång.

Och om Ulf Dageby skulle få jorden på fall, så vore väl en Lundell på Skansens Allsång ett lika säkert tips om att meteorerna snart börjar falla eller att helvetet fryser till is inom loppet av några dagar.

Gammel-GP

Den 19 november skrev jag om Fria ord?

Idag finns den bloggposten publicerad som en prasslig insändare i GP med bild och allt.

Tyvärr kan jag inte länka dit. Gammel-GP sysslar inte med sånt. Det är det insändaren handlar om.

Det var även det jag tänkte bloggbäva om.

Vapendragade. Bloggbröder och systrar i Gööööteborg.

Skall det va så här? Buss på!

GP behöver svekas. Bloggsverkas*. (nyord)

* att bloggbäva light

Update; SSBD skriver mycket förnämligt om länkproblematiken idag, precis som Mymlan

Youtube...liksom

Den här gjorde mig sanslöst glad. Att plastkortsreklam får mig på gott humör händer annars mycket sällan...

Här finns den låååååånga versionen

Och om jag hade den hemvägen från kontoret, så hade jag varit en något lyckligare man.

Idag går hemfärden på cykel, i motvind och med ballar som blir till stål som måste tinas upp i duschen hemmavid.

Dessutom. Idag deltar en av mina favoritbloggar - Mikebike, bloggfrossemannen - i Blogg-SM.

Självklart röstar du HÄR

Update: Länken går idag till en ny deltävling där tre av mina favvobloggar finns att rösta på.

det får bli ett "app-lapp-sa-att-du-slapp-val"

Gollums farfar...

My preciuosssss......


....har en god idé om hur det skall gå till för att få jätteproppen Nemo tillbaka till biosalongerna igen

Guillou och friheten

Det är för övrigt mycket ledsamt att läsa Jan Guillous krönika i Aftonbladet.

Den här mannen bruka ha hyfsad koll på vad han skriver. Insatt i ämnet kalla det visst. Men nu har proppskåpet fått frispel.

Det smakar bittert att läsa ett inlägg av en man som avslöjade IB. Som sett till att Keith Cederholm fick resning i ett brottmål med alldeles för många frågetecken.

Nu tycker samme man att IPRED är en bra lag. Jag förstår inte bara hur han resonerar.

Som om IPRED vore enda sättet att komma åt illegal nedladdning.

Han talar om några få otäcka mänskor som ägnar sig åt att stjäla verk, lägga upp och göra tillgängligt på nätet.

Ett par timmar vid en dator med guidning kring Vuze, torrents m m hade Jan fått mer kunskap.

Det behövs.

Bära brev och post?

Igår läste jag ett inlägg av Blogge som handlade om lönenivåer. Skarpsinnigt för han ett resonemang om lönesättning och marknadskrafter.

I bloggartikeln drar han in allas vår Ranelid som tycker att han borde tjäna mer pengar än kalsongmannen Ljungberg. Detta för att han kommer att finnas på bibliotek om 50 år.

Men... det som startade alltihop var tydligen Postens VD:s utskick till de anställda - "Sorry det går lite segt för posten. Det blir inga personalfestsjulbord i år."

Hade jag varit brevbärare hade jag välkomnat ett sånt beslut. Att gå på julbord med jobbet är något av det vidrigaste som finns. Sanningar skall vädras, arbetskompisar skall sättas på och helst skall ingen minnas något.

Posten. Kommer inte hela den verksamheten gjuta sotdöden som videouthyrare, skivaffärer och singelbiografer? Eller för den delen besinstationer som har manuell betjäning och bara säljer bensin oljor och bilservice?

Vem får post idag - som inte kunnat levereras cybervägen?

Paket. OK. Jag köper det, men ett SMS i mobilen så fattar jag. Behöver inte få en skrynklig lapp i lådan om att Morgan på Konsum sitter och klämmer på mitt paket från Bokus. No way.

Min intensiva, intuitiva och trendkänsliga spaning säger mig att vi inte kommer ha någon daglig postutdelning i Sverige inom .... 10 år.

Frågor på det?

Bloggportalen i Göteborg

Tyskungen - även känd som Klaus-Peter Beiersdorf - dammsög och recenserade Sverigegräddan av de mest besökta bloggarna i riket för ett par veckor sen. Jag är lite mer modest. Både geografiskt och ambitionsmässigt. Från början var det tänkt att bli något helt annat.



I samband med ett inlägg för några dagar sen fick jag en idé om att försöka starta nån sorts lokal bloggbävning i storleksordningen 4.5 på Cyberrichterskalan.... för att omkullvälta pappersdraken GP. Få dem att inse att interaktion med bloggosfären, istället för utestängning, gynnar dem.

Jag tänkte samla ihop ett posse bloggdrakar, the hot shots in town.

Jag gick igenom Bloggportalens 20-lista för att söka stöd genom att maila människorna bakom de stora feta bloggarna. Men, som den noggranne pruttgubbe jag är, var det nödvändigt för mig att grotta ner mig (nedgrottning...det är fina grejer) och mer djupgående se vad och vilka som finns bakom de bloggnamn som hittills varit okända ytor för mig. Bloggportalen visar ju antal besök, vilket inte med nödvändighet borgar för kvalité.

4, 7, 8, 11 och 15 har jag bra koll på. Det är bloggar jag läser och länkar till och tycker mycket om. Men de övriga 75%:en????

Så jag dök ner.... och mina åsikter gäller givetvis bloggarna som sådana. Människorna bakom har jag aldrig pratat med, och dem har jag givetvis ingen uppfatning om

1. Svensson. "Tyckande om det mesta..." Mja.."Ilska i Stalinmustasch" passar nog bättre. En blogg vars tonläge hellre säljer Proletären vid ett Systembolag nära dig. Som tycker att Lars Ohly är ett högerspöke och att Fidel Castro är en skön lirare...

2. Blixman. Mycket bilder, bilder, bilder, bilder. För mig lika stimulerande som att bläddra i en Hornbachkatalog eller en Hänt Extra. Alla bilder är noggrant skyddade och får absolut inte användas utan tillåtelse. Sånt stör mig. Giveaways... mera tack. Men tydligen en stor publik med fallenhet för kommentarer som ; "Ohhh...så sött...vill ha... mmmmm goooodis"

3. Dagens recept. Fantastiskt. En suverän gratistjänst. Men blogg.. mja. Mja... kanske mer av receptsamling.

5. Design & inredningsbloggen. Just det. Inredningsporr. Designonani. Prylfixering. Köp dig lycka. Var glad för fan. Det finns en ny tvättkorg från VIPP för 3 755:- som bara väääntar på att tävlas ut. Någon kommer att bli mycket lyckligare och få ett rikare liv när det finns en rund tvättkorg att visa upp vid nästa sucking parmiddag.

6. Maria Ulmefors. Göteborg ligger plötsligt på Stureplan. Det åks Hummerlimo t i rosa klänning från Barcelona. En bloggpost om morfar rundas av med tre tips om hur en plånbok ekar tomt och cashar in 73 kommentarer på det. Tar bilder, minglar och är förmodligen surfande på en räkmacka i många år till. Vaddå...jag avundsjuk?

9. DennisM.se. Skrivs av en 18-årig man med mode och yta som främsta intresse. Kan gå långt. Alldeles för långt. Dennis listar veckans tre bloggar. I samtliga fall ligger de i samma påse som hans egen; flärd, mode o stylish.

10. Chung. Smaka på det. Mode, smink och hår ur en stylists perspektiv. Just det. Men har Youtubeklipp med Takida. Gött!

Plats 12-14 handlar om IT, data och fotgrafering. Specialinriktade. Precis som mode- och stylishbloggarna, fast mer inriktning mot gadgets och teknik. Just Photexplained är fantastisk som en skola med fototips.

16. Jsomijulia. Avancerad statist. Sprutar ur sig blogginlägg och har en design som påminner om Blondinbellas. Innehållet också snarlikt.

17. Köpstopp. Första bloggen på listan som jag 1. Aldrig varit inne på. 2. Gillar skarpt. Den är skriven med mycket hjärna och klokskap. Om en kvinna som tar ett köpfritt år. Blandas med annat som får mitt sinne att reagera på ett bra sätt. Det är en blogg. En blogg i ordets rätta bemärkelse.

18. Intefanvetjag. Bloggen har underrubriken "Här skrivs om allt mellan himmel & jord! Passar det inte så stick...". En uppmaning som jag inte är sen att följa. Här blandas våld, hat, homofobi, kvinnoförakt, fylla och huliganism i en enda sölig soppa. Denna blogg gör mig mycket ledsen och illa berörd.

19. Stina Hult. Blondinbella, fast i Kungälv. Har devisen; "Höjden av diplomati är att be någon dra åt helvete på ett sånt sätt...att han faktiskt ser fram emot resan". Tack. När åker vi?

20. Candis. I samma still som Ulmefors, Chung, Julia - men med lite mer fokus på hundar. Och så lite reflektion; " Småpissed på nya IPRED-lagen. Fattar inte hur de har tänkt. Skivor och filmer man inte kan få tag i i sverige då?" Just det...

Sådärja... Då var det klart.

Sammanfattning; Göteborg utgör inget undantag när det gäller bloggosfärens läsartopp. Det är yta som gäller. Och mycket riktigt så är alla de bloggar på 20-listan (jag räknar till åtta kloner) som är inriktade mot skönhet, stil och liknade föredömligt html:ade. Snygga layouts och lätta att hitta i. Målgrupp 14-25 år. Och då är en lagom mätt man i livets mitt mycket svårflörtad. De flesta av de här bloggarna är djup instituionaliserade, och inget fel i det, men det är förmodligen ett begränsat fåtal som ens skulle länka från GP till sin egen blogg. För att det saknar relevans.

Men tyvärr... jag hittade bara EN ny blogg att följa. Och EN att lära mig mycket av - Photoexplain.

När det gäller bloggbävning får jag nog gräva djupare ner i listan, för på topp 20 hittar jag bara 4-5 stycken som jag ens vågar närma mig - Abbes pappa, Good, Mikebike, Herr Dryck och min nya favvo Köpstopp.

Dagens Outfit.... not

Ända sedan Mikebike skrev om Christer Pettersons skinnimitationsjacka á la Ullared
har jag skruvat oroligt på mig. Det är något som känns fel. Folk tittar på mig.

Idag trillade poletten ner...




Min smögna Fred Perry-halsduk som jag ängsligt pyntade flera hundra för,
är helt klart framtagen av nån skum designer som tittat för länge på bilden här nedanför.... visst?



Det enda som skiljer är ju egentligen plagget som sådant - och att Krillans buk töjer lite på mönsterpassningen.

Update; Min rättstavning i den här posten har jag nu korrigerat 5-6 gånger. Vafan'... har jag blivit dumihuvvet på riktigt? Nej! Mitt alldeles för trådlösa tangentbord behöver en upprumpning i Scheike-lklass

Män vs. Kvinnor. Nemo på tvärs #2

Bild: Stenmark

Det pågår nu en debatt om män är roligare än kvinnor. SVT 2 hade ju ståuppkomikerkväll förra lördagen. Det verkar som om det hela började någonstans här . Och på Newsmill fortsatte där. Och det kommenteras bland annat här och även igen på Newsmill.

Och vad har jag med detta att göra? Ingenting, givetvis. Men när humor blandas ihop med manligt och kvinnligt då osäkrar jag min revolver. (Något som inte låter sig göras i första taget)

Märker här hur sönderlänkad den här posten redan är... nåväl.

Klart att kvinnor är roligare än män. Inte tu tal om annat. Se här....

Annika Lantz - Stefan Ingves 1 - 0

Babben Larsson - Jan Scherman 1-0

Ulla Skoog - Göran Greider 1-0

Susanne Reuter - Jan Guillou 1-0

Sissela Benn - Göran Skytte 1 - 0

Sissela Kyle - Björn Ranelid 1 -0

Sådär kan jag fortsätta och straffa ut en mängd trähattar till karlar som - om dom är roliga - ofta är det helt ofrivilligt. Här sitter ett gäng och prettodebatterar

För att fortsätta på det här med vapen... att ställa upp en måltavla och göra den här komik-frågan till ett man-kvinnoproblem kommer inte leda till träff mitt i. Istället är det att skjuta sig själv i foten. Det leder liksom ingenstans.

Försök att kvotera in skrattet någonstans. Hallå! Kan fungera i Nord-Korea. Kanske.

Gå in på NK i Göteborg från Östra Hamngatan. En gigantisk parfym-, kräm- och sminkavdelning breder ut sig över en golvyta på 2-300 kvadrat. Utbudet rikter sig enbart till kvinnor.

Gå en halvtrappa upp. Där finns en förskrämd "manlig depå" inknödd i en skamvrå med ett utbud av både underkläder, hudvård och doft.

Nour El-Refai drar lans för den kvinnliga komiken. Vem, på den manliga avbytarbänken, blir det som går upp och kräver likabehandling i skönhetsdebatten?

I min gubbhjärna, någonstans på vägen mot jämställdhet, har det låst sig en föreställning om att kvinnor jobbar mycket med sitt utseende och män har annat för sig. Försöker vara roliga, bygga verandor eller se på sport t ex.

Hannen, som inte lägger så mycket krut på fåfänglig utsmyckning, svassar runt och tupp-käckar sig för den parfymerade honan för att på det sättet kompensera sig där det brister i lukt, skönhet och flärd. Drar roliga skämt och sådär. Underhåller. Vem var klassens clown och tröttade ut dig på roliga timmen? Låt mig gissa. En gosse?

Slutligen - gå in i en välsorterad affär som säljer veckotidningar och magasin. Är det någon som känner på sig att det är ett könsbundet utbud?

UPDATE 081123- Petra Mede kliver in i debatten på Newsmill

Hjälpa. Eller möjliggöra? Nemo på tvärs #1

Efter min bloggaresa sju år bakåt har jag lagt några minuter på att fundera på vad bloggen skall innehålla nu. Kommer fram till att "det får bli som det vill med det" men ett spår har jag svårt att släppa - det faller väl närmast under kategorin; "Ämnen som det gör ont att skriva om." Samhällsfrågor och företeelser där jag redan från början är klar över att min hållning inte är PK. Där jag vet att jag blir ifrågasatt och kanske (hemska tanke) hånad. Idag tar jag risken.



Välgörenhet; smaka på det. Att göra väl.... för vem? På vilket sätt?

Under större delen av 2000-talet har Faktum funnits i Göteborg. Bildarna tänkte nog att detta skulle vara en tidning som hemlösa kan sälja för att skapa sig en bottenplatta av stärkt självbild, ekonomi och kanske mest av allt - en möjlighet att bryta sin hemlöshet och få ett socialt mer välordnat liv.

Hur går det, då?

Har Faktumförsäljningen och kringverksamheten skapat den resning ur hemlöshet och social misär som var tänkt från början?

Om så vore skulle tidningen lagts ner och det är väl så - att när organisationer som Faktum inte längre behövs - då är mycket vunnet.

Men hur går det? Faktums hemsida ger inget svar på det. Om tidningsförsäljningen gav önskad effekt, så vore väl det ett av organisationens främsta marknadsföringsargument?

- Titta här! Av 200 faktumförsäljare som vi följt under åren 2002-2005 har 50 idag ett ordnat liv i drogfrihet och egen bostad.

Naturligtvis är det inte så.

Min tro är att Faktumförsäljningen snarast cementerar och underblåser ett liv i hemlöshet och i de flesta fall missbruk. Även om det givetvis finns undantag.

Jag ser därför varje krona in till Faktum som en peng för "sannolikt möjliggörande" av fortsatt missbruk, misär och elände. Inte som välgörenhet.

Eller så här - jag kan lika gärna hiva ut några hundralappar genom bilrutan, så där på måfå och hoppas att dom hamnar rätt. Några hundra gör säkert det. Blir blommor till frun, lite extra till fredgsmyset eller så... pengar som gör väl. Välgörenhet. Några andra hundralappar köps det sex för. Eller knark. Pengar som inte gör väl. Bara skadar.

I de fall jag köper Faktum - för det händer - så frågar jag försäljaren "Är du nykter och drogfri? Sedan hur länge?" Det blir sällan bra och ärliga svar.

Numera har jag hyfsad koll på vilka som är drogfria. Dom handlar jag hellre av.

"Hur vet jag att försäljarna inte köper droger för det de tjänar?
Det vet du inte. Och vi lägger oss inte i vad försäljarna gör med sina pengar. Vi ser det som att de utför ett arbete och lika lite som vi lägger oss i vad du gör med dina pengar, lika lite gör vi det med försäljarna. De får däremot inte vara påverkade under tiden de arbetar så därmed blir arbetet med tidningsförsäljningen en anledning att inte missbruka i samma utsträckning som man kanske gjort annars.

Varför ska jag köpa Faktum?
För att du tycker att det är en bra tidning och för att du tror på att ge människor möjlighet till något bättre. Vi tror inte på välgörenhet, vi tror på respekt och arbete. Om du köper tidningen bara för att du tycker synd om den som säljer så köper du av ett skäl som inte håller hur länge som helst, och som vi inte anser är särskilt konstruktivt, nämligen medlidande"

(saxat från http://www.faktum.nu/)

Nähä. Faktum tror inte på välgörenhet. Så långt är allt väl. De tror på respekt. Och arbete.

Då säger jag så här; respekt är något du förtjänar. Inte får. Arbete i Sverige förknippar i alla fall jag med någon form av anställning, med schyssta villkor och motprestationer från den som har anställningen. Argumentationen blir lite haltande i det här fallet.

Du kan i vart fall undvika att köpa av den här mannen - en institution som kommer ihåg sin första minneslucka. Still counting.... det sticker i mina ögon att se bylinen med tung blick från en barstol håna Systembolagets råd om hur du dricker lite mera ansvarsfullt.

Jag tycker att det skall vara jobbigt som fan att knarka och supa. Det blir lite mindre jobbigt om jag rafsar ihop några tjugor om dan. Men fortfarande ovärdigt.

Nykterhet - Arbete - Bostad. I den ordningen. Är det för utopiskt?

Dom som inte vill, då? Dom som inte förmår? Tråkigt. Men som jag ser det - inte heller ett motiv för att underhålla och permanenta ett sådant tillstånd. På nära håll har jag sett vad rävlivet för med sig - och det är inte trevligt. Framförallt inte för kvinnorna i missbrukarmiljöerna.

Nu inför julen lägger jag hellre pengarna dit jag vet att de gör väl. Ett fadderbarn i Nordöstra Thailand har skolgången tryggad. Hon heter Jahria och slipper säljas av sin föräldrar för att sluta som trasigt luder på Patpong i Bangkok. Tack vare 200:- i månaden.

Joker

F.r.v. Markoolio, Apa

Markoolio skall vara med i Melodifestivalen 2009.
Som Joker.

Vad apan skall göra är oklart. Producera?

Vad tror du?

Fria ord?

Följande dräpare på knappa 2 000 nedslag for iväg till GP:s fria ord igår vid pass 10:00. Kommer den tas in? Vad tror du? Idag är den inte med...



--------------------------------------------------------------------
Om länkar och gammelmedia



Everything is screwed up around here - säger farfar Iowa Bob i filmen Hotel New Hampshire.

Allting är fastskruvat. Och Bo Rothstein oroar sig i GP den 12 november över att den deliberativa demokratin inte får fotfäste. Eller om bloggosfären alls är en tillgång för demokratin. Det finns nog skäl för fortsatt oro.

Då gammelmedia gör allt de kan för att just vara - gammelmedia. Om en aldrig så välskriven artikel läggs upp på en blogg röner den föga eller inget intresse från etablerade media. Om samma verk hamnar på t ex DN debatt kommer genast fullödig rapportering överallt och hela tiden.

För att lyftas in från bloggbruset till etablerad gammelmedia skall man helst inte tänka så mycket medan man skriver, men gärna vara känd från TV, sitta på en grekisk ö och sända iväg sin text utan eftertanke. Då kan det bli något för gammelmedia att hugga in på. Och visa - sådär lite underförstått - att i bloggosfären där pågår bara skit och elände.


Det vi ser idag är en haltade demokratiseringsprocess där gammelmedia fortfarande gör allt för att bestämma vad som är de "riktiga" åsikterna från de etablerade tyckarna; politiker, höga ämbetsmän och av det journalistskrået internt utsedda nyttiga idioterna som kallas in för att det t ex blir "bra TV".

Så länge vi har papperstidningar och radio där journalister och redaktörer är selektiva kan vi förmodligen inte alls frigöra oss från att det är den vetenskapliga och politiska eliten som lättast når det högsta tonläget i det totala mediebruset.

Stadsorganet i Göteborg, GP. Det frisinnade ordets mästare. Liberalismens välspridda och lokalmonpolistiska trycksvärta har valt att inte länka till bloggar från sina nätartiklar. DN och SvD gör det.

Kan det finnas en redaktionell och politisk vilja att följa DN:s och SvD:s exempel? I den pågående debatten som har sitt ursprung i Bo Rothsteins artikel 081112 har GP välvilligt infört tre externa länkar. Hur urvalet skett och på vilka grunder förefaller mycket oklart.

Nemo i nuet - okt 2008

Hallå, hej…det är bara jag som poppar upp från forntiden. Lagom vimsigt ser jag mig omkring och ser att börsen dyker, Reinfeldt är lessen (det syns på hans blöta sälögon) och Bonde söker fru har börjat och Idol tuffar vidare.

Jag har fått några mail angående min djupdykning i det förflutna. Förvånad har jag blivit då det finns läsare som fattat det som att jag ger en nulägesbeskrivning. Som ber att jag skall vara rädd om mig. Att jag skall höra av mig då behandlingen är klar. Märkligt.

Är det så numera – att vi läser och uppfattar det vi vill höra. Att en blogg förväntas utgöra presens? Kanske. Jag har upptäckt – så här halvvägs in i min omvändelseprocesskildning – att det ibland blir rent fysiskt påtagligt att skriva ner det här. Allt kommer tillbaka. Det behöver processas och vändas på igen. Det väcker ohanterade minnen. Inte alltid av godo – men nödvändigt, tror jag.

Samtidigt - i nuet - har också med alkohol att göra, läser jag Benny Haags bok Makt Mod och Motstånd Kolla in länken och läs ett provkapitel.



Köp boken och läs mer. Så att du får "alkoholglasögon" på snoken.
Det är konstigt att jag inte själv haft, sju års uppvaknande till trots - men nu jävlar.

Kollade på skoj (?) GP:s nätupplaga söndag em 12 okt.

Mordförsök mot krogvakt
Överfallsvåldtäkt i Kinnarumma
samt
Till sjukhus efter polisjakt

Samtliga dessa rubriker har kommit till genom alkoholens försorg, vågar jag påstå. Är du tveksam kring våldtäkten?

Överfallsvåldtäkter sker så gott som uteslutande på helgnätter. Utförs av i vanliga fall hämmade män som stärker sig, super till för att sänka försvaren. Nån som kommer ihåg Hagamannen?

I gårdagens Aftonbladet är fallet med "den folkkäre artisten" stort uppslaget. Ex-flickvännen kommer ut och berättar om flera års misshandel. 30-40 gånger på tio år. Hon uppger att artisten alltid var berusad när han slog henne.

Benny skriver också om fallet Bobby. En liten kille som ingen visste vem det var, förrän han var död. I alla skriverier fanns knappt någon som satte ett samband mellan Bobbys död och alkohol. En journalist uttrycker åklagarens förklaringsmodell så här; "Frågan om varför de utsätter sonen för ett utdraget, bestialiskt lidande får egentligen inget svar. Den förklaring som ligger närmast till hands är att (håll i dig nu... min anm) styvpappan slutade sitt jobb i mitten av december och därefter vistades mesta tiden i hemmet.
Längre ner i texten - "Paret satt vi köksbordet och drack kopiösa mängder öl och sprit. Ett enormt upplag tomburkar och flaskor som hittats i ladugården vittnar om missbruket."

Kan det inte vara så - att det inte alls handlar om brist på jobb, utan om att föräldrarna sitter och super ner sig till grottmänniskonivå, att reptilhjäran börjar styra när all empati och sociala spelregler supits bort åt helvete och endast instinkterna är kvar. Då man ger sig på den svagaste i flocken - barnet. I det här fallet ett barn som har en utvecklingsstörning.

Det finns minst 200 000 barn i Sverige som är barn till alkoholister eller likande problematik. Tre barn i varje klass. Lärarna vet nästan alltid vilka tre det är.[...] Vem gör något för dem?

Jag kommer att tänka på galan för "Världen barn" nu i helgen. Sveriges barn, då? Är det för nära? Är det för mycket kollektiv skuld i det?

Benny skriver vidare: Varför kan inte Mikael Persbrandt åka till Jakobsberg som han pratar om så mycket i olika intervjuer, och spela fotboll med tre killar vars föräldrar är alkoholister? Och så kan Micke spänna ögonen i kameran och väsa: "Vi skall rädda varenda unge. Varenda jävla unge skall räddas. Det lovar jag." Så som han gör med barnen i Afrika.

Han skriver så förbannat klokt Benny. Han förtjänar fanimej att tas på allvar. Det har alla något att vinna på. Vi vinner inte kampen mot gatuvåld, fotbollsvåld, kvinnomisshandel, våldtäkter med rosa gummiband, vita snoddar och ljusare parker. Vi vinner den kampen bland annat genom att kalla saker vid dess rätta namn. DU...just DU kan och bör göra skillnad. Gå in på varannansvensk.se och gör det det behöver. Det finns 5 alternativ. Välj gärna mer än ett. Just nu är det 101 som skrivit under. I jämförelse är det 4896 som anser att Pirate Bay är lymlar som lägger ut bilder på Max & Saga.

Eller gå på våra politiker i Göteborg. Skriv till dom och undra vad som görs. Dom behöver få jobba och tänka istället för att vara listiga inför nästa val.

Så... nu skall jag hoppa tillbaka sju år igen.

Update - Österrikes egen upputsade nynazist Hr Haider sladdade bort livet med 1, 8 promille.

Mina ohanterade minnen till trots, är jag glad över de tillrop och den feedback jag får på vägen. Det gör det lätt att fortsätta. Det är nu som del II börjar. Behandlingen. Välkommen till fortsatt läsning.