Men - jag fuskade. 4 skivor ost, tre skivor parmaskinka och en tomat gled ner i min dallrande strupe.
Enligt mina mätningar ligger jag då fortfarande under de c:a 30 g kolhydrater som behövs för att vara kvar i ketos. Och det lyckades.
Nu kör jag samma race idag. Kanske imorgon. Sen är det över. Jag har bara tokrasat i vikt.
Bukfettet... det envisa bukfettet är inte lika snabbt på att lämna mig. Men jag har en plan...
Sedan ser jag ut. Det är sommarregn på ett sånt där sällskapsspelsaktigt sätt. Tid att vara inne... tid att lyssna på musik.
Här - en ensam man som tappat sitt band. Mats Olsson på Expressen är glad. Han hatade Supertramp och Pink Floyd. Han gillade Dave Edmunds och Rockpile. Jag hatade Olsson. Så kan det vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Eehhhummm... This is my theory...and it's mine