"Vänlighet kan vara kränkande."
Ställer du upp på det påståendet?
Första gången jag fick det till mig blev jag helt ställd... hur kan någon uttrycka sig så?
Efter att ha tagit del av barnfattigdomsdebatten under sista veckan börjar jag förstå bättre.
Att mötas av överdriven hjälpsamhet och vänlighet kan uppfattas som kränkande eller i vart fall stötande av den som oombedd får vänligheten och hjälpen riktad till sig.
Det kan finnas flera orsaker;
Ställer du upp på det påståendet?
Första gången jag fick det till mig blev jag helt ställd... hur kan någon uttrycka sig så?
Efter att ha tagit del av barnfattigdomsdebatten under sista veckan börjar jag förstå bättre.
Att mötas av överdriven hjälpsamhet och vänlighet kan uppfattas som kränkande eller i vart fall stötande av den som oombedd får vänligheten och hjälpen riktad till sig.
Det kan finnas flera orsaker;
- självhatet som säger att jag inte är värd dessa omsorger
- en misstanke om att hjälpen kommer för att döva ett eget dåligt samvete
- att vänligheten är ett behov som skall tillfredsställas hos den som delar med sig
Det gav mig en tankeställare som jag fortsätter att processa.
Hur ser du på vänlighet - både den som du ger, och den du tar emot?
Jo, vänlighet kan nog vara kränkande om den initieras av det du skriver - en annan sak är att det ändå kan vara svårt att ta emot vänligheten ...
SvaraRaderaEn av anledningarna till att jag tog upp ämnet var att jag förvånas över att i stort sett allt vi gör i välmening - det behöver inte nödvändigtvis handla om att ge bort något materiellt, utan endast ha ett gott syfte, vilja väl - kan i vissa situationer uppfattas som stötande. En insikt jag tidigare endast kunnat förnimma, men nu blivit mycket varse
SvaraRadera