Similar Minds är en sajt jag ofta haft anledning att återkomma till. Eller tipsa om. Där finns verktyg för att finna språngbrädor.
Språngbrädor att hoppa på för den som vill förändring. Eller söka hjälp.
Att "bara ta ett test" och sedan sucka djupt över tillståndets varande skapar möjligtvis en grundångest som faller tillbaka i overksamhet, navelskådande. Leder sällan bort - men hem och inåt. Stannar vid hjärteroten.
Similar Minds kan också ske i möten med andra. Det kom över mig i måndags då jag mötte Hasse.
Hasse har varit gäst på min blogg och kommenterat från och till under ett kvartal ungefär.
Det är mitt första closeencounter med en bloggavatar, eller cybermänska. Det har inte hänt att jag träffat en bloggvarelse paw riiktit tidigare.
Min kära S var den sista. Men då var mina vistelser i cybret mer betingat av erotisk fattigdom och känslomässig svultenhet.
Så icke nu. Hasse och jag är lite two peas in a pod - då vi håller på med samma saker fast ändå är väldigt olika - bakgrundsmässigt.
Hursom. Det var ett gott möte. 1,5 timmar var snabbt förbrukade och jag fick med mig mycket visdom och kloka ord. Ömsesidigt hoppas jag.
Jag fick ocskå en bestämd förnimmelse av att jag inte mött Hasse för sista gången. Läs förresten Hasses drömmar om 2009.
M y c k e t , ömsesidigt. :-)
SvaraRaderaPS nästa gång kör vi en lunch utan blomkål och broccoli, eller? ;-)