Efter en mycket sval fläkt som genomblåst media under de senaste veckorna - så finns det nu i vart fall en tidning som flaggar upp Moncia Antonssons bok.
Läs recensionen. Den är skoningslös, rättfram och intelligent. Den sätter dessuom fingret på något speciellt - när recencenten jämför Maja Lundgrens "Myggor o Tigrar" samt Lars Noréns dagbok.
Båda dessa böcker blev föremål för debatten kring vad som är lögn och vad som är sant.
Att det inte blivit något medialt väsen kring "Gömda" efter Monica Antonssons avslöjande bok är en gåta.
Säljer man 1 miljon ex på något som är utgivet och marknadsfört som SANT borde Liza Marklund hudflängas lite varstans. Det är mycket tyst. Men kanske ändå inte...
Numera upprörs jag inte över så mycket. Jag kan till och med se ett avsnitt av Körslaget med Robert Wells. Det är svårt, men det går.
Fortfarande indigneras jag djupt kring de som slår mynt av lögn och sanning och sedan - dessutom fegr ur och inte tar debatten. Om de dessutom fortsätter att skratta hela vägen till banken där de vältrar sig i sina lögnpengar - då väcks min vrede. Då blir jag ond i ögat.
I nuläget har all tidigare beundran och respekt för Liza Marklund ryckts av mig som en blöt handduk i ett duschrum. Och det är kallt.
Andra bloggar om: Liza Marklund
Åsa Linderborg har vid ett tidigare tillfälle skrivit en artikel i aftonblaskan om läskiga Liza som kan rekommenderas.
SvaraRadera