Tänk dig...ett solo av Eric Clapton!

I ett höghus på Östanvindsvägen i Uddevalla bodde Roland. Han hade eget rum, men stereon stod i vardagsrummet.... vara Roland lyssnade...men det skulle väl vara så....en familjeklenod 1972 av märket Ferguson (mycket watt o lite kräm...det engelska ljudet) skulle inte skyfflas undan i nåt fesigt tonårsrum.




Roland hade Foghat, Grand Funk m m i sin skivback. Men framförallt - Eric Clapton! Påverkad blev jag och som gitarronanist var det ståpäls att höra en tung pårökt heroinist gå loss i tunga feta solon.

Att Hr Clapton på senare år stagat upp sig och fått ordning på sig själv är mycket glädjefyllt.

Albumet här ovan är en klassisk dubbel som är klockren rakt igenom. Med 36 år på nacken låter det hyfsat nyproddat ännu...