En läsare skrev ett mail till mig... som jag först kände ett behov av att publicera.
Efter samtal med kvinnan of my life - S - kom jag till insikt om att det var ju ett sätt att visa att jag brydde mig om läsarens kommentar.
Jag skriver för min egen skull - oavsett vad för reaktioner det möter. Det är ju bland annat därför som jag tagit bort comments-fältet. Träning i att balansera känsloläget mellan grandiositet o självförakt är en konst och ett förhållningssätt jag ständigt behöver träna på.
Resultatet blev nån sort kompromiss...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Eehhhummm... This is my theory...and it's mine