Sedan november hade min käresta och jag ältat semesterplaner och kommit fram till att direktflyg från Göteborg och dit vi slutligen skulle var ett måste.
Under senhösten var jag bespetsad på att inte få någon längre semester på grund av flitiga uttag under andra delar av året. (Jag jobbar ju med UGL och de o sånt...)
Någon direkttripp värd namnet gick inte att få till Grekland och sedan grekerna börjat spela blues och inta en låg finsk stämning kring sin vardag kunde det vara läge att pröva nytt.
Valet föll på Sardinien. Ryanair flyger dit och det var rent oförskämt billigt att ta sig fram och åter; 1 250 spänn per biljett.
Något utanför Alghero - Spiaggia Mugoni
Vi ville gärna ha någonstans att bo också och efter mycket velande hit och dit bokade vi av Hotel Florida och valde istället Janas de Mar. Något som skulle visa sig vara ett lyckokast - på många sätt.
Stefano som driver det lilla stället med tre rum var inte på plats när vi kom, men e-mailade och var mycket behjälplig inför vår ankomst. Att han senare skulle vara till mycket stor hjälp återkommer jag till.
Vi hade tagit till oss tips, läst guideböcker och kände oss bekvämt tillrätta ganska snart där vi bilade runt med vår Lancia Ypsilon från Hertz och jagade stränder, sevärdheter och goda miljöer. Det gick sådär med det mesta.
Stränderna - hur många som helst men så fulla med folk. Sarder eller italienare, vet inte, men de var många och överallt. Strandförsäljare fanns det hur mycket som helst och de bebyggda beacherna (solstolar m tillhörande cantina) var lätt outhärdliga. Svårt att visa röven om man var man. De flesta kvinnor hade däremot snappat upp trenden med att gå omkring med ett utseende som om de drabbats av kalsonggreppet. 90 % (jag lovar) hade bikinirövtyget uppstoppat mellan skinkorna. fejkstring, liksom. Konstigt.
En dag åkte vi till Bosa. Vägen mellan Alghero och Bosa är mäktig. Scenic route. Du har sett vykorten av Bosa. Det räcker. Just sayin'
Vi fortsatte till Tharros. Kulturen skall ha sitt.
Under senhösten var jag bespetsad på att inte få någon längre semester på grund av flitiga uttag under andra delar av året. (Jag jobbar ju med UGL och de o sånt...)
Någon direkttripp värd namnet gick inte att få till Grekland och sedan grekerna börjat spela blues och inta en låg finsk stämning kring sin vardag kunde det vara läge att pröva nytt.
Valet föll på Sardinien. Ryanair flyger dit och det var rent oförskämt billigt att ta sig fram och åter; 1 250 spänn per biljett.
Vi ville gärna ha någonstans att bo också och efter mycket velande hit och dit bokade vi av Hotel Florida och valde istället Janas de Mar. Något som skulle visa sig vara ett lyckokast - på många sätt.
Stefano som driver det lilla stället med tre rum var inte på plats när vi kom, men e-mailade och var mycket behjälplig inför vår ankomst. Att han senare skulle vara till mycket stor hjälp återkommer jag till.
Vi hade tagit till oss tips, läst guideböcker och kände oss bekvämt tillrätta ganska snart där vi bilade runt med vår Lancia Ypsilon från Hertz och jagade stränder, sevärdheter och goda miljöer. Det gick sådär med det mesta.
Stränderna - hur många som helst men så fulla med folk. Sarder eller italienare, vet inte, men de var många och överallt. Strandförsäljare fanns det hur mycket som helst och de bebyggda beacherna (solstolar m tillhörande cantina) var lätt outhärdliga. Svårt att visa röven om man var man. De flesta kvinnor hade däremot snappat upp trenden med att gå omkring med ett utseende som om de drabbats av kalsonggreppet. 90 % (jag lovar) hade bikinirövtyget uppstoppat mellan skinkorna. fejkstring, liksom. Konstigt.
En dag åkte vi till Bosa. Vägen mellan Alghero och Bosa är mäktig. Scenic route. Du har sett vykorten av Bosa. Det räcker. Just sayin'
Vi fortsatte till Tharros. Kulturen skall ha sitt.
Och efter fyra dagar i Alghero med omgivningar fortsatte vi uppåt. Mot Isola Rossa.
Bilder och lite intryck därifrån inom kort....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Eehhhummm... This is my theory...and it's mine