För en beroende, vars liv håller på att förstöras, är det en utmaning i tillfriskningsprocessen att finna en ny mittpunkt för hans/hennes andlighet, ett nytt centrum. Någonting måste ersätta det destruktiva beteendet som är centrum i hans/hennes liv. Att bara sluta dricka, spela, knarka, arbeta för mycket utan någon annan utveckling eller förändring, skulle helt enkelt göra en människa, som inte har lärt sig något annat sätt att tillfredsställa sina mänskliga behov på, besviken.
Detta kan vara väldigt knepigt men den tillfrisknande personen kommer att försöka tillfredsställa sina mänskliga behov på ett alldeles nytt sätt så snart han/hon kommer underfund med 12-stegsprogrammet. Det andliga står i mycket nära samband med en Högre Makt eller "Gud som vi uppfattar Honom" .
Steg Två (och senare steg tre) är de steg som påbörjar denna nya förbindelse och startar ett nytt andligt centrum. Vad vi än förvandlar vår vilja och vårt liv till, måste det vara mycket viktigt för oss.
Vi kanske lär oss inse att om vi accepterar att folk vägleder oss i programmet, så är det bättre än att vi fortsätter följa en väg som vi vet kommer att sluta med ännu mer plågsamma upplevelser än de vi hittills varit med om
Andra i programmet kanske talar om en Gud som verkar i deras grupp. De kanske säger att Gud är en älskande själ som kan finna uttryck i det stöd, den omsorg och ledning som gruppen har att erbjuda.
Andra i programmet kanske tror på detta och relaterar också till Gud genom andra medel som t ex bön och andakt. . När folk först tittar på Steg Två och Tre tar de oftast en av två extrema vägar att sätta igång. Den första är att protestera och säga att ett sådant program är inte för dem. Deras känslor skulle kunna sammanfattas i tankar som "Jag vill inte bli en religiös fanatiker. Jag tror inte på det här snacket om Gud".
Den andra reaktionen är att man snabbt tar sig igenom de två stegen och säger sedan för sig själv, "jag har alltid trott på Gud. Vad händer härnäst?"
Ingen av dessa två ytterligheter kommer att vara till särskilt stor hjälp. Andligheten är ett område där vi behöver upptäcka mycket om oss själva. Ingen förväntas tro på något som han/hon inte kan tro på. Tron är ingenting som man kan tvinga på en person. Vi tror det vi tror.
Det vi tror på brukar vara ett resultat av vår erfarenhet, vad vi känner till om andras erfarenheter och vad vi blivit lärda. Nyckeln till ett ändrat andligt centrum är ett öppet sinnelag och att vi låter oss själva uppleva någonting annorlunda.
Det är som att leda ett experiment med vårt andliga liv. Att tillfrisknande personer erbjuder varandra hjälp, är ett sätt att uppleva något annorlunda på det andliga livets område.
De kommer att säga saker som t ex "Tag en dag i taget". Med andra ord, gå inte händelserna i förväg genom att oroa dig idag för det som kommer att hända i framtiden.
Dagens styrka räcker precis till dagens problem. Ett annat sätt att hjälpa varandra på inom programmet är att vi möter varandra med verklighet. Många gånger ser vi inte klart hur illa vi gör oss själva genom våra känsloattityder eller genom vårt sätt att tänka. Andra människor kan hjälpa oss att reda ut begreppen och bringa klarhet i vår situation.
Ett annat enkelt sätt på vilket vi kan finna helhet är förmågan att tala ut med varandra om hur vi känner. Att dela med sig har den effekten att vi "delar våra bördor" och "fördubblar våra glädjeämnen" Genom att vi delar med oss kan vi bli befriade från neagtiva känslor av missmod, fruktan eller vrede. Människorna i programmet kommer, nästan utan undantag, troligen att bli en del av den andlighet som vi upptäcker medan vi tillfrisknar. Vad vi lär oss av dem och det känslomässiga stöd som vi kan få av dem är nästan omöjligt att upprepa i något slags ensam upplevelse.
Att göra saker tillsammans och att "gro" andligt gör jag alltså bäst ihop med andra.
Kom tillbaka - det fungerar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Eehhhummm... This is my theory...and it's mine