tisdag, maj 17, 2011

A silly life


Eftersom ordvitsarnas okrönte mästare Arne "Krychzz" Hegerfors kollapsat till följd av sunkigt matintag - typ kanelbullar och läsk i omåttligt överflöd

(här hade jag tänkt att referera till en artikel - men eftersom jag hårdvägrar att sponsra Aftonbladet och deras PLUS-tjänst så blir det inte mer än så här...)
så breakar nu Aftonsnattret med ett helt koppel sportlegendarer som haft samma förhållande till sunda matvanor som Arne - det vill säga inget förhållande alls.

Tommy Engstrand liv betraktas som så hårt att det får toppa löpet. Och det är klart... om man lever på sill och champagne, så framstår ju en bootcamp på Navy Seals som en dag på Liseberg.

Om du som läser till äventyrs tagit del av papperstidningen eller läst PLUS-artikeln får du gärna tala om vad Björklund och Zachrisson stoppad i sig under åren. Oldsberg har jag hyfsad koll på - han sprang på löpband och drack Gin & Tonic samtidigt... det talar för sig själv.

söndag, maj 15, 2011

Intagne Snickaren

 "Nemo - ditt as... jag skall döda dig...döööööda"
 
Igår såg S och jag en repris av Arga Snickaren - du kan se avsnittet här.... oh, så trött jag blev.

- Fattar du nu  - sa jag till S - varför du valt helt fel man om du suktar efter ett litet mysigt torp i skogen eller något eget boende som går utöver max bostadsrätt när det kommer till ansvar för reparation, läkt, geringssåg, spackel och annan skit.

- Jo, men du har ju fixat lite själv... försökte älsklingen

- Du, senast var det projekt "Väggfast pall i hallen" - jag skulle borra upp fem hål, plugga och skruva in...det tog tre månader att bli klar med det projektet.

Jag fortsatte;

- Om... säger om... vi skulle bli med torp eller hus så skulle Arga Snickaren bli Intagne Snickaren efter att ha gett sig på det objektet. Låt oss slippa utsätta honom eller någon annan för det.....  vi skall gå till Grekland istället. Det är ett mycket bättre projekt.

onsdag, maj 11, 2011

Ola på en slak vit lina?




Kokain är en drog som jag aldrig provat - såvitt jag vet. Jag kan ha snortat i ett tillstånd av total alkoholberusning - men det är inget jag minns. Det kan ha skett, jag kan inte svära på att jag aldrig tagit kokain. Om jag har gjort det, så har jag varit så bananas på sprit att jag inte förstått vad jag gjort.

Det skulle i så fall inte vara första och enda gången som jag gjort saker på fyllan som jag inte kommer ihåg. Ibland har taxikvitton och andra elektroniska spår - i mobilen, via kontobesked och annat talat om för mig att jag gjort saker som jag inte riktigt haft någon aning om. Eller så har människor i min omgivning ibland vänligt, ibland skadeglatt, redogjort för mina beteenden och föga imponerande konster under påverkan.

Ola - som jag inte känner alls och därför inte kan uttala mig om när det gäller vanor, beroende eller livsföring har onekligen hamnat i en besvärlig sits.

1. Han har som en i mängden (eller kanske för att han har ett känt ansikte) blivit uppmärksammad på en fotbollsmatch, misstänkliggjord och provtagen på plats. Så långt är allt väl - men varför får ha ta bilen från platsen?

2. Provet han lämnar visar positivt - 150 mikrogram/Liter benokylgkonin - det  gränsvärdet. Olas urinprov visade 1,9 mikrogram/milliliter - om man översätter det = 19000 mikrogram/Liter - det är mycket högt över gränsvärdet. Undrar hur många mikrogram benokylgkonin  Al Pacinos Tony Montana hade i Scarface?



Kammaråklagare  Zilla Hirsch till Dn.se; 
" – Provresultatet visade 1,9 (mikrogram/milliliter) och det anser jag vara väldigt högt. I andra åtal kan det handla om noll komma noll någonting, så jag kan tycka att hans invändning – att han inte har en aning – är lite märklig. Koncentrationen är av intresse i förhållande till hans påstående – att han aldrig tagit kokain."

Jag skulle även vilja ha en rättsmedicinare som reder ut vad som är högt, lågt och vad man kan dra för slutsatser av själva analysresultatet. Halveringstiden är 8 timmar och analysen bör görs senast 1-3 dygn efter det att man fått kokain i sig. Det innebär att Ola kan ha varit högt kokainrusig 2 dagar innan testet. Det kan också innebära att han fått i sig en mindre mängd några timmar innan testet. I alla fall som jag förstår det.

Mycket av debatten har handlat om hur media har agerat i den här frågan. Om Ola på grund av sitt programledarskap riktat till barn, styrelseledamot i BRIS och chefredaktör på Kamratposten skall hängas ut och bli av med sina uppdrag och se sin karriär fara och flyga all världens väg. Det är en intressant diskussion.

Jag tycker den bli ännu mer intressant om man ställer den i relation till det som hände då Plura var i Göteborg och greps utanför Kometen med några gram koks i fickan.

Och vad som har hänt sedan. Kan en barmagad TV-kock bli mer folkkär?

Vad är det som nu gör Ola och hans eventuella brott och skuld till en mer moraliskt beklämmande angelägenhet? Är det det här med barnen? Eller är det för att han förnekar?

Jag vill ogärna "tycka" något alls i detta. Men jag blir fundersam på de uttalanden och omständigheter som råder kring Ola-affären. Det mesta av mina funderingar handlar om de formuleringar Ola använt;

Aftonbladet 2011-05-08

"I ett långt blogginlägg gav Ola Lindholm i lördags sin syn på misstankarna mot honom och hur han behandlats av polis och medierna.
Han skrev också att han var besviken på sin arbetsgivare:
”SVT sitter dessutom med information som kan ge dom anledning att tro att jag faktiskt inte kommer bli dömd för det här.”
– Jag har en liten uppfattning om vad han talar om, säger Helga Baagøe.
Vad vill hon inte säga.
– Om inte Ola vill berätta kan inte jag berätta det. Men jag tror att jag vet vad han syftar på.


 Olas egen blogg - inledningen, andra stycket;

"Mitt rikskända kissprov kom tillbaka negativt för kokain, men positivt i små mängder för något som heter bensoylekgonin. Det indikerar att jag har haft kokain i kroppen. Det var chockerande att få det beskedet när man sitter och väntar på ett helt rent testresultat. Jag har under den tid som förflutit aldrig tvivlat på det. Efter ett sådant besked behöver man utreda vad som faktiskt hänt. Det har jag gjort. Och jag har helt rent samvete. De som är viktigast i mitt liv vet också vad som hänt och därmed är sakfrågan utredd rent privat. Det är det viktigaste för mig. Men det som hänt är inte något jag kommer att berätta om i pressen. Den rättsliga processen fortgår och det är ytterst viktigt för mig att inte påverka den processen eftersom jag ännu inte dömd för något brott. Jag vidhåller min absoluta oskuld och kan inte och kommer inte under några omständigheter erkänna att jag tagit kokain medvetet."

Expressen 2011-05-07

Programledaren och chefredaktören förhördes därför klockan 07.49 i går morse av Västerortspolisen i Solna . Eftersom han fortfarande inte ville acceptera ett strafföreläggande, kommer fallet nu att avgöras under en rättegång i Solna tingsrätt.
– Om han döms är straffet 30 dagsböter, säger åklagaren Zilla Hirsch till Expressen.
I fredagens polisförhör fick Lindholm frågor om vad han gjorde under den aktuella helgen – och berättade att han på två dagar före avslöjandet var på middag hos bekanta.
Polisen frågade om han känt sig påverkad på något sätt, och Ola Lindholm svarade nej, det har han inte gjort – "mer än av att ha druckit lite vin".
När förhörsledaren undrade om han vid något tillfälle använt narkotika, svarade han att han inte hade "någon anledning att besvara den frågan".



Oavsett utgången i det här - så kommer alla att losa något.Ola har däremot något att vinna - genom att räta ut alla de berättigade frågetecken som framkallas av hans tvetydiga och luddiga formuleringar. Att "göra en Plura" verkar i alla fall inte fälla någon....

I sin blogg med ett enda inlägg skriver Ola; "Och som en man med en rejäl ryggrad sa till mig: ”Det går inte att tvätta sig i trycksvärta”.


Det mannen med den rejäla ryggraden kanske skulle lagt till; "men du kan bli något renare om du nyanserar dina uttalanden med Klorin och sköljmedel"


Andra som enligt mig skriver vettigt och balanserat om detta; 

Deepedition

Kjellberg 

Emanuel Karlsten

Dag 30 - en låt som du lyssnade på vid den här tiden förra året

Japp!

Då tränade jag massor för Stockholm marathon. Mest hade jag Slash nyutgivna soloalbum i lurarna. Slash kan inte sjonga... sjonga. Nä, det kan han inte - så han hyr in sångare. Inte Christer Sjögren, men en annan Chris. Cornell, t ex.

Han sjonger gött. Tänk Black hole sun, tänk Bille Jean...  eller ledmotivet från Casino Royale - och så den här då;



Promise är ett av de bättre spåren på skivan, tycker jag dårå...


Så där - handen i kaklet - mission completed yada-yada.... nu var alla 30 låtarna redovisade och klara.

Nu skall jag bloggtramsa ett tag och skriva om kokain. Och Ola. I kombination. En härmis är jag  alla andra skriver om det - men jag skiter i det. Det här är min blogg - så det så.

Är det roligare om jag skriver vad som hände vid mitt senaste besök på Elgiganten... nä, just det.


tisdag, maj 10, 2011

Dag 29 - en låt från din barndom

När jag var liten... alltså i min bardom - före jag blev prepubertal - då var mina begrepp om musik; Gullan Bornemark, Alice Tegnér och möjligtvis Sven-Ingvars.

När så min gode fader tog med mig på bio för första gången - i alla fall var det första gången som jag var på en kvällsbio - så var jag nog inte stort mer än 6 år. Möjligtvis 7. För jag kund läsa. Och hänga med på den då odubbade filmen. Den fick faktiskt inte dubbning för än 1999

Det var helt fantastiskt! Det var Mary Poppins! Det var färg! Bara en sån sak. Och på stor duk! Istället för att se flintskalliga gubbar i kostym bakom ett skrivbord på den lilla svartvita TV:n hemma... en sån lycka. Ett sånt skådespel.



Här är sing-a-long-versionen av den låt jag bestämde mig för - och lyckades lära mig utantill - på svenska.

Musiken från filmen gavs i samband med premiären ut på bland annat  en EP-skiva med fyra av de populäraste sångerna översatta till svenska av Gösta Rybrant. Sångtexterna och titlarna skiljer sig helt från de som förekommer i 1999 års dubbning.

Gunnar Wiklund sjöng Chim-chim Chérie och Marianne Stjernqvist tog sig an Julie Andrews partier. Men när det gällde ”Supercalifragilisticexpialidocius” (klippet ovan) så var det givetvis Thore Skogman som fick ge sig på att tolka "Super-opti-mopsiskt-topp-i-pang-fenomenaliskt” som den svenska låttiteln lyder.  Oh...vilka minnen.

Jag fick skivan av min mormor - men hade vi hade ingen grammofon. Bara en fet rullbandare... farsan fick baxa iväg allt till någon AV-central eftersom han jobbade i  skolan och där var det väl någon ljudsnubbe som  förde över skivan på rullband. Ack - vilken lycka!


måndag, maj 09, 2011

Dag 28 - en låt som får dig att känna dig skyldig

Inte guilty pleasure, alltså... men då förstår jag inte.

Finns det någon låt som kan framkalla det? Ja, om jag rånade en bank och hade kompband till det (?)  - eller mördade till musik.

Nu är jag en relativt fridsam man som inte håller på med sånt. Det får bli en lightvariant  - och då handlar de om en av de låtar som jag mycket starkt förknippar med sommaren 2001 - strax innan jag föll handlöst in i spritmörkret.... eller man kan säga att det här var en av de låtar som kantade vägen dit....



This is how you remind me...

Never made it as a wise man
I couldn't cut it as a poor man stealin'
Tired of livin' like a blind man
I'm sick of sight without a sense of feelin
And this is how you remind me
This is how you remind me
Of what I really am
This is how you remind me
Of what I really am
It's not like you to say sorry
I was waiting on a different story
This time I'm mistaken
For handing you a heart worth breakin'
I've been wrong, I've been down
Been to the bottom of every bottle
These five words in my head
Scream "Are we having fun yet?"
Yet?, Yet?, Yet?, no no

It's not like you didn't know that
I said I love you and I swear I still do
It must have been so bad
Cause livin' with me must have damn near killed you

Som en sång till alkohol passar det rätt bra för någon som lämnat det bakom sig - men det var inte den kopplingen jag gjorde där och då... Big no.

söndag, maj 08, 2011

Dag 27 - en låt som du skulle vilja kunna spela på instrument

Det är givetvis så att jag har tragglat Clapton, Deep Purple och sånt som är svårt och kräver snabbhet.



Men... när jag ser sånt här; en 14-årig tjej som leker fram Superstition - då far ju tankarna till tiden då jag själv var högoktanigt pubertal. Oj - om jag hade varit i skick och fason att spela så då... hur hade det slutat? Förmodligen inte alls hälsosamt med tanke på att jag blixtsnabbt fallit för rockstjärnemyten och ballat ur fort. men fel. Plufsigt alkostinn och med drag av Yngwie hade jag vacklat omkring i Uddevalla och trott mig vara något jag inte längre förmådde. Ibland är det bra med måttlig talang...

Hade annars - med bibehållet förstånd gärna medverkat i den här sättningen. Bara att spela triangel hade vart OK. Helt OK. Solospelet börjar vid 2:15





lördag, maj 07, 2011

Dag 26 - en låt som du kan spela på instrument

Joserru... tre gitarrer pryder mitt hem men sitter nu sällan i mina nypor. Mitt gitarrspel peakade i åldern 16-25 sedan bar duet utför och sedan 2000 är det hyfsat dött på spelfronten. Jag behöver ett band att spela med för att få tillbaka nerven, tror jag.

En av de få låtar som jag plockat ut - bara sådär och lärt mig spela är Lynyrd Skynyrd – Sweet Home Alabama



 Och det är inte bara den taffliga ackordgången - D-C-G-G - utan själva licket - introt, you know. Det är jag mäkta stolt över. Speciellt var det att sitta i en bar på  Ios och lära ut det till en sydafrikan som spelade avsevärt bättre än jag. Det fick till följd att vi jammade ihop en kväll. Neil Young - och den här pärlan - fast i en en unpluggedversion dårå...

Om du vill pröva att lära dig själv så finns det helt andra möjligheter idag än då - 1983


fredag, maj 06, 2011

Dag 25 - en låt som får dig att skratta



Mja... har väl iofs dragit på smilbanden åtskilliga gånger då Povel Ramel (hela världens knickedickgubbe) har brustit ut i den ena efter den andra kupletten Spår 6-10 på den här skivan har jag funnit mycket knickedickig. Annars är  - som klippet här ovan - ett exempel på något som förmodligen var helt sanslöst kul när det begav sig för 50 år sen... men som nu inte håller, mer än som en illustration och ett tidsdokument. Jag tror Povel hade för avsikt att driva med nån sorts gammeltjo och landsplågor överhuvud taget. Du kan lyssna på hela Birth of the Gammeldans här - Youtubeklippet är själva avslutningen

Mest och vassat tycker jag Uggla är, medan Robban Broberg inte är skojig när han skall ordvitsa i sina sånger. Det blir för mycket. Som i Båtlåt till exempel.


Ugglas Fula gubbar är så träffsäker så att jag skäms ibland. Det är ett högt betyg. Jag rodnar och skrattar. Även om det är dagispop. Roligare än så blir inte musik. Men det är inte speciellt bra - musikaliskt sett. Den här har han dessutom snott... den lurven... lyssna bara här efter 1:20

Slutligen - den här har jag skrattat åt - för att videon är så oerhört trogen texten -

torsdag, maj 05, 2011

Dag 24 – en låt du vill ha på din begravning

Jag har redan börjat fila på Vita Arkivet. Det här med döden vet jag ju om... bröllop det kan jag ju bara hoppas på... döen den är kokad och klar så att säga. Varför inte planera för det då... nu vill jag ju inte sätta gränser - jag hoppas att mina barn och efterlevande gör det här till sitt. Bara jag får Freddie att sjunga under min inflyttning till en annan dimension, utsläckt eller vad som nu händer med en kropp  som slutat röra på sig...

En av de sånger som skall spelas är Over the Rainbow... men bara med Freddie.



Han gör den full rättvisa. På Skivan "A Softhearted killers Collection" är den ännu bättre...

Bubblare; Rolf Wikström - Jag har hört om en stad ovan molnen... men bara den versionen. Inget trams med Carola eller Christer Sjögren... never

onsdag, maj 04, 2011

Dag 23 – en låt du vill ha på ditt bröllop

Lite öppet mål... alla har väl redan sett paret som gifter sig till Chris Brown - över 65 miljoner visningar på tuben...



Men eftersom jag är en symfonirocksfreak så vill jag ha det på mitt sätt - om nu S går med på det... som utgångsmarsch är det helt rätt...om den tonas in vid pass 4:45. Mellan 5:30-8:30 är det 3 minutersblaning av keyboardmattor, basgångar och disharmoniska gitarrer blandat med flipprigt epilepsipiano... där får jag beställa in nån sorts trikåpantomin som underhåller medan S och jag pussas i altargången. Från 8:33 och fram till slutet  3 och en halv minut senare är detta musik som lyfter. Den är magnifik.



Texten:

Hold your head up high you know
You've come a long way, a long way
Tainted as a fugitive with nothing left to say
Temptation may come, hope your vision doesn't stray
In the name of god you may be forced away

Moving forward to the only place you know
Side tracked by some indiscretion,
Changing as you go
Temptation may come, hope your
Conscience doesn't hide
The longest trip you'll take is inside

It's the last time,
Telling myself everything
Call me over, than bring me back again
It's the last chance,
Telling myself, that I believe
Your forever, is mine, and all I need

Now! Life! Tell me now, in your arms
All I really need, is you by my side
I sing this to you, all the world and all it is
I bring this to you, this gift of love

And the world turns...
And the world turns...
Time tells all we know...
We look to tin jesus on the radio
Pledge me what you got...
I'll give you eternal resting spot
How intense I pray depends on how much you pay.

It's the last time, getting it, this life
First calling, in a silent spring
It's the first time, getting it, this life
First calling, in a silent spring
Fear! Strikes!-Deeper than-visionary
Screams and tears, never justify this love

Talk! Talk! listening
Like the first words ever to reach out
Talk! Talk!
Like the first sounds, in a silent spring
Talk! Talk! listening
Like the first words ever to reach out to you
Talk! Talk!
Like the first sound, you start to sing

So take your time
Look round and see
The most in time,
Is where you're meant to be
For they talk too loud,
And take the hope and peace
>From your heart
We call this surrender
Slowly towards the north,
And this endless dream,
Giving ourselves everything
We're deserving,
We're gonna bring it back again
It's the last time,
Telling myself everything
It's the last time,
Bring me back, bring me back again
When the world brings you down
You can search you inside
For the love you will find
(Bring me back home)
When the world brings you down
You can search you inside
When the world brings you down
I've waited so long
When the world brings you down
You gotta play this living game
When the world brings you down

tisdag, maj 03, 2011

Dag 22 - en låt som du gärna älskar till

Idag skulle det egentligen handlat om en låt som du lyssnar på när du är ledsen. Det där med ledsenhet och musik är lite knepigt. Om jag är ledsen, så lyssnar jag helst på något som piggar upp, eller i alla fall inte förstärker känslan av svårmod. Temat påminner också väldigt mycket om dag 04 – en låt som gör dig ledsen. Så jag är nu olydig och plockar fram:

Dag 22 - en låt som du gärna älskar till



Alltsedan Bo Derek gjorde det i "10"  till Ravels Bolero (i Sverige fick denna film titeln "Blåst på konfekten") har musik i samband med parningsprocesser varit ett fint ämne. Ett tag hade jag till och med en närmast tvångsmässig idé om att alltid ha musik med "rätt attityd" då jag skulle kötta till det.

Och det är där skåpen brukar ställas - antingen i klassiska hörnet eller något brummig R&B-björn som mullrar med värsta magstödet och ett soulskägg runt sin vokala ringmuskel.

Jag bjuder på några alternativ;



I en av kommentarena på tuben läste jag; "One day, I'm going to sing this song to the pope."

Ett annat fiffigt spår är Angel med Massive Attack

För att vara lite mer tantrisk - Brian Eno - Ambiet4/On Land. Mästerligt!

Idag har jag en avspänd syn till musik och sex ihop. Men den här spellistan är bra... det går även att kakla ett golv eller baka surdeg till den... även om jag fått klart för mig att Barry White ligger högt på mångas listor... men jag köper inte det. Det är så tydligt. Det är som att gå med öppen gylf och en halvseg ribba i friska luften. Och det gör vi väl inte... neee....

Slutligen - en låt som du gärna älskar till; (jag skulle väl välja en...??)



Bara för att det är han... den buttre. Han är så bra. Även på Spottan... jag har valt att bortse från de religiösa undertonerna i texten.  Kärlek står över tillbedjan i min bok.

måndag, maj 02, 2011

Dag 21 - en låt du lyssnar på när du är lycklig

Att vara lycklig är ett härligt tillstånd. Ännu skönare är det när lyckan svämmar över, glädjetårarna strömmar och ståpälsen blir påtaglig.

Senast det skedde var efter ungefär 19 kilometer på träningsrundan Valborgs förmiddag. I lätt utförslöpa från Nya Varvet ner mot Röda Sten kom dessa toner via iPhone;



Jag kan iofs hitta 10-20 låtar till som lätt framkallar lyckorus hos mig. I kombination med befriande och meditativ löpning sker det ofta.

Niclas Frisk är en fantastisk låtsnickrare. I Atomic Swing ficka han till flera guldkorn. Ihop med Andreas Mattson har han skrivit och understött flera framgångsrika produktioner.

Nu har han ett eget band igen. Jag såg honom på Gokväll'. Med plåster på näsan. Var det för att hans grupp heter Niclas Frisks Chinatown? Hoppas det. Så att det inte var en propp han åkt på.

Den skivan finns för övrigt på Spotify och på den finns en gammal bekant i ny förpackning. Den har också med lycka att göra ;)



söndag, maj 01, 2011

Dag 20 - en låt du lyssnar på när du är arg

Är det inte hat - så är det ilska. Den här listan är aggresiv... på min ära. Det kommer en knüllåt... vilken dag som helst. Som motvikt. Som olydnad. Men OK... en låt för arga stunder.

De är få. Ilska är en lyx som jag numera inte har råd med. Det är slöseri med energi, för upprinnelsen till den ilska jag rättmätigt kan känna har jag ofta svårt att göra något åt - d v s ändra andra mänskor.

Jag brukar tillämpa frigörande andning - eller ta ett ursinnigt träningspass. Då kommer ofta det här in i öronen




St Anger-videon är inspelad på San Quentin. Hela albumet St Anger är starkt och ursinnigt. Passar bra att ha när du skall slåss med dig själv och ditt inre...

Metallica är sorgligt undanskuffat från Spotify. Låt oss hoppas på att spottan vinner USA-marknaden snart...

lördag, april 30, 2011

Mer eller mindre beorende... kan det vara så?

Idag är det Valborg och många förväntas bli gött packade, få övre tandraden inslagen, bli ofrivilligt penetrerade bakom en nyknoppad buske i en daggvåt park och alla ville väl egentligen bara ha trevligt från början....



För några dagar sedan skrev jag ett inlägg som svar på en annan bloggpost. (Många poster blir det…)

Det handlade mest om vågskålar - vad det är som gör att en person slutar dricka och börjar överväga att styra om kursen mot ett annat sätt, ett annat liv.

En av mina bloggläsare - m·x|360° - undrade i en kommentar



Varför låter inte behandlingssystemet människor bli nyktra under en obestämd tid så att de kan slutföra sina plikter innan de tar ett beslut om att eventuellt fortsätta att leva ett liv med alkohol? Borde inte systemet och samhället gilla detta, även om det inte är för alltid?

I samma kommentar förkom också ett antal påståenden som kanske till viss del förklarar frågeställningen.

"Att alla som är beroende av alkohol mer eller mindre"

Enligt mitt sätt att se det är du beroende - eller inte. Lika lite som man kan var mer eller mindre gravid kan man vara mer eller mindre beroende. Beroende kan vara mer eller mindre utvecklat - men den springande punkten handlar om att du inte förmår att avstår från aktiviteter som ger dig konsekvenser som du inte vill ha. Och ja - det kan gälla något så simpelt som att du bestämt dig för att göra en bestämd aktivitet på lördag (träna, köra till sommarstugan före kl 11, träffa en bekant) men avstår detta för att du inte orkar...det blev lite mycket igår.

Nu menade kanske m·x|360° mer eller mindre långt gången.. mer eller mindre grava konsekvenser av sitt beroende. Han fortsatte;

"Att sluta för en plikts skull tillåter varken AA-möten eller behandlingshem för där gäller det att falla till föga, rätta sig i ledet och kamma luggen innan storebror klipper till en. Det gäller att låta sig frälsas av de tolv stegen eller något likvärdigt "

Att AA skulle innehålla plikter och ställa upp villkor är en vanföreställning. Endast "en önskan om att sluta dricka" är det som formulerats i AA:s traditioner. De tolv stegen ses som en rekommendation - men ingen kan uteslutas, bortstötas eller vägras tillträde till AA-möten.

Behandlingshem förutsätter som regel total avhållsamhet från alkohol. Har jag diagnostiserats som alkoholberoende kommer behandlingen inte vara framgångsrik - såvida inte syftet är att "lära sig dricka som folk". Hittills har jag inte träffat på någon med alkoholism som lärt sig den konsten mer än högst tillfälligt.
Syftet med att tillfriskna från alkoholism är väl för de flesta primärt att de negativa konsekvenserna upphör. Få om ens någon får det resultatet med fortsatt drickande.

Vi kunde i veckan läsa om Emma Igelstöm som tampats med sin alkoholism. Hon säger sig ha en beroendepersonlighet;

"– Jag har en beroendepersonlighet och det tar sig uttryck i träning, bantning, jobb eller vad som helst. Det är ingenting jag skäms över längre, jag är snarare stolt över att jag vågat ta tag i mina problem och får den hjälp jag behöver. Får du veta att du exempelvis drabbats av cancer eller diabetes är det inte förknippat med skam, det ska inte heller den här sjukdomen vara. Jag berättar och hoppas att det kan hjälpa andra.."

Det handlar alltså inte bara om att sluta dricka och bli nykter - även om det är det primära målet. För att du skall få ett gott tillfrisknande handlar det om att se över sitt sätt att leva och på sikt bygga upp ett saldo. Ett andlighetskapital en självkänslotyngd eller  inre trygghet/frid...you name it

Jan Blomqvist har skrivit en bok som heter "Inte bara behandling". Den har jag läst. Jag har den i bokhyllan. Jag lånar gärna ut den. Den belyser en relativt stor studie kring personer som valt andra sätt att nå nykterhet än genom AA eller behandlingshem. Jan Blomqvist kallar dessa för självläkare.

Om boken: Hur går det till att sluta med ett avancerat alkoholmissbruk? Vilka upplevelser och inflytanden är det som får människor att besluta sig för att förändra skadliga alkoholvanor? Vad krävs för att man ska kunna gå från beslut till handling? Hur växer en ny, nykter livsstil fram ur det som från början kanske bara var ett tillfälligt uppehåll i drickandet? Det finns många studier av utfallet av olika behandlingsprogram. Den undersökning som redovisas i denna bok tar istället sikte på det långsiktiga förändringsförloppet och försöker ge en bild av hur vägen ut ur missbruket formas i samspelet mellan yttre inflytanden och psykologiska processer. Undersökningen bygger på intervjuer med människor, som funnit en väg ut ur missbruket med hjälp av olika former av behandling, med stöd av AA, eller på egen hand. Boken försöker ge en bild av vad som skiljer dessa vägar åt, men betonar framför allt det som förenar dem. I en inledande del granskar författaren gängse förklaringsmodeller till missbruk och argumenterar för ett övergripande och samlande perspektiv, där missbrukarens drickande ses som ett komplext livsstilsproblem. Boken vänder sig såväl till praktiker på missbrukarvårdens område som till studerande vid olika utbildningar och en intresserad allmänhet. Författaren är leg. psykolog och fil.dr i socialt arbete, och har under en lång följd av år varit verksam på området, både som praktiker och forskare.


Eftersom jag länge såg mig som en självläkt alkoholist (jag hade några svåra och gravt miserabla år kring 1989-1991) för att sedan under i stort sett under hela 90-talet bara "balla ur" 3-4 gånger per år - så är jag en aning skeptisk kring de slutsatser som dras i boken. Bland annat är självläkarna nästan uteslutande människor som inte haft en haft en accelererande alkoholkonsumtion under åren närmast före lösningen (sid 181). De är inte heller särskilt väl uppföljda enligt mitt sätt att se det - hur såg det ut efter 10-15 år t ex.

Vidare kom SBU redan för tio år sedan med en stor och omfattande studie kring vilken typ av behandlingar som var framgångsrika:

Flera psykosociala behandlingsmetoder, som karakteriseras av en klar struktur och väldefinierade åtgärder, har gynnsamma effekter mot alkoholberoende. Dit hör kognitiv beteendeterapi, tolvstegsbehandling, strukturerad interaktionell terapi, strukturerad modern terapi med dynamisk referensram, motivationshöjande behandling, parterapi samt strategier där anhöriga engageras i behandlingen.

Slutligen - hela behandlingsapparaten och synen på kompetens kring behandlarna när det gäller beroenden är i Sverige en makalöst märklig manick... Läs gärna vad Utbildningsföretaget Bergströms belyser i denna PDF. 

Ta väl vara på dig och de dina i helgen....


fredag, april 29, 2011

Dag 19 - en låt från din favoritplatta

Problem igen - jag har inte bara en - utan flera favvos. I min serie 21 skivor har jag plockat en skiva per år - och där någonstans på vägen har Midnight Oil helt tappats bort, även om jag har ett inlägg om just den här skivan pre Spotify - slut på det nu!



Här är bandet gäster hos Jay Leno 1993. Lite tråkigt att de skall falla in i aussieschablonen och ha Canberrahattar - men det är en låt som lämpar sig väl till tokdans.

Något som är mycket nice är att Peter Garrett, som sjunger 2007 blev miljöminister i Australien. Det är som om Andreas Carlgren skulle ha varit sångare i Sator och ...nej, just det.

Spotify finns studioversionen - den svänger minst lika gött...

torsdag, april 28, 2011

Dag 18 - en låt som du önskar att du fick höra på radio

Vad är det här för pisslista? Jag vill inte höra på radio, sa jag ju....har jag ju sagt, säger jag.

Men OK - som ett litet spräck. Ett köttsår i skvalet mellan 103-108 mHz så skulle jag bli så oerhört överraskad, helvetet skulle frysa till is om den här kom till mig;



Nu är det här ändå bara första delen av "låten" som annars klockar in på 23:45.

Atom Heart Mother har en alldeles speciell historia. Det är det första album som jag köpte efter det att min far ÄNTLIGEN köpte en stereoanläggning och högtidligt placerade den i mexivillans gillestuga. Vill minnas att det skedde på hösten -76 och att jag blixtsnabbt låste in den gamla rullbandaren, gick och köpte min första vinylskiva. Vid pass 2:21 in i låten kommer en gammal Indian Big Chief loss och hela låten vaknar till liv. Det här är bra skit som har över 40 år på nacken. Spelas alldeles för sällan på radio. Spelas aldrig på Statoil.

onsdag, april 27, 2011

Dag 17 - en låt som du ofta hör på radio

Sorry - mitt radiolyssnande har upphört sedan många år tillbaka. I alla fall när det kommer till musik. Ett tag tittade jag på radio. Det var Morrongänget i Göteborg  (tjôt-a-tjôt - goa göbbar) Ingemar, Peter och Linda - som bytt kanal, försvunnit från TV kommit tillbaka och sedan försvunnit igen. TV var uthärdligt för då slapp jag den kommersiella radiosmörjan. Geggig musik från Statoil. Lusigt mainstream och utan finess. (Vi spelar vad vi vill...my ass - Volbeat i alla ära men bara Maybellene I Hofteholder och så ofta...)

En dag hade de besök i studion. Ett helt gäng oruggade mänskor som absolut inte verkade vara van vid att hoppa upp i ottan.



och då lät det inte så tungt som här - det var unplugged och Martin Westerstrand hade dragit ner baseballkepsen en bra bit ner i panna och var insvept i hår och sjal.


Enhanced by Zemanta

tisdag, april 26, 2011

Dag 16 – en låt som du brukade älska men nu hatar

Jaha.. så var det hatdags igen. Men vad är det för en mänska som satt ihop den häringa listan? Snart blir jag olydig;

Dag 17 - en låt som du gärna hör då du äter barn

Dag 18 - en låt som du får stånd av

Dag 19 - en låt som du skulle vilja ha som soundtrack då du vinner Göteborgsvarvet (eller H60-klassen i Solvikingarnas klubbmästerskap 8 kilometer)

Ja, nåt sånt... men OK, då  älska först och hata sedan - svåååårt. Varför - förträngning. Det verkar som om jag bara kommer ihåg sånt jag ännu gillar.

Jag behöver bli påmind. Letade bland mina CD:s - där borde det väl finnas något... men nä - i så fall har jag redan krängt av det eller kastat skiten.



Suede var på Roskilde 1999 och gjorde tre spelningar på lika många dagar. Jag vill minnas att jag såg en. På orange scen. Jag köpte omedelbart Head Music och spelade CD:n varm samma sommar. Det var krackeleringssommaren och jag mådde inte bäst. Suede fick bli en viss tröst - som numera är outhärdlig - men neutralt är det givetvis en helt OK poplåt - och en ruggigt cool video. Jag gillar den.

I kommentarerna till klippet står bland annat;

If there was ever a Bond movie called Everything Will Flow, this would make the perfect theme!
On the other hand though, Everything Will Flow would be a shit title for a Bond movie.

Jag skriver under på det...

söndag, april 24, 2011

Supa, dricka eller bara ge fan i alltihop...



För ett par dagar sedan skrev jag om en händelse där en människa drabbats av insikt kring sitt förhållande till alkohol.

En kommentar från Nattens Bibliotek löd;


När jag läser det här inlägget så undrar jag återigen VAD som får den ena av två vågskålar att väga tyngre. I den ena vågskålen finns längtan att bli fri från beroendet och alla negativa konsekvenser och i den andra vågskålen rädslan för hur det ska gå utan sin allra bästa vän, flaskan, vid sin sida.

Vad och varför vid just det ögonblicket öppnar sig en möjlighet att trotsa rädslan på riktigt? 


För att överhuvudtaget överväga en annan väg behöver du se att det finns en vågskål.. I ett utvecklat beroende är den andra vågskålens innehåll alltför skrämmande och upplevs inte alls som en utväg, snarare som ett hot.

Istället lever jag i en alkobubbla som enda referensram;

Nyktra människor är trähattar och tråkmånsar. Vad skall folk säga om man tackar nej till ett glas? Det enda som är något sånär kul i livet är ju att då och då kunna slappna av med några whiskypinnar och safta till helgen med lite rötjut vid grillen. Kötta till det helt enkelt. Blir det rågbullar och fairtradethé med KRAV-honung  om jag lägger ner sponken?

Det är först när innehållet i den vågskål där jag själv befinner mig är så obehagligt att jag vågar ta språnget över i den andra med hopp om att det skall bli bättre där - även om jag är skeptisk... mycket skeptisk.

Sammanfattingsvis - innehållet väger över och blir synligt först när jag inte längre står ut med mig själv... det är en bra drivkraft.

Att däremot bli nykter för att någon annan vill det; arbetsgivare, barn, fru, man ller så... är sällan den bästa motivationsfaktorn, även om det kan gå bra det med - insikten kan ju faktiskt växa fram  då jag finner behandling, AA-möten eller vad det nu kan vara som något som gör gott med mig.