Drömde om konstiga saker inatt. Efter att ha läst om Isabella Lövin och hennes bok
"Tyst hav" om utfiskning av torsk i GP:s
Två Dagar så trynade jag sakta in och försjönk långsamt bort mot Neverland. Det började med att jag gled runt i en stor låda fisk..naken, sedan simmade jag längs Hinsholmskilen och intog en stor grosshandlarvilla för mina ändamål. Jag skulle skriva mitt mest tänkvärda blogginlägg. Så här blev det när jag vaknade i morse....
Det är dyrt att jobba . När så många skall vara duktiga och prestera, vara viktiga, oersättliga och finnas överallt hela tiden. När den som har mest prylar när han dör vinner så blir det fler resor med egen bil och taxi, mer stress, ökad vidbrändhet och många långresor till Thailand eller till Varbergs kurort där vi skall återhämta oss själva och fylla på energi för att orka jaga runt med Luther, Jante och vilopuls 90...vidare i ekorrhjulet.
Vi bör istället jobba mindre. Jag har gått och kliat mig i naveln nu under fyra månader utan att ha någon "riktig" sysselsättning. Att leva i nuet på det viset - att inte ha sin försörjning tryggad är inget att sträva efter. Vi söker väl alla en sorts mening i tillvaron.
Jag har å andra sidan - under mina radhusår - haft slips och skjorta från Eton, en mullig Volvo och pilotväska. Då snittade jag 50-60 timmar arbete i veckan. Något som ingen borde behöva uppleva - inte ens dom som säger...
"Jag älskar mitt jobb".Betyder 20 timmars övertid per vecka att jag älskar mitt jobb - eller att jag inte har tid att älska?Är vår jakt på uppskattning från kostymklädda chefer och andra som heter Gunnar så viktiga att vi inte vill umgås med våra barn, inte ta oss tid med föräldrar, vänner eller oss själva?
Är priset så högt att vi på vår så kallade fritid endast förmår tillgodogöra oss Rhapsody in Rock, Idol eller möjligtvis På Spåret? Och om vi till nöds kan svara på frågan -
Vart är vi på väg? så kommer vi ändå inte knäcka lustigheter som
"Jättekallsup" (Åmål - ja, jag vet...den är görkass).
Just barnen och den tid vi lägger på dem - förutsatt att vi orkar med oss själva - är den största investering vi kan göra för oss själva. Det ansvar som det för med sig att vara förälder är stort. Även om Krisitna Lugns reflektion i Mötet 071229 var drastisk; "
I samma ögonblick som jag sätter barn till världen så har jag också dömt det till döden".Sant, men obehagligt synsätt. samtidigt förpliktar det. Det ären av mina grundvärderingar; att alla gör så gott de kan - utifrån den givna situationen. Som förälder är jag övertygad att jag kan bättre om jag orkar vara mer med mina barn istället för att jobba skiten ur mig.
Utsläppsrätter på arbete - är det lösningen?Vänstern och ullvästarna i mp har i många år, tillsammans med (s)-kvinnorna slagits för 6 timmars arbetsdag. Det ar inte gått att genomföra. Alltför stort motstånd. Både politiskt och företagsekonomiskt.
Jag överlåter åt kloka räknenissar att jobba på min idé (men inte för mycket...) - men jag tänkte mig så här i korthet;
Låt säga att du jobbar på ett företag med 50 anställda. Företagets arbetstidsmått räknas i antalet anställda gånger 40 timmar. Det blir 94 000 timmar att jobba under ett år då jag räknat av semester. Kan jag som företagare visa att jag ligger under detta kan jag sälja arbetstid till andra.
De företag på andra sidan - de som går över taket - kan köpa arbetstid (och nu kommer det fina i kråksången) sådan köpt arbetstid kan bara läggas ut på nyanställda eller vikarier. Den befintliga arbetsstyrkan skall inte jobba mer än 40 timmar.
Kritiker kommer att mena
"Nemo, du tänker med röven... den kompetens vi behöver går inte att nyanställa" eller
"Flumpropp, nu har du vart på baravara en gång för mycket".
Jaha, paragdimskiften baxar man inte över på en kafferast, men jag tror att framtiden kommer att kräva ett sånt här synsätt av oss. Allt börjar med en tanke.... det här var min. Vad tycker du?
Vill samtidigt passa på att hissa en kolumn i
DN idag... och den vadderade vägen in i vuxenlivet...det är INTE så jag menar att vägen till bättre umgånge med barnen skapas... ;-)
Andra bloggar om:
arbete,
utsläppsrätter,
Tyst hav,
företagsklimat,
Luther,
utbrändhet,
utsatta barn,
döden
